Istället för grön gubbe är det två gröna gubbar med ett hjärta emellan.
Foto: Magnus Aronson /Ikon

Metoder för rättighetsbaserat arbete

Svenska kyrkan arbetar på många olika sätt med att värna de mänskliga rättigheterna. På denna sida samlar vi löpande metoder som på olika sätt används i vårt rättighetsbaserade arbete. Använd dem gärna för diskussion, reflektion och inspiration i er egen verksamhet.

En del av metoderna på denna sida har tagits fram av Svenska kyrkan och vissa är utvecklade av andra aktörer. Vi uppmuntrar dig att utforska hur materialet kan tillämpas i just din verksamhet, och att reflektera över hur intersektionella perspektiv kan lyftas upp genom att kombinera olika metoder och verktyg.

Innehållsförteckning:

  1. Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan
  2. Regnbågsnyckeln
  3. Trygga möten
  4. S:t Mary – arbetsträning och rehabilitering
  5. Digniti Omnia – ett värdigt liv för alla
  6. Delaktighet och Tillgänglighet – en kyrka för alla

Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan

En pojke i ljusblå kavaj räcker hoppfullt upp handen.
Foto: Johannes Frandsen

Svenska kyrkan är en kyrka där många barn är medlemmar och som håller i verksamheter och aktiviteter där barn finns. Därför beslutade kyrkomötet 2012 att barnkonsekvensanalys ska göras inför alla beslut som fattas i kyrkoråd (församlingar och pastorats beslutande organ), i de ärenden som regleras av kyrkoordningen och i de ärenden som bereds inför beslut i stiftsfullmäktige eller kyrkomötet.

Att genomföra en barnkonsekvensanalys handlar om att bedöma vilka konsekvenser som uppstår för barn av beslut som fattas. 

Barnkonsekvensanalys i Svenska kyrkan ur ett rättighetsbaserat perspektiv

  • Skyldighetsbärare: Svenska staten är den som genom Barnkonventionen (svensk lag sedan 1 januari, 2020) ska se till att barns rättigheter tillgodoses. Svenska kyrkan har genom beslut i kyrkomötet (Svenska kyrkans högsta beslutande organ) tagit på sig rollen som skyldighetsbärare genom kyrkoordning som anger att barnet intar en särställning och därför särskilt ska uppmärksammas samt att kyrkans styrorgan ska bereda ärenden med barnkonsekvensanalyser.
  • Rättighetsbärare: Barn.
  • Delaktighet: Metoden barnkonsekvensanalys låter barns röster komma till tals vid beslut som påverkar barn. 
  • Ansvarsutkrävande: Barnkonventionen (svensk lag sedan 1 januari 2020). Läs mer på barnombudsmannen.se. Kyrkoordningen anger att beslut som ska beredas med en barnkonsekvensanalys för att besluten ska vara giltiga. Beslut som ej har beretts med barnkonsekvensanalys är möjliga att överpröva. Överprövningsinstanser är stiftens domkapitel och Överklagandenämnden. 
  • Icke-diskriminering: Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med ålder.
  • Transparens: Att barn får möjlighet att ta del i de beslut som fattas samt uttrycka egna perspektiv, viljeyttringar och bidra med sin kompetens och förmåga, i processer som dokumenteras.

Tillbaka till början av sidan

Regnbågsnyckeln

Präst håller upp den stora, färgglada regnbågsnyckeln från år 2017. Prästens stola är regnbågsfärgad. Prästen

Regnbågsnyckeln är en hbtq-märkning som riktar sig till trossamfund som bejakar hbtq-personers rättigheter – inte bara Svenska kyrkan. Märkningen ägs av Riksförbundet EKHO – Ekumeniska grupperna för kristna hbtq-personer och Studieförbundet Sensus och visar att förtroendevalda och medarbetare i en församling har genomgått processmodellen Regnbågsnyckeln och därmed har viljan att arbeta aktivt för mångfald och öppenhet. Processen består av utbildning, studiecirklar, visionsarbete och reflektion.

2018 beslutade Svenska kyrkan att alla stift och församlingar ska erbjudas och uppmuntras att genomgå processmodellen. På EKHO:s hemsida kan du se hur många församlingar som har genomgått och som just nu genomför processen.

Regnbågsnyckeln ur ett rättighetsbaserat perspektiv

  • Skyldighetsbärare: Svenska staten är den som ytterst ska se till att hbtq-personer inte diskrimineras. Svenska kyrkan har genom beslut i kyrkomötet (Svenska kyrkans högsta beslutande organ) tagit på sig rollen som skyldighetsbärare genom att ta ställning mot diskriminering och att aktivt verka för att församlingar genomgår Regnbågsnyckeln. Svenska kyrkan har i flera sammanhang både i Sverige och internationellt tagit rollen som röstbärare för hbtq-personer.
  • Rättighetsbärare: Primärt är det den enskilda hbtq-person. Här kan också poängteras det intersektionella perspektivet av att vara hbtq-person och kristen.
  • Delaktighet: Då Regnbågsnyckeln ägs och förvaltas av Riksförbundet EKHO har kristna hbtq-personer genom sin organiserade intresseorganisation makt och inflytande över processmodellen. Regnbågsnyckeln har också tagits fram av den kristna hbtq-rörelsen i samarbete med Sensus och Svenska kyrkan. 
  • Ansvarsutkrävande: Yogyakartaprinciperna om tillämpning av det internationella skyddet av de mänskliga rättigheterna vad gäller sexuell läggning och könsidentitet, Diskrimineringslagen samt beslut och yttranden gjorda av Svenska kyrkan gällande hbtq-personer, för mer information besök Svenska kyrkans hemsida om hbtq.
  • Icke-diskriminering: Så som arbetsgivare har Svenska kyrkans enheter skyldigheten att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete  som genom aktiva åtgärder främjar hbtq-personer på arbetsplatsen.
  • Transparens: Hbtq-personer har insyn och styr över processen i Regnbågsnyckeln genom sitt ägarskap. Enskilda hbtq-personer har möjlighet att ta del av slutprodukten, mångfaldsvisionerna, när en församling genomfört samtliga steg i processen.

Tillbaka till början av sidan

Trygga möten

Trygga möten är en webbaserad utbildning som Scouterna har tagit fram för ledare i barn- och ungdomsverksamheter i Sverige. Syftet är att utbilda ledare så att de får kunskap och mod att agera mot övergrepp, mobbning och kränkningar så att barn och ungdomar ska kunna vara trygga på sin fritid. 

Inom Svenska kyrkan erbjuds sedan 2015 alla anställda, ideella och förtroendevalda som har fyllt 15 år att gå utbildningen utan kostnad. Under utbildningen lyfts bland annat diskrimineringsgrunderna, vad som är ett övergrepp och hur man ska bemöta barn som blivit utsatta. 

Trygga möten ur ett rättighetsbaserat perspektiv

Mer information kommer.

Mer om metoden:

Tillbaka till början av sidan 

S:t Mary – arbetsträning och rehabilitering

S:t Mary är en diakonal verksamhet som grundades i Linde bergslags församling i Västerås stift 2012. Därefter har konceptet utvecklats till en modell, eller metod, som bedrivs under skyddat varumärke och erbjuds alla församlingar och pastorat i Svenska kyrkan. Metoden MARY – kort för Meningsfullhet, Arbetsgemenskap, Rehabilitering och Yrkesstolthet – syftar till att genom olika typer av verksamhet föra människor som av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden närmare en givande sysselsättning. 

Hur verksamheten utformas kan variera då arbetet utgår utifrån församlingarnas grundförutsättningar. Det kan till exempel handla om caféverksamhet eller skapande verkstäder, eller att erbjuda praktikplatser inom den ordinarie verksamheten. Varje individs färdplan anpassas efter den enskildes möjligheter och önskemål. 

I dag finns ett nätverk av de församlingar, pastorat och stift som har anammat metoden. I början av 2020 ingick 8 församlingar i nätverket.

S:T Mary ur ett rättighetsbaserat perspektiv

Mer information kommer.

Mer om metoden:

Tillbaka till början av sidan 

Digniti Omnia – ett värdigt liv för alla

I projektet Digniti Omnia fokuserar vi på att utrusta utsatta EU-medborgarna med nya "verktyg". Mellan 2015 och 2018 gick fyra stift samman för att ta fram utbildningar, övningar och stödmaterial som hjälper människor över trösklar, för att kunna leva som fullvärdiga EU-medborgare och ta aktiva, medvetna beslut om sina egna liv.

Inom Digniti Omnia och på webbplatsen med samma namn finns bland annat stödmaterial för att hålla i svenskalektioner med personer som talar rumänska eller bulgariska. Det finns även samtalsövningar, tips på hur ett språkcafé kan genomföras och direkta tips och stöd författade på bulgariska och rumänska. 

Digniti omnia ur ett rättighetsbaserat perspektiv

Mer information kommer.

Mer om metoden: 

Tillbaka till början av sidan 

Delaktighet och Tillgänglighet – en kyrka för alla

Delaktighet och tillgänglighet är en webbaserad utbildning som tar fasta på Svenska kyrkan som trosgemenskap där alla skall känna sig välkomna och kunna vara delaktiga utifrån sina egna förutsättningar.

Ett nytt begrepp inom funktionshindersrörelsen är funktionsrätt. Med detta begrepp tillförs en ny dimension där man flyttar fokus från hinder, speciallösningar och tillgänglighet till principen om mänskliga rättigheter och ett samhälle utformat för alla oavsett funktionsförmåga.

Funktionsnedsättning och funktionshinder är två mångfasetterade områden med många olika slags diagnoser och tillstånd som kräver kunskap och förståelse när man som kyrka möter människor som vill delta i verksamheten. Genom kunskap och goda exempel kan begränsningar och svårigheter undanröjas. Detta har den webbaserade utbildningen tagit fasta på.

Delaktighet och tillgänglighet i Svenska kyrkan ur ett rättighetsbaserat perspektiv

Någon håller upp ett litet träkors.
Foto: Magnus Aronson /Ikon

Skyldighetsbärare: Svenska staten är den som ytterst ska se till att personer med funktionsnedsättningar inte diskrimineras. Svenska kyrkan har genom beslut i kyrkomötet (Svenska kyrkans högsta beslutande organ) tagit på sig rollen som skyldighetsbärare genom att ta ställning mot diskriminering och att aktivt verka för en kyrka utformad för alla oavsett funktionsförmåga.

Rättighetsbärare: Personer med funktionsnedsättning.

Delaktighet: Metoden, den webbaserade utbildningen Delaktighet och tillgänglighet, syftar till att öka kunskapen om att det genom små förändringar i verksamheten går att bidra till större delaktighet för personer med funktionsnedsättningar. Särskilt fokus ligger på diagnoser inom området Npf (neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) och If (Intellektuella funktionsnedsättningar).

Utbildningen vänder sig till alla som har ett intresse för frågan, men särskilt till dem som är verksamhetsansvariga och/eller möter barn och unga i sitt arbete. Ambitionen är att utbildningen ska bidra till att personer med funktionsnedsättningar får sina rättigheter tillgodosedda och blir sedda och hörda när församlingars praktiska arbete utvecklas. 

Ansvarsutkrävande: LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra.

LSS är ett komplement till andra lagar och innebär inte någon inskränkning i de rättigheter som andra lagar ger.

Icke-diskriminering: Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättningar och funktionshinder.

Mer om metoden:

Tillbaka till början av sidan

Ett målat rött hjärta på en vit vägg.

Rättighetsbaserat arbetssätt – mänskliga rättigheter i praktiken

Svenska kyrkan möter dagligen människor i olika situationer och livsförutsättningar. Att arbeta rättighetsbaserat handlar om att stärka varje människas möjlighet att få sina rättigheter tillgodosedda genom delaktighet och egen inneboende förmåga.

Fördjupning om Rättighetsbaserat arbete i Svenska kyrkan

Mänskliga rättigheter och rättighetsbaserat arbete är breda och komplexa områden som kan vara svåra att överblicka. Därför har vi tagit fram fördjupningstext om mänskliga rättigheter och Svenska kyrkans arbete, för dig som vill läsa mer.

Intersektionalitet och Svenska kyrkan

Ett intersektionellt perspektiv kan hjälpa till att synliggöra hur olika maktordningar samspelar. Det är viktigt för Svenska kyrkan – både utifrån vår teologi och i vårt rättighetsbaserade arbete.