Äldre kvinna tänder höga ljus längst fram i kyrkan.

Gemensamt ansvar för fastigheter, kyrkor och ekonomi

Genom att ta ett gemensamt ansvar för fastigheter, kyrkor och ekonomi kan Svenska kyrkan fortsätta sprida kristen tro och arbeta för en bättre värld även när medlemmarna blir färre och de ekonomiska resurserna blir mindre.

Svenska kyrkan gör just nu en omfattande översyn av sitt fastighetsinnehav, och skapar nya modeller för uppgiften att förvalta fastigheter och det gemensamma kulturarvet. Arbetet är ett resultat av kyrkomötets beslut från 2016 ”Gemensamt ansvar – fastigheter, kyrkor och utjämningssystem”.

Färre medlemmar kräver en effektivare förvaltning

Bakgrunden till beslutet är att i en framtid med färre medlemmar kommer Svenska kyrkan att behöva arbeta mer kostnadseffektivt på en rad områden. Särskilt när det gäller fastigheter är bedömningen att stora resurser kan frigöras genom att församlingarna får bättre redskap för översyn och effektiv förvaltning. 

Som en av landets största fastighetsägare har Svenska kyrkan också ett ansvar för att hantera den miljö- och klimatpåverkan som alla fastigheter genererar. Svenska kyrkan har som mål att vara klimatneutral till år 2030 och i det arbetet är en hållbar fastighetsförvaltning en av nycklarna.

Målsättningen är ett långsiktigt hållbart fastighetsinnehav som bidrar till funktionella lokaler för kyrkans olika verksamheter, lägre påverkan på klimat och miljö, och som samtidigt frigör viktiga resurser. Då kan Svenska kyrkan fortsätta fira gudstjänst, berätta om kristen tro, arbeta för ett värdigt liv och en bättre värld för alla, och ta ansvar för det kyrkliga kulturarvet även när medlemmarna blir färre.

Beslutet trädde i kraft den första januari 2018 och innehåller fem delar:

  • Ett gemensamt register över Svenska kyrkans alla fastigheter utvecklades under 2018 och i januari 2019 hade alla församlingar och pastorat registrerat uppgifter för sina fastigheter. Det visade sig att Svenska kyrkan äger cirka 20 000 byggnader varav 3400 är kyrkobyggnader. Fastighetsregistret ger viktiga underlag för lokalförsörjningsplanering.​
  • Varje församling eller pastorat ska upprätta en lokalförsörjningsplan som ger stöd inför beslut om vilka byggnader som behövs för församlingens verksamhet. En vägledning i lokalförsörjningsplanering blev klar under 2020 och nu pågår arbetet med lokalförsörjningsplanerna i församlingar och pastorat. 
  • Sedan 2020 pågår ett arbete med att konkretisera hur en församling eller pastorat ska kunna överlåta en kyrkobyggnad som inte används till Svenska kyrkans nationella nivå utifrån kyrkomötets beslut om Gemensamt ansvar. I det arbetet har svårigheter identifierats som innebär nya och svårlösta frågeställningar om beslutet ska verkställas i sin nuvarande form. Kyrkostyrelsens arbetsutskott har därför sett behov av att belysa frågorna i ett bredare och djupare perspektiv, och beslutade under våren 2021 att uppdragsbeskrivningen till projektet ska revideras. Projektet arbetar nu med frågan och slutförandet kommer att fördröjas jämfört med tidigare tidplan.
  • Ett nytt ekonomiskt utjämningssystem har införts för att alla församlingar ska få bättre möjligheter att både arbeta med det grundläggande uppdraget som kyrka - att sprida evangelium och arbeta för ett värdigt liv och en bättre värld för alla, och ta ansvar för sina kyrkobyggnader. Det nya utjämningssystemet infördes successivt 2018-2021.
  • Det stöd inom fastighetsområdet som Svenska kyrkans nationella nivå ger stift och församlingar utökas för att arbetet med att utveckla Svenska kyrkans fastighetsförvaltning ska fortsätta på bästa sätt. Det handlar bland annat om utbildning, mötesplatser och kompetensförsörjning inom fastighetsområdet.

Läs mer om Kyrkomötets beslut Gemensamt ansvar – fastigheter, kyrkor och utjämningssystem

För dig som är anställd eller förtroendevald i Svenska kyrkan

Du som är anställd i Svenska kyrkan hittar mer information och arbetsmaterial på intranätet. För dig som är förtroendevald och kanske inte kommer åt intranätet går det bra att vända dig till ditt stift så hjälper de dig med det material du behöver.

En kvinnlig körledare dirigerar i en kyrka. Några körmedlemmar syns suddigt i förgrunden.

Svenska kyrkan tar nästa steg i översynen av sitt fastighetsinnehav

Svenska kyrkan gör just nu en historiskt omfattande översyn av sitt fastighetsinnehav. Under det här året har alla fastigheter räknats och förts in i ett gemensamt register. Nu tar nästa steg i processen vid när varje församling eller pastorat ska göra en lokalförsörjningsplan för att se vilka fastigheter som behövs på längre sikt.

Avtal klara – Svenska kyrkan kartlägger sitt bestånd av fastigheter

Svenska kyrkan har skrivit avtal med företaget L.E.B som levererar system för att registrera fastighetsinnehav, och med företaget Solution Xperts som tillhandahåller IT-lösningar för att presentera registerdata. Därmed kan arbetet starta med att för första gången någonsin gemensamt kartlägga hela Svenska kyrkans fastighetsbestånd.

Ett kors på ett kyrktak mot blå himmel.

Färre fastigheter – fokus på uppdraget

Svenska kyrkans församlingar ska i framtiden äga färre fastigheter för att frigöra resurser till det grundläggande uppdraget att sprida kristen tro och arbeta diakonalt i samhället. Svenska kyrkan skapar också nya modeller för uppgiften att förvalta det gemensamma kulturarvet.

Porträtt av kyrkosekreterare Cristina Grenholm.

Många hänsyn att ta om en kyrka ska säljas

Sedan år 2000 har drygt 100 av Svenska kyrkans kyrkobyggnader sålts, totalt finns cirka 3400. Vilken typ av kyrkor är det som säljs, vem kan köpa och vilket ansvar har ägaren för att kyrkobyggnaden bevaras? Här svarar kyrkosekreterare Cristina Grenholm på några av de vanligaste frågorna om försäljning av kyrkor.