Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.
I Bibeln möter vi en skatt av berättelser, lyrik och framtidsspaningar som tillsammans är själva grunden för kristen tro och tradition. Bibeln visar vem Gud är och hur Gud handlar i historien och i våra liv. I alla tider har Bibeln också inspirerat till litteratur, musik och konst.
Längre ned på sidan finns länkar till fördjupningar om Bibelns delar och om bibeltolkning.
När man öppnar en bibel ser man att den inte är en enda lång bok, utan att den består av många olika delar. Bibeln kan närmast beskrivas som ett bibliotek och dess olika texter kallas ofta för just böcker. Samtidigt ser kristna Bibeln som en helhet, som handlar både om historien och om den enskilda människans liv. Bibeln ger livsmod, kraft och tröst.
Bibeln är en nyckel till ett rikt kulturarv i hela världen. Här läser vi om Guds relation till världen och om människors liv och drömmar. Här finns skildringar av katastrofer och olyckor och om hur Gud griper in i historien för att rädda människan. Ur ett kristet perspektiv innehåller Bibeln i sin mångfald en röd tråd om hur Gud skapar och frälser, genom historien och varje dag på nytt. Bibeln ger en stor berättelse om mänskligheten, som samtidigt handlar om den enskilda människans liv.
Kristna tror att Bibeln visar – uppenbarar – vem Gud är och vad Gud gör i historien och i våra liv. Vi säger att Bibeln är inspirerad av Gud. Samtidigt är Bibeln skriven av människor och för människor. Hur vi ser på Bibelns tillkomst, auktoritet och betydelse kallas bibelsyn.
Det faktum att Bibeln är viktig i kristen tradition kan leda till tanken att kristna tror på Bibeln. Så är det inte. Kristna tror på Gud. I Bibeln möter vi Guds ord, alltså det som Gud vill säga oss.
Jesus undervisning och budskapet om hans liv, död och uppståndelse var från början talade ord i möten med människor. Budskapet var adresserat till människors hjärtan. Där skulle det förstås, bejakas och bli till mening och liv. Därför kallas budskapet – eller evangeliet – om Jesus Kristus för ett levande ord eller levande röst (viva vox evangelii).
Ordet är viktigt i den kristna gudstjänsten. I gudstjänsten lyssnar vi till texter ur Gamla testamentet som Jesus liv och undervisning utgick ifrån. Vi lyssnar också till texter ur Nya testamentet. Där har de tidiga kristna tolkat betydelsen av den uppståndne Kristus. Ofta är de texterna utformade som brev. Vi lyssnar också till texter ur evangelierna. De har en särställning genom att berätta om Jesus Kristus.
För att budskapet om Jesus Kristus ska kunna nå människors hjärtan har predikan en särskild plats i den kristna gudstjänsten, tillsammans med nattvarden och dopet. För Martin Luther var Jesus Kristus Bibelns mittpunkt i och med hans kärlek, liv och omsorg om människan och världen. Predikans uppgift är att göra detta budskap levande så att det handlar om oss idag, våra liv och vår värld. Bön, sång och trosbekännelse i gudstjänsten är människans gensvar på Guds ord.
Ett gammalt ord för predikan är homilia, som betyder ungefär att umgås och föra samtal. När predikan fungerar som den är tänkt blir den ett samtal med bibeltexterna och med de som lyssnar. Då upprättas en gemenskap mellan budskapet om Jesus Kristus och den som lyssnar. Predikan blir förkunnelse, något levande.
Ingen bok har påverkat vårt samhälle så mycket som Bibeln, inte minst i det vardagliga språket. Några exempel är uttrycken ”kasta pärlor för svin” Matteusevangeliet 7:6, ”intet är nytt under solen” Predikaren 1:9, ”två sina händer” Matteusevangeliet 27:24 och (se ut som) ”sju svåra år” Första Mosebok 41:25-27 . Så om man vill förstå svensk språkhistoria är Bibeln helt enkelt nödvändig.
Bibelns berättelser och personer lever också vidare i konstnärliga sammanhang. Många av de stora svenska författarskapen har Bibeln som bakgrund. Exempelvis: Selma Lagerlöf, Göran Tunström, Sara Lidman, Birgitta Trotzig och Jonas Gardell. Också i musik, film och konst fungerar Bibeln som utgångspunkt. Ibland vill konstnären gå emot en speciell religiös tolkning och kanske provocera. Ibland bygger man ut den ofta knapphändiga bibliska berättelsen.
Bibeln är en grund för viktiga värden i samhället. Vi vet att Bibeln används i destruktiva sammanhang, men den är också omistlig i arbetet för människors värdighet, mänskliga rättigheter och demokratins utveckling. Gamla testamentets första skapelseberättelse kan ses som en upprinnelse till tanken på alla människors lika rättigheter. Den gyllene regeln i Nya testamentet ger återklang i samhällens politiska och sociala institutioner: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.” Matteusevangeliet 7:12.
Bibeln är en viktig bok för hela samhället. Dess språk, berättelser och existentiella budskap är till för alla människor. Det finns en gemensam rätt till Bibelns texter och innehåll, som en del av vårt kulturella och andliga arv. På så vis finns det också ett kollektivt intresse och ansvar för att Bibeln lever vidare, inte bara i kyrkan utan i samhället. Bibeln är en rikedom som alla ska ha tillgång till.
Bibeln består av 66 böcker och är uppdelad i två delar: Gamla testamentet och Nya testamentet. Texterna har olika karaktär: poesi och berättelser, lagar och profetiska texter, evangelier och brev. De äldsta delarna i Bibeln innehåller berättelser som är nedskrivna från ungefär 1200 före Kristus och framåt. Judarnas bibel eller den hebreiska bibeln – som den kristna kyrkan kallar Gamla testamentet – är ursprungligen skriven på hebreiska. Där skildras hur Gud skapar världen och följer Israels folk genom historien. Nya testamentet har grekiska som ursprungsspråk och är skrivet från ungefär år 50 och in på 100-talet. Dess olika böcker berättar om Jesus liv, gärning och de första kristna församlingarna.
Idag innehåller de flesta bibelutgåvor ytterligare elva böcker som ibland kallas Tillägg till Gamla testamentet och som förr brukade kallas Gamla testamentets apokryfer. Dessa böcker är skrivna på grekiska och kom till under tiden mellan de båda testamentena. Martin Luther beskrev dem som ”god och nyttig läsning”, men ville inte placera dem på samma nivå som resten av Bibeln.
Bibeln som den ser ut idag har vuxit fram över tid. Samlingen av texter som ingår i Bibeln kallas kanon och varierar något mellan olika kyrkor. Så är det också med texternas inbördes ordning. Det innebär att olika texter har haft olika vikt och betydelse genom historien. Redan tidigt i kyrkans historia läste man valda delar av Bibelns texter. Så läste också judarna sina heliga skrifter.
I de texter där den tidiga kyrkans teologer citerar Bibeln framträder ett tydligt mönster. Vissa böcker var uppenbarligen mer lästa än andra. Till exempel verkar Första Moseboken, Jesaja och Psaltaren ha varit betydligt mer lästa vid Jesu tid än Josua eller Första Krönikeboken. På 1500-talet ser vi hur Martin Luther värderade texter olika utifrån hur de formulerade det han såg som Bibelns budskap.
Att läsa Bibeln innebär att man behöver tolka texten. Ibland kan man höra att det inte är så svårt: "Läs som det står!" Men redan den översatta svenska bibeltexten är en tolkning. Forskningen hjälper till att förstå de sammanhang där texten skrevs, men vi kan aldrig vara säkra på att vi uppfattar texten som den var tänkt att förstås. Man behöver vara ödmjuk inför texternas historiska karaktär.
Den som läser Bibeln har med sig frågor som den vill ha svar på liksom förväntningar och erfarenheter av det liv man levt. Här är det viktigt att urskilja vad Bibeln kan säga och vad Bibeln inte kan säga. Bibeln ger inte ny kunskap om naturvetenskap eller medicinska frågor. Inte heller ger den entydiga etiska eller politiska direktiv. Snarare innehåller Bibeln vishet och erfarenheter av gudstron som går att känna igen genom historien. Därför kan vi närma oss Bibelns värld med frågor om Guds vilja, om hur vi ska hantera livets svårigheter och om relationer till andra. Det går att söka efter inriktning och förhållningssätt till skapelsen, andra människor och till det ena jaget.
Vissa bibeltexter kräver särskild uppmärksamhet. Det finns textställen som är motsägelsefulla eller som strider mot vad vi idag vet om världen. Det finns också texter som är svåra att acceptera ur ett etiskt perspektiv och som kräver både tolkning och etiska ställningstaganden.
Genom kyrkans historia har det uppstått konflikter utifrån olika sätt att tolka Bibelns texter. Det kan vara motsättningar som går på djupet och som fått stora konsekvenser. Samtidigt är oenighet och diskussion om texternas innebörd och användning en naturlig del av kyrkornas liv. Det är genom att samtala och att dela tolkningar som Bibelns texter blir meningsfulla. I evangelisk-luthersk tradition har förkunnelsen en särställning. Där kommer Bibelns ord i rörelse och blir levande.
Det har aldrig funnits en entydig syn på Bibelns texter, utan kyrkan har alltid tolkat sina heliga texter. I Svenska kyrkans tradition hänvisar vi gärna till Martin Luther när det gäller tolkning av Bibeln. Luther skrev att Kristus är Bibelns kärna och stjärna. Det finns ett centrum att söka i all bibeltolkning – en mittpunkt som handlar om att Gud älskar alla människor och vill befria oss från mörker, skuld och död. Hela Bibeln kan läsas som ett sökande efter var hoppet finns – i texten och i våra liv.
Hur vi läser Bibeln är viktigt. Vissa tolkningar kan främja livet, andra förtrycka och förstöra. Historien innehåller skrämmande exempel på destruktiva tolkningar av Bibeln. Det handlar om synen på krig, våld, rättvisa, jämlikhet, människovärde och vetenskap. Det visar att all bibelläsning ställer krav på ansvar – att ta ansvar för hur man tolkar och vilka tolkningar man för vidare. Med andra ord, göra en ansvarsfull bibeltolkning.
Frågan om hur man tolkar Bibeln är förstås inte besvarad en gång för alla genom att hänvisa till Luther. Snarare behöver var och en som läser Bibeln praktisera Luthers princip – alltså reflektera över vad som är rimliga tolkningar av svåra texter utifrån att Gud är med oss och vill oss väl.
Anna är församlingspedagog och berättar i en kort film om vad Bibeln betyder för henne. Filmen är två minuter.
Den hebreiska bibeln – som kristna kallar Gamla testamentet – kan beskrivas som ett bibliotek av olika böcker. På olika sätt berättar Gamla testamentet om Guds handlande i historien och i människors liv.
Nya testamentet innehåller texter av många olika slag. Gemensamt för alla är att de handlar om Jesus Kristus. De berättar om vad Jesus sa och gjorde och hur hans budskap spreds den första tiden.
Bibeln är en viktig bok, men inte alltid lätt att förstå. Alltså behöver den tolkas. Tolkning handlar både om att förstå vad de bibliska texterna förmedlade i sina ursprungliga sammanhang och hur vi kan förstå Bibelns budskap idag.
Gud och det gudomliga har ofta förknippats med män och manlighet. Men tolkningar av Bibeln lyfter fram mäns och kvinnors lika värde. Genom att läsa Bibeln både kritiskt och konstruktivt hittar vi en människosyn som rymmer alla slags människor.
Svenska Bibelsällskapet är en ideell förening som arbetar med att översätta och sprida kunskap om Bibeln. Bland annat ansvarar de för webbplatsen bibeln.se.
På bibeln.se kan du läsa bibeln och söka efter bibelord. Där kan du också läsa mer om Bibeln.