Hållbar höjning av kyrkoantikvarisk ersättning

Statens stöd till vården och underhållet av svenska kyrkobyggnader har under en lång rad år urholkats på grund av inflation och minskat penningvärde. Utvecklingen riskerar förfall av ett unikt, tusenårigt kulturarv. Svenska kyrkan har därför tagit fram ett konkret och hållbart förslag på hur staten kan ta sitt fulla ansvar och höja den kyrkoantikvariska ersättningen.

När Svenska kyrkan och staten fick förändrade relationer år 2000 kom parterna överens om att kyrkan ska tilldelas så kallad kyrkoantikvarisk ersättning genom statens årliga budgetbeslut i riksdagen.   

Den kyrkoantikvariska ersättningen ska kompensera Svenska kyrkan för de överkostnader som uppstår vid vård och underhåll, och för de begränsningar som kulturmiljölagen medför när det gäller användandet av kyrkobyggnaderna.

År efter år har den kyrkoantikvariska ersättningen urholkats av inflation och minskat penningvärde. Statskontoret, som 1996 beredde frågan inför relationsändringen mellan staten och Svenska kyrkan, föreslog att staten successivt skulle tillföra medel till en nivå om 460 miljoner kronor per år. Den nivån nåddes 2009 och sedan dess har ingen ytterligare höjning gjorts.

Omräknat motsvarar 460 miljoner kronor 1996 över 700 miljoner i dagens penningvärde. Det urholkade penningvärdet innebär en kvarts miljard kronor mindre varje år jämfört med vad statens egen utredning bedömde var rimligt när systemet arbetades fram. Det är ohållbart.   

De senaste åren har inneburit rekordhög inflation. Det urholkade penningvärdet av kyrkoantikvariska ersättningen motsvarar snart en kvarts miljard mindre varje år jämfört med vad statens utredare 1996 bedömde var rimligt. Det är ohållbart.

Behoven är stora och underhållsskulden växer

Varje år söker Svenska kyrkans församlingar stöd för mer än dubbelt de medel som tilldelats i kyrkoantikvarisk ersättning. Underhållsskulden växer, med risk för skador och mer kostsamma insatser längre fram.  
 
Samtidigt höjs anslagen till andra kulturmiljöförvaltare. Regeringen föreslår i 2024 års budgetproposition att anslaget till Statens fastighetsverks bidragsfastigheter höjs med 100 miljoner kronor 2024, 175 miljoner kronor 2025 och 250 miljoner kronor 2026. Bidragsfastigheterna har höga kulturhistoriska värden men kan inte själva bära sina kostnader. I samma situation står många av Svenska kyrkans församlingar, med kyrkobyggnader som används i liten omfattning, men där församlingen fortsatt vårdar och underhåller byggnaderna.  
 
Ytterligare ett exempel är kulturmiljövårdsanslaget till förvaltning av värdefulla kulturmiljöer som höjs med totalt 90 miljoner över tre år, fördelade på 30 miljoner per år 2024, 2025 och 2026.  Anslaget kan användas till vård av och information om kulturhistoriskt värdefulla byggnader, landskap och fornlämningar – men inte till kyrkligt kulturarv.  

Det är fullt rimligt att även det kyrkliga kulturarvet får del av resurstillskott. Om inte staten tar sitt ansvar riskerar Sveriges största sammanhängande kulturarv, ett kulturarv som tillhör oss alla, att förfalla.  

Det är fullt rimligt att även det kyrkliga kulturarvet får del av resurstillskott.

Hållbar höjning med inflationsskydd

Mot den här bakgrunden har Svenska kyrkan tagit fram ett enkelt, konkret och väl avvägt förslag. Den kyrkoantikvariska ersättningen kan därmed återställas till en rimlig nivå på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt, och med en bibehållen ambitionsnivå från statens sida i relation till när systemet infördes.  

Svenska kyrkan föreslår att den kyrkoantikvariska ersättningen successivt höjs från dagens nivå på 460 miljoner till 700 miljoner kronor år 2027, vilket beräknas innebära att ersättningen i praktiken återställs till dess ursprungliga värde. För att underlätta för staten föreslår vi att det görs i en trappa där 80 miljoner årligen tillförs anslaget under en treårsperiod med start 2025. En sådan höjning av anslaget innebär 2 promille av reformutrymmet i den återhållsamma statsbudgeten för 2024 och en knappt märkbar del av statsbudgeten som helhet.  

Från och med 2028 behöver anslaget också inflationsskyddas så att det uppräknas årligen med konsumentprisindex eller motsvararande, så att det inte på nytt uppstår en sådan urholkning som har skapat dagens allvarliga läge.    

Svenska kyrkans förhoppning är att regeringen nu agerar för att skydda vårt gemensamma kulturarv. 

En gradvis höjning med 80 miljoner kronor per år fram till 2027. Därefter inflationsskyddat anslag från 2028.

Mer om det kyrkliga kulturarvet och kyrkoantikvarisk ersättning

Flicka står vid svarta järngrindar. På andra sidan grinden fortsätter en grusgång upp till en stenkyrka.

Att möta förändring - kontrollstation 2024

Under kontrollstationen 2024 får både Svenska kyrkan och staten analysera effekterna av den kyrkoantikvariska ersättningen. Inför det har Svenska kyrkan lämnat en rapport till regeringen som visar att det är angeläget att ersättningen höjs.

Två flickor står med ryggen mot kameran och fotograferar i ett kyrkorum med sina mobiler.

Så ser svenska folket på det kyrkliga kulturarvet

En undersökning berättar om hur svenska folket ser på det kyrkliga kulturarvet. Undersökningen visar bland annat att över hälften besöker en kyrka någon gång per år som turist. Och sex av tio har en särskild anknytning till någon eller några kyrkor.

Kyrkorum med upplysta valv, i centrum av bilden ett triumfkrucifix.

Upptäck kulturarvet

Kyrkor och begravningsplatser är fulla av historia och rymmer olika slag av berättelser. Samtidigt är rummen och platserna inte museala utan används än idag, ett levande kulturarv.