Äktenskap

Kyrkans vigselgudstjänst är skapelsens fest. Vi delar glädjen och ber om Guds välsignelse över två människor och deras löften till varandra.

Text: Anders Ekhem, präst

Vigseln välsignar och bekräftar kärleken

”Underbara är dina verk, kärlekens Gud, underbart har du skapat oss. Av din kärlek lever vi. Dig vill vi prisa för livet som oupphörligen förnyas.”

Vigselgudstjänsten i Svenska kyrkan inleds med en lovprisning till skapelsens och kärlekens Gud. Från första början pågår Guds skapelse i ett liv som förnyas, som prästen säger i vigselgudstjänsten. Det sker genom naturlagarnas regelbundenhet, men också i det som överraskar och finner nya vägar. Det är en rörelse av kärlek där allt hör samman och allt har sin del i Guds skapelse. När två människor möts i kärlek och vilja att dela livet, är det skapelse som pågår.

Ingen eller inget i skapelsen finns till bara för sin egen skull. Allt blir till i mötet med någon eller något annat. När vi möter ett DU så blir vi ett JAG. Detta välsignas och bekräftas när två människor möts i kärlek och ger varandra löftet att dela livet tills döden skiljer dem åt. Kyrkans vigselgudstjänst är skapelsens fest då vi delar glädjen och ber om Guds välsignelse över de två och deras löften till varandra.

I Svenska kyrkan är dop och nattvard sakrament som Jesus instiftade för uppdraget att vara kyrka. Så är det inte med äktenskapet. Dess uppdrag sträcker sig längre. Äktenskapet handlar om hela skapelsen och mänskligheten. Äktenskapet är inte bara ett kyrkligt eller kristet fenomen. Det finns i alla kulturer och religioner. Äktenskapet är ett möte mellan två människor som ger av varandra i ömsesidighet och trohet. Äktenskapets anda av frihet och kärlek står i samklang med skapelsen.

I alla tider har detta möte bekräftats i en offentlig rit där fler får dela glädjen. Både Gud och samhälle får välsigna och befästa relationen. Att gifta sig enligt Svenska kyrkans ordning är att offentligt säga Ja till varandra. Det sker med trons ord, i bön och lovsång.

Gud är hela skapelsens Gud. Kristen tro kan inte begränsa Guds välsignelse till de kyrkliga vigslarna. Skapelsen pågår där livet förnyas genom Guds gränslösa kärlek och fantasi. Så är det också när vigsel sker i rådhuset eller i ett annat religiöst sammanhang. De viktiga juridiska momenten är desamma i en borgerlig och en kyrklig vigsel. Det som sker i en kyrklig vigsel är att bönen och Guds välsignelse tydligt omsluter vigselparet och deras liv.

Ett realistiskt och levande synsätt

Äktenskapet har stärkts i vår tid genom att människor av samma kön fått sina livslånga relationer bekräftade av samhälle och kyrka. Foto: Magnus Aronson /Ikon

I äktenskapet ryms hela livet. Det vackraste och finaste mellan två människor finns tillsammans med de prövningar som det är att vara människa. Vi kan bekräfta äktenskapets unika betydelse, dess löften och vilja till livslång kärlek. Men det sker i ödmjukhet inför livets komplexitet och skörhet. En kristen syn på äktenskapet är realistisk.

En levande och meningsfull kristen syn på äktenskapet behöver vara grundad i sin tid och sammanhang. I en tid då varken skilsmässor eller samkönade relationer var accepterade bekräftade äktenskapet en mans och en kvinnas livslånga relation, men inga andras. Idag lever vi i ett mer jämlikt samhälle där skilsmässa inte ses som skamligt och där samkönade relationer är självklara. Efter en lång kamp har människor av samma kön fått sina livslånga relationer bekräftade av samhälle och kyrka. På det viset kan vi säga att äktenskapet har stärkts i vår tid.

Äktenskapet bär kärleken  

När vi gifter oss tar vi ansvar för vårt eget liv. Vi gör det tillsammans med en annan människa. Vi vågar tro och lita på livet och kärleken. Vi vågar älska och ge löften om ett liv tills döden skiljer oss åt. Vi är två människor som tar livets roder i våra händer.

Samtidigt kan vi vara trygga i vetskapen att Gud som välsignat oss också delar vår glädje och vår sorg. Varje dag stämmer Gud in i vårt Ja till varandra. Utan att förminska vår vårt eget ansvar kan vi också lita på Gud. Det är ju Guds vilja, nåd och kärlek som har fört oss hit. I vigselpsalmen 411 står det att Gud ”styrt i hemlighet deras vägar till ett möte där de livets källa fann.”

Genom äktenskapet är vi burna av en ordning som är större än vår kärlek. Det är inte kärleken som bär äktenskapet, utan äktenskapet som bär kärleken. Äktenskapet är ett ansvar för fler än två. Det är en byggsten för ett gott samhälle. Bibelns ord om att de ”är inte längre två utan ett” handlar inte om att vi ska sudda ut varandras olikheter. Tvärtom kan vi i relationen fördjupas och mogna som människor som kompletterar varandra. Men någon annan ska inte tränga sig in och splittra den helhet som är äktenskapets enhet. Vi är inte längre två utan ett.

Äktenskapet vill säga ”Ni kan aldrig gå förlorade för varandra”. Gud stödjer och bär relationen tillsammans med samhälle och människor. Bibelordet ”Vad Gud har fogat samman får människan inte skilja åt” handlar inte om inlåsning i en relation som inte fungerar. Bibeln talar om den tillit där äktenskapet har sin djupaste grund. Det är den tillit som Guds välsignar i äktenskapets löften ”jag vill…”.

Ett gott äktenskap är ordning och struktur. Man delar uppgifter och ansvar på ett jämlikt sätt. Där finns goda och omsorgsfulla rutiner som vårdar kärleken. ”Bevara ordningen så kommer ordningen att bevara dig”, sade klostergrundaren Benedikt av Nursia på 400-talet. Det är en livsvisdom som kan tjäna också äktenskapet. Hemmet är samhällets minsta enhet.

Att skapa ett gott hem har betydelse för fler än dem som är del av hemmet, men också för ett gott samhälle. Äktenskapet har till uppdrag och som gåva att ge goda förutsättningar för ett tryggt hem. Ett Gudsrike på jorden.  

När äktenskapet tar slut

Ingen människa ska tvingas leva kvar i relationer med dysfunktionella, destruktiva och farliga mönster. Vi får gå in i äktenskapet med den djupa viljan och övertygelsen att det ska bära genom hela livet. Men vi lever ett liv som aldrig kan låsas fast. Livet är i rörelse, kan gå sönder, svikas och bli sviket och vi kan behöva välja nya vägar. Det kan komma en dag när äktenskapets löften måste brytas. En grundtanke i kristen tro är att livet ska levas fullt ut i tillit och kärlek. Men vi vet också att när livet går sönder, finns upprättelse, förlåtelse och försoning.

Vi bär detta komplexa liv som årsringar i våra erfarenheter. Den människa vi en gång gav våra löften finns med även om vi går skilda vägar. Det handlar inte bara om praktiska saker som att hantera ett gemensamt föräldraskap. Att ta äktenskapets gåva och ansvar på allvar handlar också om att leva vidare i det som inte blev som vi hade tänkt oss; i försoning och mognad. Det kan ta tid men för varje brustet löfte finns en väg till försoning.

Äktenskapet är att välja livet

”Jag tar idag himmel och jord till vittnen på att jag har ställt dig inför liv och död, välsignelse och förbannelse. Du skall välja livet, så att du och dina efterkommande får leva”. Femte Mosebok 30:19.

Livet är skört och starkt. Här finns aldrig finns några garantier om evig lycka eller ständig glädje. Ändå vågar två människor vända sig till varandra och inför Gud och sina närmaste ge löftet ”Jag vill älska dig, dela glädje och sorg med dig och vara dig trogen tills döden skiljer oss åt”.

Det är stort. Det är att välja livet!

Ett äldre par promenerar längs en väg med höstfärger i naturen.
I relationen mognar vi som människor och kompletterar varandra. Vi är inte längre två utan ett. Foto: Eddie K /Pixabay