Halloween kommer från förkristen tid
Halloween firas alltid 31 oktober och består av en enda dag. Firandet har sitt ursprung i förkristen tid, då kelterna uppmärksammade de döda. En del av firandet bestod i att man tände eldar och klädde ut sig för att skrämma onda andar.
Vi tänker på helgonen och våra döda anhöriga
Allhelgonahelgen består av två dagar – alla helgons dag och alla själars dag. Fredagen före alla helgons dag kallas ibland för allhelgonaafton, men det är ingen helgdag.
Alla helgons dag infaller alltid en lördag mellan 31 oktober och 6 november. Då har det vuxit fram en tradition att besöka gravar och tända ljus, men från början var det en dag då helgonen firades.
Prästerna oroades över tron på andar
Dagen efter alla helgons dag firar vi nu för tiden alla själars dag i Svenska kyrkan.
Ursprunget till alla själars dag var en följd av att den keltiska traditionen fortlevde länge, vid sidan av kristendomen. Det oroade kyrkans präster, eftersom traditionen innebar en tro på att de döda kunde komma tillbaka i form av andar. Tanken med den nya helgdagen var att man då skulle minnas sina döda anhöriga, be och tända ljus för dem. Förhoppningen var att det nya firandet skulle ersätta det gamla keltiska firandet.
Idag finns två firanden
I Sverige växte firandet av halloween fram på 1990-talet. Samtidigt är allhelgonahelgen en fortsatt viktig högtid i Sverige. Det är den helg då kyrkor och framför allt kyrkogårdar får flest besök under hela året.