Pilgrimsvandringar är en del av vår historia. Vi kan fortfarande vandra samma vägar som människor gjorde på medeltiden.
Den som under medeltiden hade Nidaros i Norge i sikte för sin pilgrimsfärd hade många vägar att välja mellan. Pilgrimslederna följde vägar som vi idag skulle kalla stigar. Där gick och red människor. De reste helst under vintern, när det var lätt att ta sig fram.
Intill bebodda områden fanns fler vägar, vid sidan av pilgrimsleden. De ledde till närliggande byar, jaktmarker och till kyrkan.
Pilgrimslederna är en del av det historiska landskapet. Det är inte alltid de syns, men ibland sammanfaller de med vägar som finns i det moderna landskapet, eller korsar dem. Många av dagens anlagda vägar är till stora delar byggda ovanpå det gamla vägnätet, men ser idag annorlunda ut. De har anpassats till vårt moderna samhälle med biltrafik.
Skyddade kulturvägar
Under senare år har intresset för pilgrimsleder ökat i Europa. Det har resulterat i ett EU-projekt som har sett till att långa sträckor av leder har röjts och blivit tydligt utmarkerade.
I Sverige har större arbeten gjorts med att restaurera och rekonstruera leder som har fallit i glömska. 2010 registrerades lederna som europeiska kulturvägar av Europarådet. Dessutom har vissa leder registrerats som fornlämningar. De finns kvar orörda och skyddas av lagar och får därför inte skadas.