Bibeln

Bibeln är allas bok

Ingen bok har påverkat vårt samhälle så mycket som Bibeln, inte minst i det vardagliga språket. Några exempel är uttrycken ”kasta pärlor för svin” Matteusevangeliet 7:6, ”intet är nytt under solen” Predikaren 1:9, ”två sina händer” Matteusevangeliet 27:24 och (se ut som) ”sju svåra år” Första Mosebok 41:25-27. Så om man vill förstå svensk språkhistoria är Bibeln helt enkelt nödvändig.  

Bibelns berättelser och personer lever också vidare i konstnärliga sammanhang. Många av de stora svenska författarskapen har Bibeln som bakgrund. Exempelvis: Selma Lagerlöf, Göran Tunström, Sara Lidman, Birgitta Trotzig och Jonas Gardell. Också i musik, film och konst fungerar Bibeln som utgångspunkt. Ibland vill konstnären gå emot en speciell religiös tolkning och kanske provocera. Ibland bygger man ut den ofta knapphändiga bibliska berättelsen.

Bibeln är en grund för viktiga värden i samhället. Vi vet att Bibeln används i destruktiva sammanhang, men den är också omistlig i arbetet för människors värdighet, mänskliga rättigheter och demokratins utveckling. Gamla testamentets första skapelseberättelse kan ses som en upprinnelse till tanken på alla människors lika rättigheter. Den gyllene regeln i Nya testamentet ger återklang i samhällens politiska och sociala institutioner: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.” Matteusevangeliet 7:12.  

Bibeln är en viktig bok för hela samhället. Dess språk, berättelser och existentiella budskap är till för alla människor. Det finns en gemensam rätt till Bibelns texter och innehåll, som en del av vårt kulturella och andliga arv. På så vis finns det också ett kollektivt intresse och ansvar för att Bibeln lever vidare, inte bara i kyrkan utan i samhället. Bibeln är en rikedom som alla ska ha tillgång till.  

Bibelns ursprung

Bibeln består av 66 böcker och är uppdelad i två delar: Gamla testamentet och Nya testamentet. Texterna har olika karaktär: poesi och berättelser, lagar och profetiska texter, evangelier och brev. De äldsta delarna i Bibeln innehåller berättelser som är nedskrivna från ungefär 1200 före Kristus och framåt. Judarnas bibel eller den hebreiska bibeln – som den kristna kyrkan kallar Gamla testamentet – är ursprungligen skriven på hebreiska. Där skildras hur Gud skapar världen och följer Israels folk genom historien. Nya testamentet har grekiska som ursprungsspråk och är skrivet från ungefär år 50 och in på 100-talet. Dess olika böcker berättar om Jesus liv, gärning och de första kristna församlingarna.  

Idag innehåller de flesta bibelutgåvor ytterligare elva böcker som ibland kallas Tillägg till Gamla testamentet och som förr brukade kallas Gamla testamentets apokryfer. Dessa böcker är skrivna på grekiska och kom till under tiden mellan  de båda testamentena. Martin Luther beskrev dem som ”god och nyttig läsning”, men ville inte placera dem på samma nivå som resten av Bibeln. 

Bibelns innehåll har vuxit fram

Bibeln som den ser ut idag har vuxit fram över tid. Samlingen av texter som ingår i Bibeln kallas kanon och varierar något mellan olika kyrkor. Så är det också med texternas inbördes ordning. Det innebär att olika texter har haft olika vikt och betydelse genom historien. Redan tidigt i kyrkans historia läste man valda delar av Bibelns texter. Så läste också judarna sina heliga skrifter.

I de texter där den tidiga kyrkans teologer citerar Bibeln framträder ett tydligt mönster. Vissa böcker var uppenbarligen mer lästa än andra. Till exempel verkar Första Moseboken, Jesaja och Psaltaren ha varit betydligt mer lästa vid Jesu tid än Josua eller Första Krönikeboken. På 1500-talet ser vi hur Martin Luther värderade texter olika utifrån hur de formulerade det han såg som Bibelns budskap.

Vi behöver tolka Bibeln

Att läsa Bibeln innebär att man behöver tolka texten. Ibland kan man höra att det inte är så svårt: "Läs som det står!" Men redan den översatta svenska bibeltexten är en tolkning. Forskningen hjälper till att förstå de sammanhang där texten skrevs, men vi kan aldrig vara säkra på att vi uppfattar texten som den var tänkt att förstås. Man behöver vara ödmjuk inför texternas historiska karaktär.  

Den som läser Bibeln har med sig frågor som den vill ha svar på liksom förväntningar och erfarenheter av det liv man levt. Här är det viktigt att urskilja vad Bibeln kan säga och vad Bibeln inte kan säga. Bibeln ger inte ny kunskap om naturvetenskap eller medicinska frågor. Inte heller ger den entydiga etiska eller politiska direktiv. Snarare innehåller Bibeln vishet och erfarenheter av gudstron som går att känna igen genom historien. Därför kan vi närma oss Bibelns värld med frågor om Guds vilja, om hur vi ska hantera livets svårigheter och om relationer till andra. Det går att söka efter inriktning och förhållningssätt till skapelsen, andra människor och till det ena jaget.    

Vissa bibeltexter kräver särskild uppmärksamhet. Det finns textställen som är motsägelsefulla eller som strider mot vad vi idag vet om världen. Det finns också texter som är svåra att acceptera ur ett etiskt perspektiv och som kräver både tolkning och etiska ställningstaganden. 

Tolkning är inte något nytt 

Genom kyrkans historia har det uppstått konflikter utifrån olika sätt att tolka Bibelns texter. Det kan vara  motsättningar som går på djupet och som fått stora konsekvenser. Samtidigt är oenighet och diskussion om texternas innebörd och användning en naturlig del av kyrkornas liv. Det är genom att samtala och att dela tolkningar som Bibelns texter blir meningsfulla. I evangelisk-luthersk tradition har förkunnelsen en särställning. Där kommer Bibelns ord i rörelse och blir levande.  

Det har aldrig funnits en entydig syn på Bibelns texter, utan kyrkan har alltid tolkat sina heliga texter. I Svenska kyrkans tradition hänvisar vi gärna till Martin Luther när det gäller tolkning av Bibeln. Luther skrev att Kristus är Bibelns kärna och stjärna. Det finns ett centrum att söka i all bibeltolkning – en mittpunkt som handlar om att Gud älskar alla människor och vill befria oss från mörker, skuld och död. Hela Bibeln kan läsas som ett sökande efter var hoppet finns – i texten och i våra liv.

Tolka medvetet och ansvarsfullt  

Hur vi läser Bibeln är viktigt. Vissa tolkningar kan främja livet, andra förtrycka och förstöra. Historien innehåller skrämmande exempel på destruktiva tolkningar av Bibeln. Det handlar om synen på krig, våld, rättvisa, jämlikhet, människovärde och vetenskap. Det visar att all bibelläsning ställer krav på ansvar – att ta ansvar för hur man tolkar och vilka tolkningar man för vidare. Med andra ord, göra en ansvarsfull bibeltolkning. 

Frågan om hur man tolkar Bibeln är förstås inte besvarad en gång för alla genom att hänvisa till Luther. Snarare behöver var och en som läser Bibeln praktisera Luthers princip – alltså reflektera över vad som är rimliga tolkningar av svåra texter utifrån att Gud är med oss och vill oss väl.

Litteraturförslag och länkar

• Sören Dalevi, Förstår du vad du läser? Bibeln för nyfikna. (Karlstad: Votum 2020) 

Svenska Bibelsällskapet är en ideell förening som arbetar med att översätta och sprida kunskap om Bibeln. Bland annat ansvarar de för webbplatsen bibeln.se.

På bibeln.se kan du läsa bibeln och söka efter bibelord. Där kan du också läsa mer om Bibeln.