Foto: Kristin Lidell/ Ikon

Verksamhetsberättelse för Svenska kyrkans nationella nivå

Året präglades till stora delar av coronapandemin. Svenska kyrkan ställde inte in - vi ställde upp och om delar av vår verksamhet. Nationell nivå stöttade stift och församlingar i utveckling av digitala och andra coronasäkra alternativ för att kunna möta människor och vara en fast punkt i en skakig omvärld.

Ett år av pandemi

Några månader in på 2021, när denna rapport skrivs, har världen upplevt drygt ett år av pandemi. En tid av sjuk­dom, oro, död och sorg. Coronapandemin har också påverkat människors dagliga liv, arbete och sociala rela­tioner. Myndigheternas åtgärder för att stoppa smitt­spridningen har påverkat många människors förmåga att försörja sig och den som redan befinner sig i en utsatt situation har fått det sämre.

I kristider kan den kristna tron mer än någonsin visa på ett trotsigt hopp och skapa mening och gemenskap i människors liv. Trossamfundens bidrag och verksamhet har också efterfrågats under året som gått, inte minst de diakonala och själavårdande bidragen. Likaså har männi­skors längtan efter att fira gudstjänst och att be inneburit att nya former och forum utvecklats i församlingarna. Det värde Svenska kyrkan skapar har både haft betydelse och har synliggjorts under året som gått.

Ärkebiskopen har fått genomslag i media om livet i ovisshet som en andlig motståndskraft i pandemitider, bland annat genom vårens bok Otålig i hoppet, teologiska frågor i pandemins skugga.

Svenska kyrkan har förändrat sin verksamhet under 2020. Tidigt i pandemin myntades devisen Vi ställer inte in, vi ställer om och upp. Trots en del inställda evenemang har samtidigt en stor del av planerad verksamhet kunnat genomföras genom de digitala verktyg som redan fanns etablerade. Pandemin har även påskyndat effektivisering av nya digitala arbetssätt och motiverat minskat resande.

Kyrkostyrelsen gör inte anspråk på att ge en heltäck­ande bild av den nationella nivåns breda verksamhet. Den lyfter enbart några exempel från året som gått.

En sammanhållande kraft i Svenska kyrkan

Den nationella nivån har enligt kyrkoordningen ett sam­manhållande, samordnande och företrädande ansvar. Ett exempel är utjämningssystemet som bidrar till utjämning av strukturella och ekonomiska olikheter i Svenska kyrkan, för att ge så lika förutsättningar och så likvärdig verksam­het över hela landet som möjligt. Kyrkostyrelsens styrning genom de tre långsiktiga målbilderna som kyrkomötet fast­ställt ligger som grund för den nationella nivåns arbete och hållbarhetsdimensionerna integreras i verksamheten. 

Svenska kyrkan har ett stort och brett uppdrag. Verksamhetsberättelsen tar upp några exempel från året som gått inom fyra områden:

  • Företrädarskap
  • Stöd till stift för utveckling av församlingslivet
  • Stöd till en god förvaltning
  • Inomkyrklig reglering

Företrädarskap

Den nationella nivån företräder, genom kyrkostyrel­sen, hela Svenska kyrkan i relation till beslutsfattare och andra kyrkor och samfund. Den nationella nivån deltar i flera ekumeniska samarbeten i Sverige och internationellt. I arbetet ingår även internationellt utvecklingsarbete och humanitärt arbete, som bedrivs under namnet Act Svenska kyrkan.

Kyrkostyrelsen tar tillsammans med ärkebiskopen och övriga biskopar ansvar för Svenska kyrkans företrädar­skap och deltar i samhällsdebatten. Kyrkostyrelsen har under året fört dialog med regering, myndigheter och internationella organ genom bland annat medverkan i statliga utredningar och påverkan genom remisser. Under året har kyrkostyrelsen avgett 27 remissvar, varav tre var spontanremisser.

Läs kyrkostyrelsens remissvar 

Ärkebiskopen har under året fört flera samtal med kultur­ och demokratiminister Amanda Lind angående restrik­tioner vid kulturevenemang, diakoni och krisberedskap samt inom begravningsverksamheten. Kulturministern publicerade även ett samtal med ärkebiskopen om tro, gemenskap och samhällsförändring på sin Facebooksida.

Under året har Svenska kyrkan agerat i frågor som rör ensamkommande ungas situation, äldres vård, lagstift­ning om företags sociala och miljömässiga ansvar samt i frågan om skuldavskrivning för utvecklingsländer. Svenska kyrkan har också vädjat till regeringen att ta emot barn från flyktingläger i Grekland. Samtal har förts med EU­-kommissionär Ylva Johansson om EU:s migrations­politik. Under året utsågs Svenska kyrkan till ledamot i det rådgivande EU­organet Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, vilket innebär en möjlighet att påverka.

Act Svenska kyrkan är en stark röst i utvecklingspoli­tiska frågor såväl i Sverige som internationellt genom multilaterala samarbeten och allianser med andra civil­samhällesorganisationer, framför allt inom FN­systemet. Flera av Svenska kyrkans samarbetspartner, samt Kyr­kornas världsråd och Lutherska världsförbundet, tog avstånd från president Trumps avtal för fred mellan Israel och Palestina, ett avtal som förhandlats fram mel­lan USA och Israel utan representation av palestinier. 

Prästen Camilla Lif utsågs i juni till ledamot i den kommis­sion regeringen tillsatt för att utvärdera Sveriges åtgärder för att begränsa smittspridningen under pandemin.

Svenska kyrkan har under året fått 25 mnkr från reger­ingen för stödjande verksamhet under pandemin, varav 19 mnkr har använts i församlingarnas arbete. Medlen har bland annat bidragit till Jourhavande präst i samarbete med SOS Alarm, digitala gudstjänstsatsningar samt till kommunikativa satsningar under advent och julhelgerna. En digital lösning för familjerådgivning har utvecklats. Den kan också användas för handledning och samtal i mindre grupper.

Svenska kyrkan har fått 5 mnkr från Myndigheten för ungdoms­ och civilsamhällesfrågor som under året använts till akuta insatser för barn i missbruksfamiljer, ensamkommande ungdomar och hemlösa. Medlen har också använts till att höja kompetensen för att möta människor med psykisk ohälsa och för att leda samtal med sörjande i grupp. Svenska kyrkan ansökte om ekonomiskt bidrag och fick nästan 5 mnkr från Radiohjälpen för akti­viteter för riskgrupper under pandemin och för sommar­aktiviteter för barn och unga. Svenska kyrkan har även fått nära 5 mnkr från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som bidrag till koordineringsarbete av matinköp till personer i riskgrupp som bor hemma.

Större delen av året har präglats av krishantering och krisledning med täta avstämningar och intensifierad kontakt med myndigheter och beslutsfattare. Svenska kyrkan har bland annat medverkat frekvent i krissam­ordningen vid MSB, Myndigheten för stöd till trossam­fund, i Regeringens råd för kontakt med trossamfunden och i Migrationsverkets etiska råd. Kontinuerliga över­läggningar har också skett med Sveriges Kommuner och Regioner.

Biskoparna har i samverkan med kyrkokansliet bidra­git till rekommendationer till församlingarna vad gäller de restriktioner som införts under året för att motverka smittspridning. Den nationella nivån har också bidragit med juridiska bedömningar till stöd för församlingar och stift. Kontinuerlig information och stöd har utformats, i takt med restriktionerna, inte minst till kör­ och musik­verksamheten. Svenska kyrkans externa webbsida och intranät har uppdaterats dagligen.

Biskoparna tillsammans med kyrkostyrelsens remiss­svar påverkade regeringen att göra det enda undantaget på den utökade restriktion om högst åtta personer vid allmän sammankomst. Regeringen fattade beslut om att i enlighet med kyrkans förslag tillåta möjligheten att samla upp till 20 personer under begravningar.

Funktionen Support diakoni inrättades tidigt under pan­demin på nationell nivå för att stödja och tillgängliggöra metoder och verktyg för beredskap i stift och församlingar för lokal omställning. En samlingssida skapades på våren för att kommunicera Svenska kyrkans förhållningssätt under pandemin.

Läs om Svenska kyrkan under pandemin 

Biskoparna publicerade i januari biskopsbrevet Fira nattvard. Brevet följdes av rekommendationer i biskoparnas pastorala råd med rubriken När vi inte kan fira nattvard under coronakrisen.

Läs biskopsbreven 

Foto: Magnus Aronson/ Ikon

På alla helgons dag genomfördes på ärkebiskopens initiativ en nationell minneshögtid i Uppsala domkyrka med anled­ning av pandemin. Högtiden ägde rum i närvaro av kunga­paret och ett inspelat tal framfördes av riksdagens talman. Ekumeniska och interreligiösa företrädare, representanter från myndigheter och sjukvård medverkade. Minneshög­tiden direktsändes i TV4 och präglades av Faurés requiem, vars sju satser uttrycker sorg, förlust och hopp.

Svenska kyrkan har som huvudman för begravningsverk­samhet samverkat intensivt med representanter från Myndigheten för stöd till trossamfunden, Sveriges kristna råd, Sveriges interreligiösa råd, Stockholms kyrkogårds­förvaltning och begravningsbyråbranschen under pande­min. Den nationella nivån har också vid möten med stats­förvaltningen och regioner lyft frågor om exempelvis miljötillstånd och nya regler till följd av pandemin.

I september överfördes rådgivning och utbildning i Svenska kyrkans begravningsverksamhet från Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation till kyrkokansliet. En funktion med särskild kompetens har etablerats och inte­grerats som en del av det ordinarie arbetet. På Svenska kyrkans externwebb finns nu en sida som riktar sig till närstående som ska ordna begravning under pandemin där bland annat frågan om livesända begravningar aktualiseras.

För att möta det ökade behovet av samtalsstöd under pan­demin krävdes utökade samtalstider och personal­förstärkning. Jourhavande präst och Sverige­finska tele­jouren Papu har kommunicerats, särskilt under november och december, med budskapen En annorlunda jul och Du är inte ensam. Tjänsten har varit öppen dygnet runt under de större helgerna. Under 2020 ökade antalet samtal till Jourhavande präst med nästan 31 procent och chattar ökade med 74 procent.

Tidigt under pandemin, när behovet ökade av att skydda äldre och andra riskgrupper som var i karantän i sina hem, slöts en avsiktsförklaring mellan Myndigheten för sam­hällsskydd och beredskap, Sveriges Kommuner och Regio­ner och de fem största civilsamhällesaktörerna, däribland Svenska kyrkan. Avtalets fokus var att med hjälp av volon­tärer säkra leveranser av mat och mediciner.

Svenska kyr­kan kom att bli den organisation som koordinerade insat­ser i flest antal kommuner. I juni var Svenska kyrkan samordnande organisation i 72 kommuner. Den 31 oktober avslutades den nationella samordningen och ansvaret åter­gick till kommunerna. Många församlingar har dock fort­satt arbetet på egen hand.

Svenska kyrkan verkar för att det kyrkliga kulturarvet ska vara en angelägenhet, en resurs och ett levande kulturarv för alla människor. Samverkan sker med Kulturdeparte­mentet, Riksantikvarieämbetet och länsstyrelser. Svenska kyrkan får ett ekonomiskt bidrag, kyrkoantikvarisk ersätt­ning, från staten med 460 mnkr årligen.

Ett nytt IT­stöd för hantering av bidraget har införts under året. IT­stödet innehåller funktioner för att söka, bereda, besluta, rekvi­rera och följa upp användningen av ersättningen.

Läs mer om det kyrkliga kulturarvet 

I samband med den digitala bokmässan och Svenska kyrkans program Se människan offentliggjordes rapporten Svenska kyrkans samhällsekonomiska bidrag till kultur och kulturarv. Den överlämnades till kultur­ och demokrati­minister Amanda Lind under ett samtal med ärkebiskopen. Rapporten har också presenterats i ett panelsamtal med Handelshögskolans rektor och ordföranden för Sveriges Kommuner och Regioner.

Enligt de beräkningar som finns i rapporten är det sam­hällsekonomiska värdet av Svenska kyrkans kulturverk­samhet 2,3 miljarder kronor om året. Som jämförelse lyfter rapporten fram att den summan motsvarar mer än hälften av statsbudgetens utgifter för regional tillväxt och mer än en åttondel av statsbudgetens utgifter för kultur.

Läs mer om Svenska kyrkans kulturverksamhet och rapporten 

Se människan fick rekordhöga tittar­ och lyssnarsiffror i år. Antalet visningar under den digitala bokmässan uppgick till nästan 46 800 i november. Motsvarande siffra före­gående år var drygt 11 800 visningar. I början på februari 2021 är antalet visningar på Youtube uppe på 61 000.

Ta del av samtalen från Se människan 

Svenska kyrkan har också bidragit till Göteborgs film­festivals program och delade ut Svenska kyrkans filmpris Angelos till dokumentären Cinema Pameer, som skildrar en biograf i Kabul, en oas i den krigsdrabbade staden.

Svenska kyrkans långsiktiga internationella utvecklings­samarbete genomförs i land­ och regionprogram, huma­nitära program samt i program för global policydialog. Samarbetet med lokala aktörer bidrar till att människor själva ska få makt att forma sina liv och skapa en hållbar utveckling. Den tematiska profilen i Act Svenska kyrkan är genusrättvisa, teologi i långsiktigt arbete och lokal­baserat psykosocialt stöd i humanitärt arbete. På grund av pandemin har arbetet fått mer fokus på könsrelaterat våld än planerat, liksom på andra delar som rör jäm­ställdhet, social trygghet och nödvändig vård.

I många programländer märks fortsatta tendenser till ett minskat demokratiskt utrymme, vilket påverkar möj­ligheterna för Act Svenska kyrkan och partnerorganisa­tionerna att verka. För de flesta av Svenska kyrkans part­nerorganisationer blev 2020 ett besvärligt år även om flexibla lösningar för stöd utarbetats under året. Det digi­tala arbetssättet har förändrat förutsättningarna för både påverkansarbete, deltagande i internationella konsulta­tioner och kommunikation med samarbetspartner. Många aktörer och beslutsfattare har blivit mer tillgäng­liga, samtidigt som den digitala formen ger mindre utrymme för samtal i anslutning till möten.

Svenska kyrkan har inlett samtal med nya partner i Mellanöstern som hanterar frågor kring identitet, religionsdialog och fred. Bland annat har Act Svenska kyrkan inlett partnerskap med den libanesiska organisa­tionen Dawaer som stärker unga att tänka självständigt, öka faktagranskning och förhålla sig till näthat.

Dialog med sida

Sida beslutade på sommaren att avsluta det strategiska partnerskapet med Act Svenska kyrkan inom det huma­nitära insatsarbetet, vilket genererade mycket dialog­arbete med Sida och medial debatt om vikten av att stödja lokala aktörer. Samtidigt återcertifierades Act Svenska kyrkan, som första organisation i världen, enligt Core Humanitarian Standard, CHS, för sitt kvalitativa arbete. Under året genomfördes arbete för att få till stånd ett för­nyat partnerskapsavtal med European Civil Protection and Humanitarian Aid Operations som administrerar EU:s humanitära medel. I januari 2021 beviljades Act Svenska kyrkan ett nytt sjuårigt partnerskapsavtal. Dialogen om det framtida partnerskapet med Sida fortsätter.

I augusti gjordes en katastrofinsamling till följd av explosionen i Beirut som gav goda resultat. Act Svenska kyrkans partner i Syrien fortsätter att genomföra huma­nitära insatser trots begränsningar av material, mat, mediciner, skydd och framkomlighet. Det svåra ovädret som drog in över Filippinerna i november drabbade 1,5 miljoner människor och Act Svenska kyrkan beviljades medel från Sida för att tillsammans med kristna rådet i landet möta behoven där.

Lokalbaserat psykosocialt stöd

Act Svenska kyrkan har tillsammans med lokala civilsam­hällesorganisationer påbörjat en utbildning i lokalbaserat psykosocialt stöd i Haiti. Syftet är att stärka motstånds­kraften mot politisk oro, återkommande natur katastrofersamt pandemins konsekvenser. Lokala partnerorganisa­tioner i Sydsudan arbetar kontinuerligt med att sprida kunskap om pandemin på landsbygden och i flykting­bosättningar. Dock fick en av de utbildningar som skulle genomföras under hösten skjutas upp.

Besök i Sverige

I början på året besökte generalsekreteraren Kenneth Mtata från det kristna rådet i Zimbabwe Sverige. Han uppmanade oss att bidra till att motverka landets orolig­heter och den ekonomiska och sociala krisen samt fort­sätta ge bistånd efter att landet drabbats av torka och översvämningar. Kyrkostyrelsens internationella råd har etablerat en internationell referensgrupp. Gruppen möttes första gången i januari och består av 13 representativa samar­betspartner. Gruppens synpunkter om teologiskt för­hållningsätt, genus och interreligiös dialog kommer att tas tillvara i Act Svenska kyrkans strategier.

Läs mer om Act Svenska kyrkan 

Insamlade medel

Insamlingen för 2020 innebar ett resultat på 155 mnkr. Det totala resultatet hamnade 38 mnkr under det ursprungliga målet, som vi tvingades revidera med anledning av pande­min. Insamlingsaktiviteter ställdes in och fysiska möjlig­heter att ta upp kollekter minskade. Privatpersoners gåvor har däremot ökat jämfört med föregående år, liksom anslag från stift och församlingar. Julinsamlingen För varje flickas rätt till ett värdigt liv genomfördes till största del digitalt och ett nytt samar­bete med Tradera möjliggjorde för församlingar att sälja saker på nätet istället för i traditionella basarer. Svenska Fotbollförbundet gav stöd till julinsamlingen genom att landslagsspelare läste den manifestation som tagits fram med koppling till Lucia och flickors rättigheter. Även för­bundskaptenen medverkade i en kort film till stöd för kampanjen.

Stöd till stiften för utveckling av församlingslivet

Uppdraget omfattar allt från stöd till kyrkans sociala arbete, metoder och verktyg för rättighetsbaserat arbete, forskning och analys till kulturarvsfrågor. Kyrkostyrelsen ansvarar även för Svenska kyrkans utbildningsinstitut som utbildar framtidens diakoner, församlingspedagoger, kyrkomusiker och präster samt för Svenska kyrkan i utlandet som verkar genom utlandsförsamlingar för svenskar utomlands.

Kyrkostyrelsens arbetsutskott och samtliga stiftsstyrel­sers presidier genomför gemensamma rådgivande samtal som bidrag till kyrkostyrelsens beredning till kyrko­mötet. Det pågår en dialog om den nationella nivåns prio­riteringar för framtiden.

Stiftsstyrelserna har under året betonat vikten av kon­tinuerlig omvärldsanalys och forskning för att bidra med fortsatta prognoser vad gäller medlemsutveckling, kol­lekter och ekonomi. Det är också angeläget med stöd för kommunikation, att kunna erbjuda digitala lösningar för erfarenhetsutbyte och att tillhandahålla användbara stödredskap för kärnverksamheten.

Även stöd för strate­gisk kompetensförsörjning, klimatstrategier och social hållbarhet är något som stiften uttryckt som fortsatt vik­tigt. Årets överläggningar genomfördes digitalt och inne­hållet färgades av de nya verksamhetsmässiga och ekono­miska förutsättningar som pandemin innebär.

Foto: Kristin Lidell/ Ikon

Pandemin har visat hur digitaliseringen gett förutsätt­ningar för församlingar, stift och den nationella nivån att upprätthålla stora delar av den normala verksamheten med färre fysiska möten. Det är betydelsefullt att hitta ett tilltal för att kommunicera kristen tro, tillgänglig på flera sätt och att finnas i de kanaler där människor befinner sig. Den digitala närvaron har haft stor betydelse under året och kommer även att ha det framöver. När kyrkan och resten av samhället kan återgå till ordinarie verksamhet kommer digitala mötesformer att ha vunnit terräng och etablerat sin funktion.

Antalet tryckta produktioner minskade i antal under året och de flesta produktioner är idag digitala. Kontors­programvaran blir i allt större utsträckning verktyg för samverkan och förutsätter därför att arbetsgrupper av olika slag kan dela dokument och verktyg för att öka samverkan. Olika lösningar för bland annat video, chatt och interna varianter av sociala medier är också använd­bara redskap.

Svenska kyrkan fortsätter att vara en kyrka på nätet, genom att kommunicera och skapa kännedom om kyrkans verksamhet via Svenska kyrkans officiella kanaler på soci­ala medier, framför allt Facebook, Twitter och Instagram.

Idag sänder cirka 160 församlingar gudstjänster live via Svenska kyrkans webb, dubbelt så många sänder live via sociala medier. Den nationella nivån har bidragit med teknisk och metodisk support samt juridiskt stöd. I december omfattades 260 lokala webbsidor av Svenska kyrkans gemensamma Stimlicens, jämfört med ett tiotal vid årets början.

En digital utbildning om funktionsvariationer med sär­skilt fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har tagits fram. Externwebben har tillgänglighetsanpassats utifrån det nya statliga Tillgänglighetsdirektivet.

Under året har arbetet fortsatt med att skapa en gemen­sam resursbank, en rättighetsportal, för inspiration och kompetens i stift och församlingar. Portalen utgår från FN:s konventioner om mänskliga rättigheter och lanseras under 2021. Syftet är att komma åt grundorsaker som gör att människor hamnar i utanförskap och utsatta situatio­ner samt slå vakt om varje människas okränkbara värde och värdighet.

I samarbete med Västerås stift genomfördes en dialog med barn i åldrarna 4–17 år kring framtidsfrågor i Svenska kyrkan. Intervjuer med stöd av bilder användes genomgående som metod för samtalen. Rapporten I ögon-höjd – Barnets röst om Svenska kyrkans prioriterade områden 2021–2023 har presenterats för Barnombudsmannen, Soci­alstyrelsen och andra myndigheter samt för företrädare för civilsamhället. Ett annat exempel på barns delaktighet i Svenska kyrkans omvärldsanalys är det arbete som gjorts i Luleå stift i samverkan med den nationella nivån och som behandlar barns språk och kulturella tillhörighet, Barnets röst – min plats, mitt språk.

Under året har ett större arbetsmarknadsprojekt i samar­bete med några stift avslutats och metodmaterial har publicerats på intranätet för församlingarnas fortsatta arbete. Arbetet har förstärkts med projektmedel på 7 mnkr från Europeiska socialfonden, ESF, för samverkan med sex stift i projektet Plats i Svenska kyrkan, som ska ta tillvara metoder och arbetssätt för praktik och arbetsträning. Syftet är att öka kompetens och bidra till kvalitetsutveckling på samtliga nivåer i Svenska kyrkan.

För närvarande är tolv stift involverade i programmet Social hållbarhet – tillit och demokrati. Utifrån de erfarenheter som finns i stiften genomförs metod­ och kompetensutveckling för integration och ett socialt håll­bart samhälle.

I programmet Interreligiös praktik för fred – En värld av grannar fördjupas relationer med andra samfund och reli­giösa organisationer för ökad samexistens och ett socialt hållbart Europa. Arbetet i programmet sker i samarbete med människor på flykt.

Med anledning av pandemin har Ärkebiskopens möte, programmets Summit, skjutits fram ett år och kommer att genomföras under våren 2022. Men en pre­summit genomfördes med 70 deltagare från 15 länder i Malmö innan pandemin tilltog. Programmet utmärkte sig under året genom att få ett pris från fören­ingen Diversity Index Award för sitt mångfaldsarbete.

Läs mer om En värld av grannar 

I december antog kyrkostyrelsen Svenska kyrkans platt­form för ekumenik och interreligiös samverkan för nationell nivå och till inspiration för stift och församling. Plattformen är utarbetad i enlighet med utgångspunkter angivna i kyrkoordningens fjortonde avdelning (59 kap. KO). Dokumentet anger teologiska utgångspunkter, rikt­ning och vägval för Svenska kyrkans engagemang under de närmaste fem åren.

12 nya församlingar och pastorat har under året tilldelats hbtq-märkningen Regnbågsnyckeln, för en mer inkluderande kyrka.

För att uppmärksamma påskens budskap publicerades annonser i större tidningar där ärkebiskopen tillsam­mans med respektive stifts biskop lyfte fram påsken och inbjöd till webbsänd gudstjänst. Parallellt kommunicera­des även Jourhavande präst och Bönewebben som ban­ners på nyhetssidor och i sociala medier. Under stilla veckan och påskhelgen sändes sju gudstjänster från Upp­sala domkyrka, varav långfredagens och påskdagens gudstjänster direktsändes.

Under advents­ och julhelgen producerades konserter i församlingar runt om i Sverige, från Nederluleå i norr till Lund i söder. Där fanns adventsmusik och psalmer i klassisk tappning, psalmer tolkade av folkmusiker och soul­ och jazzimprovisationer.

På webben gjordes hänvisningar till församlingarnas digitala gudstjänster och konserter samt information om stöd och samtal. En film som förklarar hur Svenska kyr­kan ställt om visades i SVT och annonser för lokal­ och riksmedia framställdes i samarbete med biskoparna.

Konserterna nådde nära 570 000 tittare via sociala medier och webb, flest på Facebook, Youtube och svenskakyrkan.se. 3,5 miljoner kontakter nåddes av annonserna på Facebook. Flera av konserterna hade en inbjudan att sjunga tillsammans, exempelvis konserten från Umeå på första advent som lockade över 113 000 besökare.

Bönewebben har utvecklats under året. Under allhelgona-helgen var det möjligt att tända och placera sina ljus på en digital karta och under julhelgen visades ljusen under rubriken Nu tändas tusen juleljus både på externwebben och Bönewebben.

På Bönewebben kan du tända ett ljus eller be en bön 

Kyrkohandböcker på några nationella minoritetsspråk, finska, nord­, lule­ och sydsamiska samt meänkieli togs i bruk på pingstdagen och firades i särskilda mottag­ningsgudstjänster i flera domkyrkor.

Den nordsamiska psalmboken som består av 346 psal­mer, evangeliebok och en bönbok lanserades i december efter 20 års arbete och remissförfaranden.Kyrkomötet 2020 beslutade att anta

Kyrkohandbok för Svenska kyrkan på romska där ett urval på romska i fyra dialekter finns. Den börjar användas på pingstdagen 2021.

 

Den digitala resursbanken inom det nationella program­met för lärande och undervisning håller på att byggas upp och ska tillhandahålla material, metoder och idéer till alla som arbetar med undervisning i kristen tro i försam­lingarna. En lansering är planerad att ske under 2021.

I augusti lanserades enkätverktyget Konfirmand­portalen som gör det möjligt för medarbetare att ställa frågor till sina konfirmander i början, under tiden och i slutet på konfirmandtiden. Redan i början på september fanns 91 användare. Under året har även nya riktlinjer för konfirmandarbetet tagits fram.

Svenska kyrkan har medverkat i ett europeiskt ekumeniskt forskningsprojekt som fokuserat på hur pandemin berört församlingslivet och vilken roll digitala kommunika-tionsformer har spelat för pastoral och kyrklig praktik.

Läs rapporten Svenska kyrkan online 

Teologi i tiden är en podd som startats under året. I den resonerar forskare om aktuella samhällsteologiska frågor.

Ta del av podden Teologi i tiden 

Utbildningsportalen är en ny lärplattform som lanserades i början på sommaren. Den används inom den nationella nivån och är etablerad i fem stiftskanslier. Det är en digital tjänst som erbjuds till självkostnadspris till stift och för­samlingar. Vid årets slut hade portalen 87 online ­utbildningar. Portalen har cirka 40 ledarledda kurser som ges på distans. Exempel på kurser är Svenska kyrkans his­toria, Introduktionsutbildning för anställa inom utlands­kyrkan och flera utbildningar inför kyrkovalet. Sedan starten har cirka 2 000 medarbetare genomfört en eller flera utbildningar och cirka 10 000 har besökt portalen.

Året har inneburit en omställning av tidigare platsbun­den till nätbaserad undervisning med en snabbt utveck­lad digital metodik. Från mitten av mars till läsårets avslutning i juni var undervisningen enbart digital för utbildningsprogrammen till diakon, församlingspeda­gog, kyrkomusiker och präst. Det nya läsåret började i månadsskiftet augusti – september med möjlighet till undervisning på plats både i Lund och i Uppsala, men från november blev undervisningen på nytt nätbaserad och kommer inte att genomföras på utbildningsorterna förrän tidigast i mitten på april.

Resultaten av en omfattande utvärdering av utbild­ningsreformen och de fyra profilutbildningarna under de första läsåren 2014­2019 presenterades i december. Den är vägledande för fortsatt utvecklingsarbete med program­utbildningarna. Under höstterminen 2020 fanns drygt 220 studerande vid utbildningsinstitutet.

Läs mer om utbildningsinstitutets verksamhet 

Foto: Svenska Teologiska Institutet

Svenska teologiska institutet i Jerusalem, STI, är inriktat på religionsteologi och religionsmöten, särskilt mötet mellan kristendom och judendom samt ekumeniska kon­takter med kristna ur olika kyrkotraditioner. Studerande från hela världen och medarbetare från Svenska kyrkan deltar i institutets programutbud.

All utbildning avbröts dock i mitten på mars med anledning av pandemin och lokalanställda permitterades i slutet på våren. Institutet stängde också för besökare efter det israeliska hälsomi­nisteriets rekommendationer. Under året har finansie­ringen av institutet stärkts genom att Krister Stendahls stiftelse för akademisk forskning och utbildning vid Svenska teologiska institutet i Jerusalem bildats och att Lunds stift anslutit till samarbetet.

I januari, före pandemin, besökte statsminister Stefan Löfven institutet i samband med att han närvarade vid World Holocaust Forum. På bilden hälsas han välkommen av STI:s direktor Maria Leppäkari. Foto: Svenska Teologiska institutet

Utlandsförsamlingarna har anpassat sin verksamhet till pandemin och många församlingar har gått på sparlåga och hållit stängt för fysiska besök under längre perioder. Detta har inneburit intäktsbortfall, permitteringar och uppsägningar av lokalt anställd personal. Den mobila verksamheten med resande präster har legat nere under året och medarbetarna har temporärt fått tjänstgöra i olika utlandsförsamlingar. Den stödjande verksamheten från Sverige har genomförts online.

Svenska kyrkan kommer att arbeta med konsekven­serna av den juridiska genomgång som genomförts i utlandsförsamlingarna. Syftet är att säkerställa att verk­samheten bedrivs i ändamålsenliga former och i enlighet med gällande reglering i respektive land. Förutom dessa juridiska genomgångar kommer verksamhetsutred­ningar i samtliga utlandsförsamlingar utgöra förslag till kyrkostyrelsen för beslut om en hållbar organisation, där kyrkoråden blir alltmer självbärande och tar ansvar för verksamhet, fastigheter, personal och ekonomi.

Läs mer om Svenska kyrkan i utlandets arbete 

Med biskopsbrevet om klimatet som utgångspunkt antogs Färdplan för klimatet av kyrkostyrelsen i december 2019. Biskopsbrevet översattes också till engelska under året. Det övergripande målet är att hela Svenska kyrkan ska vara klimatneutral år 2030 och inte bidra till den glo­bala uppvärmningen. Svenska kyrkan vill också verka för en värderingsförändring genom att lyfta andliga och existentiella aspekter av klimatkrisen.

Kyrkostyrelsen har anslagit 25 mnkr årligen för att stödja stiften med per­sonella resurser och finansiellt stöd för projekt inom färdplanens områden. Under 2020 har arbetet fokuserat på resursförstärkning i stiften på och att sjösätta en rad pilotprojekt. Vid årsskiftet hade samtliga stift fått pengar för resursförstärkning.

Färdplanens målområden:

  • Kyrkans uppdrag
  • Energianvändning i byggnader
  • Produktion av förnybar el
  • Transporter, resor, maskiner och markförvaltning
  • Konsumtion och investeringar
  • Klimatanpassning och krisberedskap
  • Förvaltning av skog och mark

Stöd till en god förvaltning

Stödet vänder sig till hela Svenska kyrkan och omfat­tar gemensamma administrativa lösningar, digitalise­ring, internt kanslistöd och nationella ramavtal för inköp och finansiella placeringar i gemensamma etiska fonder.

Foto: Illustration: Susanne Engman

För att kunna verka rikstäckande för ett hållbart kyrkoliv och samtidigt hushålla med de samlade resurserna krävs samverkan och gemensamma lösningar. När frågan om besparingar påskyndas, som nu under pandemin, har kyrkan i sin helhet tvingats överväga ytterligare priorite­ringar, effektivisering, digitalisering och nya arbetsformer. Därför fattade kyrkostyrelsen beslut om en långsiktig strategi för digitalisering och samverkan under våren. Strategin handlar både om att i samarbete med stiften lyfta av församlingarnas administrativa bördor och om gemen­samma digitala redskap för kärnverksamheten.

Mot bakgrund av den ekonomiska prognosen måste de flesta församlingar minska sina kostnader, liksom flera stift och den nationella nivån. Det är få församlingar som i framtiden kan eller bör ha en egen IT­-drift. Det handlar om att vi behöver skapa en gemensam IT­-plattform inklusive nätverk och grundläggande digitala verktyg, likaså gemensam löneservice, ekonomiservice, digitali­sering av medlemskommunikation, dokument­ och dia­riesystem samt elektroniskt arkiv.

Eftersom det hittills varit frivilligt att ansluta sig till de gemensamma stödprocesserna inom det administrativområdet har takten varit långsam. Det har därför blivit mer kostsamt för Svenska kyrkan än vad det hade behövt vara, då baskostnader i form av licensavgifter och personal är nästan lika stora oavsett om det är en 10­ eller 100­ procentig anslutning. En hög anslutning skulle såle­des kunna öka möjligheten för andra satsningar inom de grundläggande uppdragen gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Kyrkomötet 2020 lyfte behovet av ökad dialog med stift och församlingar samt uppdrog till kyrkostyrelsen att genomföra en kartläggning och presentera en färdplan för det fortsatta införandet av IT­-lösningar och administrativa system.

Kyrkostyrelsen har i enlighet med det beslut som fattades av kyrkomötet 2019 arbetat intensivt under året för att etablera gemensam löneservice till år 2022. För att gemensam löneservice i Svenska kyrkan ska bli rationell krävs att även administration av arvoden och ersätt­ningar blir en del av den gemensamma processen, även om nivåerna för arvoden och ersättningar beslutas lokalt. Kyrkostyrelsen har därför under året rekommenderat en gemensam arvodes­ och ersättningsmodell för Svenska kyrkans samtliga enheter som en förutsättning för att delta i Svenska kyrkans gemensamma löneservice.

År 2020 köpte den nationella nivån in varor och tjänster till ett värde av cirka 485 mnkr och ansvarade även för över 100 ramavtal som slutits för hela Svenska kyrkan. Information samlas årligen om hela Svenska kyrkans inköpsvolym och leverantörsregister. Den kategoriseras utifrån lämpligheten för nationell upphandling och för gemensamt avtal. Den senaste datainsamlingen skedde för 2020 och visar drygt 35 500 leverantörer. Denna uppgift baseras på inrapporterad data från nära 90% av Svenska kyrkans alla enheter. Uppskattningsvis görs inköp för cirka 7,6 miljarder kronor varje år inom hela Svenska kyrkan. Ungefär hälften av inköpen bedöms vara möjliga för gemensamma upphandlingar och nationella ramavtal.

Genom att låta hållbarhetsfaktorer väga tungt vid investeringar och inköp påverkar Svenska kyrkan näringslivet i en mer hållbar riktning. Det handlar dels om att undvika företag och verksamheter som inte lever upp till Svenska kyrkans krav, dels om att sporra företag i deras hållbarhetssatsningar genom att premiera företag som ligger långt framme. Arbetet utgår från kyrkostyrel­sens beslutade finanspolicy, inköpspolicy och upp­förandekod för leverantörer.

Genom att ställa krav på socialt ansvar, miljö­ och klimat­hänsyn samt insatser mot korruption redan i offertförfrå­gan skickas en tydlig signal om att hållbara produkter och tjänster efterfrågas. I bedömningarna analyseras företa­gets kvalitet på sitt hållbarhetsarbete utifrån förutsätt­ningarna att leva upp till Svenska kyrkans uppförandekod för leverantörer. Inköpsanalysen görs utifrån en bedöm­ning av risknivå. Leverantörens bidrag till Agenda 2030­målen är också en del av analysen. Genom en inköps­portal på Svenska kyrkans intranät kan församlingar och stift ta del av hållbarhetsbedömningar, vilket kan bidra till att minska den egna miljöpåverkan.

En betydande del av den nationella nivåns inköp handlar om tjänster från svenska företag, vilka har en lägre hållbarhetsrisk. Ramavtalen som sluts för att möta behov i församlingar och stift gäller en bredd av produk­ter och tjänster, som inte sällan är förenade med en högre risknivå. År 2020 gjordes en intern riskbedömning på ramavtalen där det konstateras att cirka 30 procent av ramavtalen har en risknivå som är hög eller medelhög. Hållbarhetsuppföljningen fokuserar därför på dessa avtal. Under 2019 påbörjades en förstärkning av uppföljnings­arbetet genom fördjupade granskningar av utvalda ramavtalsleverantörer, med hjälp av upphandlade externa konsulter. Två granskningar från 2019 följdes upp under 2020 och en ny påbörjades under slutet av 2020.

I slutet av 2020 uppdagades brister hos flera av våra leve­rantörer inom en rad olika affärsområden gällande risk för tvångsarbete i leverantörskedjor, specifikt uigurers situa­tion i Kina. I samarbete med SKL Kommentus Inköps­central och Regionernas kansli för hållbar upphandling påbörjades i december ett gemensamt uppföljningsarbete i denna fråga, som väntas fortsätta under hela 2021

I slutet av 2020 förvaltade den nationella nivån ett kapital på 9,9 miljarder kronor. Kapitalet har ett avkastningskrav på 3 procent per år utöver inflationen sett över en rullande tioårsperiod. Avkastningen ses som en resurs för att bekosta långsiktiga åtaganden och prioriterade områden inom stift och församlingar. Tyngdpunkten ligger på före­tag som visar ansvar inom sin verksamhet och tillverk­ning samt företag som tar fram varor och tjänster som bidrar till att lösa viktiga samhällsproblem. Investeringar görs också i gröna obligationer, det vill säga obligationer där kapitalet endast används för olika miljöprojekt. Svenska kyrkan investerar inte i företag som utvinner fossil energi eller producerar vapen, tobak eller pornografi.

Svenska kyrkan utesluter bolag som bryter mot inter­nationella normer för mänskliga rättigheter, miljöhänsyn och antikorruption, om de inte kan visa att de åtgärdar problemen. Den nationella nivån erbjuder församlingar, pastorat och stift att investera i Svenska kyrkans Ethos­fonder som har låga avgifter och klarar finanspolicyns hållbarhetskrav. Vid årsskiftet 2020/2021 var 6,2 miljar­der kronor investerade i Ethosfonderna.

En oberoende analys av Svenska kyrkans investeringar i aktier och företagsobligationer har gjorts 2018 och 2019 med stöd av verktyget PACTA för att säkerställa att för­valtningen utvecklas i linje mot Parisavtalets mål. Då inga väsentliga förändringar i portföljen har skett sedan dess har ingen ny analys genomförts. Utsläppen av koldi­oxid är liten och portföljens klimatpåverkan är därför låg.

Svenska kyrkan har under flera år drivit frågor om investeringar för rent vatten och hållbara städer i investe­rarnätverket SISD, Swedish Investors for Sustainable Development, som syftar till att främja investeringar inom de 17 globala utvecklingsmålen. I december uppvaktade nät­verket riksdagens finansutskott och efterlyste åtgärder för ökat samarbete mellan finansmarknaden och den offentliga sektorn för att förverkliga Agenda 2030 och Parisavtalets mål.

Svenska kyrkan har undertecknat FN:s principer om ansvarsfulla investeringar, UNPRI, och deltar i en rad olika andra nationella och internationella initiativ.

Läs Svenska kyrkans rapporter om Hållbara investeringar 

Den nationella nivåns klimatpåverkan har minskat markant under 2020 jämfört med 2019. Utsläppet mätt i koldioxidekvivalenter är 542 ton, vilket är en minskning med 76 procent från 2019. Det beror till klart övervägande del på pandemin och dess inverkan på tjänsteresor, oavsett färdmedel.

Kyrkostyrelsen strävar efter att begränsa resornas utsläpp genom att välja färdsätt med mindre miljöpåver­kan och i ökad utsträckning använda video­ och telefon­konferenser. Målsättningen är att resa miljövänligt så långt det går och att ta ansvar för resterande utsläpp som inte går att undvika, genom Fairtrade certifierade klimatkompensationer. För att nå målsättningarna med färre och miljövänligare resor och på så sätt minska kol­dioxidutsläppen infördes i december 2019 en ny plattform för att påskynda en övergång till digitala möten.

På grund av verksamhetens karaktär, med en omfat­tande internationell verksamhet och utbyte mellan kyrkor och andra organisationer i andra länder, är flygresor ibland nödvändiga, men pandemin har visat att alla resor kanske inte är lika nödvändiga. Framöver kommer resan­det därför sannolikt att ligga på en fortsatt lägre nivå jämfört med 2019.

Energiförbrukningen har minskat med 4 procent jäm­fört med 2019. Det är ett resultat av fortsatta energieffekti­viseringar i kontorsmiljön och att datalagring i servrar har flyttats ut till extern miljö. Det är också en konsekvens av pandemin då elförbrukningen istället sker i hemmet.

Läs mer om den nationella nivåns miljömål 

Medarbetare på Svenska kyrkans nationella nivå omfat­tas av en antikorruptionspolicy och uppförandekod för anställda. Uppförandekoden slår fast att det råder noll­tolerans för korruption och att ingen som arbetar för eller representerar verksamheten får utnyttja sin maktposi­tion på ett otillbörligt sätt. Risken för korruption bedöms vara störst inom det internationella arbetet, eftersom insatser och projekt utförs i flera länder där korruptionen är hög enligt Transparency Internationals index. Risk­analyser utförs därför för det övergripande internatio­nella arbetet och för respektive region eller landprogram. Riskuppföljning görs också utifrån partners årliga räken­skapsrevision.

Andra riskområden gäller upphandlingar och repre­sentation. Policyer, riktlinjer och rutiner finns som adresserar dessa risker. Hantering av avtal och större inköp följs årligen upp. Systeminställningar och rutiner som kräver att det alltid är minst två olika roller som ska godkänna betalningar begränsar möjligheten att göra otillåtna betalningar. Kontot för representation följs upp rutinmässigt. En utökad rutinmässig uppföljning av avtal och större inköp gjordes under 2020 i enlighet med den handlingsplan som upprättades 2019. Resultaten från granskningen visar på vissa förbättringar jämfört med tidigare år, men granskningen behöver fortsätta även 2021 för att ytterligare öka kunskapen om interna rutiner.

Genom kollektivavtal har de anställda meddelarrätt mot­svarande meddelarfriheten som grundlagarna ger åt offent­liganställda. Därutöver omfattas den nationella nivån av visselblåsarlagen, (2016:749) om särskilt skydd mot repressa­lier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhål­landen. Det pågår ett arbete med att införa ett system för visselblåsning, som förväntas vara klart under 2022.

För den internationella verksamheten finns också en kla­gomålsfunktion dit misstankar om oegentligheter kan rapporteras av interna och externa intressenter samtidigt som konfidentialitet garanteras. Anmälningarna har sedan starten 2012 gällt sexuella trakasserier, orätt utnyttjande av inflytande och maktställning samt korruption och bristande ekonomisk intern kontroll. Arbetet med inkomna ärenden bidrar till viktiga slut­satser och lärande som bidrar till att förbättra ansvar och kvalitet i verksamheten.

Under 2020 gjordes 25 (21, 2019) nya anmälningar till klagomålsfunktionen. Av dessa var det 9 (5) som inte omfattades av funktionens ansvarsområde, där anmäla­ren i de flesta fall kunde hänvisas till andra kyrkliga enheter i Sverige. Resterande 16 (16) gällde verksamhet hos internationella partner eller kontextuella risker i programländer, förutom 1 (3) ärende som gällde Act Svenska kyrkan. 2 ärenden är fortfarande öppna vid ingången av 2021.

Majoriteten av anmälningarna gjordes under första halvåret 2020. I och med pandemin har antalet anmäl­ningar minskat, vilket sannolikt visar på en minskad aktivitet och interaktion mellan människor i utveck­lingssamarbeten och humanitära samarbeten på grund av lokala restriktioner för att minska smittspridning.

Act Svenska kyrkan och Svenska kyrkan i utlandet står under Svensk insamlingskontroll för 90-konton. Svensk Insamlingskontroll är en oberoende ideell organisation som i givarens intresse arbetar med kontroll av att insamlade medel används till rätt ändamål.

Anställdas villkor, arbetsmiljö och utvecklingsmöjlig­heter utvärderas regelbundet genom medarbetarsamtal, medarbetarenkäter, skyddsronder, statistikinsamling samt samarbete med fackliga företrädare. Även säkerhet och krisförberedande arbete ryms inom ramen för goda arbetsförhållanden där avtal med SOS International finns för att stärka skyddet för medarbetare på resa.

Året har präglats av pandemin och fokus har varit att stödja medarbetare och chefer i förändrade arbetsförhål­landen. Under året uppdaterades arbetsmiljöpolicyn och en fördjupad arbetsmiljöutbildning för chefer erbjöds. Utöver det systematiska arbetsmiljöarbetet och de årliga enkäterna genomfördes extra undersökningar för att identifiera nya behov med anledning av övergången till distansarbete. Arbetet med risk­ och konsekvensanalyser förstärktes i samarbete med skyddsombuden. Stödjande insatser som till exempel digitala utbildningar om hemarbete, utökade möjligheter att låna hem arbets­utrustning, digitala hälsoinspiratörspass samt ökat chefsstöd har erbjudits under året.

Samtliga anställda på den nationella nivån omfattas av kollektivavtal och har tillgång till företagshälsovård för arbetsrelaterad ohälsa. Satsningar på friskvård sker i form av ett friskvårdsbidrag på 2 000 kronor per år, en friskvårdstimme i veckan och aktiviteter varje månad som arrangeras av arbetsplatsens hälsoinspiratörer. Med anled­ning av pandemin erbjöds alla medarbetare ett extra frisk­vårdsbidrag på 1 000 kr för det sista kvartalet och frisk­vårdstiden utökades till ytterligare 20 minuter per dag.

Medeltalet anställda vid Svenska kyrkans nationella nivå var 483 anställda, varav 63 var utlandsstationerade. Att värna mångfalden är viktigt för att Svenska kyrkan ska ha en samlad bredd av kunskap och erfarenheter. Rikt­linjer för hantering av kränkande särbehandling finns.

Inomkyrklig reglering

Den nationella nivån tar löpande fram underlag för för­ankring, reflektion, fastställande av Svenska kyrkans böcker och beslut om förändringar i kyrkoordningen. Kyrkoordningen beslutas av kyrkomötet som slår fast vilka gemensamma regler som gäller för hela Svenska kyrkan, hur beslut fattas och ansvarsfördelningen mellan de tre nivåerna. Detta innefattar också verksam­heter som att genomföra kyrkoval.

I mars fattade kyrkostyrelsen beslut om riktlinjer för beslutsfattande under särskilda omständigheter, med anledning av den extraordinära situation som råder under pandemin. Det räcker därmed för samtliga leda­möter i Svenska kyrkans alla organ att närvara genom ljud­ och bildöverföring i realtid, eller om detta inte är möjligt, enbart genom ljudöverföring i realtid.

Foto: Magnus Aronson/ Ikon

Årets kyrkomöte genomfördes i digital form, med begränsat antal ärenden och färre tjänstgörande ledamö­ter. Första sessionen, som förkortats med en arbetsdag, präglades av utskottsarbeten där 125 ledamöter och bisko­parna deltog. Sessionen mynnade ut i 15 utskottsbetän­kanden som behandlade sex skrivelser och 20 motioner. Kyrkomötet återsamlades för andra sessionen med 44 ledamöter fördelade i proportionalitet efter valresultatet och förhandlingarna med beslut direktsändes på webben.

Under året har totalt 14 nya bestämmelser beslutats av kyrkostyrelsen. Ett exempel är en bestämmelse om insamling av verksamhetsstatistik till Svenska kyrkans statistikdatabas. Genom bestämmelsen klargörs vilken verksamhetsstatistik som ska inhämtas från församling­arna från den nationella nivån. Bestämmelsen öppnar också för en mera automatiserad process för statistik­inhämtning. Beslutet träder i kraft den 1 januari 2022.

Läs mer om Svenska kyrkans bestämmelser

Äldre kvinna står själv framför en kista.
Foto: Martin Runeborg, Ikon