Präst står längst fram i kyrkan under mässa.
Foto: Alex&Martin/Ikon

Reformationens kyrkorum

Här kan du lära dig mer om hur kyrkorummet och gudstjänsten har påverkats av reformationen.

Hur kan vi se spår av reformationen i kyrkorummet? Vilka föremål präglas av tiden för Martin Luthers önskan om att människor själva skulle kunna läsa Bibeln och förstå vad prästerna predikade och under-visade om?

Här kan du lära dig mer om hur kyrkorummet och gudstjänsten har påverkats av reformationen. 

Här kan du ladda ner Reformationens kyrkorum som pdf (16 sidor).

Vid en restaurering av Mariestads domkyrka 1903–1905 togs putsen på väggarna bort och kyrkan står därefter med blottat murverk. Då tillkom också den nuvarande högresta tornspiran.

Kyrkan vid reformationens inledning

I Sverige förstördes inte kyrkliga föremål i samma utsträckning som i andra länder i Europa under reformationen. Men gradvis förändrades byggnadsstilen. Här kan du läsa mer om kyrkobyggnadens utveckling i början av reformationen.

Ett flygfoto över en röd träkyrka och klockstapel vid en snötäckt kyrkogård.

Kyrkorummets målningar

I början av reformationen fick många målningar från medeltidens kyrkorum vara kvar. Enligt Martin Luther rådde inget bildförbud och ofta gick de katolska målningarna att förena med den evangeliska läran. Här kan du läsa mer om målningarna i kyrkorna mellan 1500-1800-talet.

Inredningen i Mariestads domkyrka förnyades helt efter en stadsbrand 1693. Predikstolen är tillverkad av bildhuggare Börje Löfman, troligen 1701. Den är praktfullt utformad med dubbla trappor och ljudtak i två våningar. Utsmyckningen består av skulpterade, försilvrade och förgyllda figurer föreställande Kristus och de tolv apostlarna. Den vegetativa utsmyckningen i form av voluter, festonger och rankor och fruktklasar är slösande rik över hela predikstolen.

Kravet på predikstolar

Reformationen innebar att predikan fick en ny och ökad betydelse i gudstjänsten. Predikans syfte blev att både förkunna och undervisa i trons grundsatser och den skedde på det egna språket, som var och en kunde förstå.

Utsmyckning i Mariestads domkyrka.

Korskrankens betydelse för reformationens kyrkorum

Under och efter reformationen fick korskranket – avgränsningen mellan församlingshus och kor – förnyad betydelse i kyrkorummen. På 1800-talet förlorade korskranken sin betydelse. Här kan du läsa mer om korskranket.

Skulptur av man med bok.

Altaruppsatser med nya bildprogram

När reformationen infördes fortsatte man till en början att använda de vackra guldglänsande katolska altarskåpen. Men kring 1600-talet tillverkades helt nya luthersk-evangeliska altarskåp där huvudmotiven var Kristus och Uppståndelsen.

Närbild på en träskulptur som föreställer en ängel som spelar trumpet.

Gamla helgonfigurer i nya rum

Den lutherska reformationen hade en mer tillåtande syn på bildarvet från den katolska kyrkan än den reformerta. Den här toleranta synen har bidragit till att mycket av den medeltida bildskatten finns bevarad i Sverige.

En rikt utsmyckad predikstol.

Föremål och traditioner som försvunnit

Med reformationen försvann flera traditioner och föremål från kyrkan. Till exempel upplöstes klosterväsendet av både politiska och religiösa orsaker. Flera dyrbara egendomar fråntogs kyrkan.