Foto: Linda Mickelsson /Ikon

Förföljda kristna och utsatta troende

Som kyrka och medkristna ser vi med sorg och förtvivlan på hur kristna förföljs för sin tro. Här berättar vi vad vi gör för människor som är i utsatta situationer på grund av sin tro.

Vi hör om kristna som förföljs och mördas, utsätts för våld och övergrepp och om hur kyrkor attackeras. Kristna är idag mycket utsatta på många platser i världen, i Asien, Mellanöstern och i delar av Afrika.

De som utför dessa våldsamma och onda handlingar säger ibland att de gör det på uppdrag av sin religion. Svenska kyrkan fördömer allt våld som sker i religionens namn.

Kristna stöttar varandra världen över

Det finns ett starkt band mellan kristna i hela världen – vi tillhör samma världsvida kyrka. Därför ber vi för våra kristna bröder och systrar och stöttar dem.

Samtidigt mördas och förföljs också människor med annan tro. De tillhör världens största religioner, som islam och judendom, och de tillhör minoriteter, som yazidierna i Irak och Syrien. Alla människor är skapade till Guds avbild. Därför omfattar våra böner och vårt stöd också dem.

Tidigare ärkebiskop Antje Jackelén har formulerat det så här: ”Vi hjälper människor,  inte därför att de är kristna utan därför att vi är kristna”.

Så här stöttar vi utsatta troende

I Asien, Mellanöstern och i länder i Afrika arbetar vi med att

  1. stärka de kristna lokalt
  2. bygga relationer mellan religioner
  3. utbilda och forska
  4. slå larm
  5. verka i det tysta.

1. Vi arbetar med att stärka de kristna lokalt

Act Svenska kyrkan vill vara en aktiv partner som bidrar till att stärka de kyrkor och organisationer som vi samarbetar med. Det sker genom regelbundna överläggningar med partnerkyrkor, kyrkorelaterade institutioner och organisationer som arbetar med religionsdialog och mänskliga rättigheter över hela världen. 

Vi stärker även kyrkor och organisationer genom att vara följeslagare och ge moraliskt stöd till dem som verkar i utsatta miljöer. Vi hjälper till att mobilisera resurser, bidra med kunskap och ge tillgång till arenor och nätverk där frågor som är viktiga för våra samarbetspartners kan lyftas fram.

Samarbetet sker genom det ekumeniska arbetet, det långsiktiga utvecklingssamarbetet och det humanitära arbetet, men också genom vänrelationer mellan stift och församlingar. 

Våra samarbetspartner vet bäst vilket stöd de behöver. Vår roll är att bidra med erfarenheter, kunskap, finansiering och, vid behov, med personal. Ibland ger Svenska kyrkan stöd direkt, ibland arbetar vi tillsammans med regionala eller internationella organ.

Rapporter och uttalanden

2. Vi bygger relationer mellan religioner

Internationellt

Svenska kyrkans mål är att bygga starka relationer mellan olika religioner och verka för demokratiska, sekulära stater med grundlagsskydd för mänskliga rättigheter inklusive religionsfrihet. 

I Asien

Svenska kyrkan stöder och samarbetar exempelvis med

  • Indiens kristna råd
  • Regionala nätverk för religions- och övertygelsefrihet
  • Teologiska institut, center och nätverk som arbetar med religionsdialog och fredlig samexistens mellan människor av olika tro.

Vi stöder till exempel organisationer och nätverk att verka för dialog och fredlig samexistens mellan människor som tillhör olika religioner. De agerar både lokalt och på nationell nivå för att förebygga våldsutbrott. Nätverken tar också upp situationen för religiösa minoriteter med sina regeringar och i FN. 

Indien

Majoriteten av Indiens 1,3 miljarder invånare är hinduer, men där bor också mellan 25-60 miljoner kristna. Indien har tidigare präglats av samexistens mellan olika religiösa grupper, men spänningar, diskriminering och våldsamma attacker mot religiösa minoriteter har ökat drastiskt de senaste åren.

  • Vi stödjer kristna att förstå sina rättigheter att inte bli diskriminerade på grund av sin tro.
  • Vi står i solidaritet med kristna som tillhör utsatta grupper som till exempel HBTQ-personer, kvinnor, barn och daliter (så kallade kastlösa).
  • Vi stödjer de luterska kyrkorna att arbeta med jämställt ledarskap, kvinnliga präster, röst och deltagande för utsatta grupper, samt att hantera och omvandla konflikter.
  • Vi stödjer arbete som syftar till att Indiska teologiska institutioner ska kunna erbjuda studenter kurser med genus- och HBTQ-perspektiv.
  • Vi stödjer lokal konfliktlösning, religionsmöten och försoning mellan människor som tillhör olika religioner. Det arbetet sker både på lokal och på nationell nivå för att förebygga våldsutbrott. Tillsammans med våra partners tar vi också upp situationen för religiösa minoriteter med den svenska och indiska regeringen och i FN.

I Mellanöstern

Svenska kyrkan stöder och samarbetar exempelvis med

  • Mellanösterns kristna råd, MECC, som är det centrala ekumeniska organet för hela Mellanöstern har olika insatser i t.ex. Irak och Syrien. Svenska kyrkan har bidragit till att irakiska präster får bearbeta sina egna och församlings trauman. Mellanösterns kristna råd har till exempel deltagit i möten, initierat en regional process för att bemöta kristnas utsatthet, uttalat sig om kyrkornas roll för medborgarskap och fred i Mellanöstern och mött kyrkoledare i Syrien
  • Near East School of Theology som utbildar präster i Beirut, Libanon. 
    Adyan Foundation
  • Rossing Center for Education and Dialogue och deras Jerusalem Center for Jewish-Christian Relations, JCJCR, som arbetar med judisk-kristen dialog och utbildning.
  • Evangelisk-lutherska kyrkan i Jordanien och det Heliga landet

I Afrika

Svenska kyrkan stöder och samarbetar exempelvis med

  • PROCMURA - Kristen organisation/nätverk bildat av kyrkor för att stärka dialogen och relationen mellan kristna och muslimer i Afrika. 

I humanitärt bistånd

Svenska kyrkan har tillsammans med andra trosbaserade och sekulära aktörer tagit fram en vägledning om trosmedvetet förhållningssätt i humanitär respons. Den ger praktiskt stöd och råd för att förstå religionens betydelse i arbetet med hälsa och psykosocialt stöd.

Läs vägledningen A faith-sensitive approach in humanitarian response på IASC:s webbplats.

I Sverige

Religionsfriheten kränks ibland också i vårt eget land, till exempel när religiösa lokaler attackeras eller när människor inte vågar bära religiösa symboler, till exempel den judiska kippan, av rädsla för trakasserier. Tillsammans med Sveriges kristna råd och Sveriges interreligiösa råd har vi ögonen på samhällsutvecklingen, driver kampanjer och utbildar.

Andra länder har längre erfarenhet än vi har av att leva sida vid sida med olika trostraditioner, och vi lär av varandras erfarenheter.

Att överbrygga klyftor är en överlevnadsfråga när polariseringen mellan olika grupper i ett samhälle växer.

Religionen kan antingen bidra till splittring i ett samhälle eller till sammanhållning. Därför anser vi att religiösa ledare måste ta sitt ansvar för fred genom att arbeta för tolerans och dialog med andra religioner.

3. Vi arbetar med utbildning av allmänhet och myndigheter

Svenska kyrkan driver forskningsprojekt och utbildar, i Sverige och utomlands. Det gör vi både själva och tillsammans med andra.

Svenska kyrkan samarbetar till exempel med Svenska missionsrådet i olika utbildningsinsatser och bekostade den svenska översättningen av folkbildande filmer om religions- och övertygelsefrihet.

Se filmerna på forb-learning.org

4. Vi slår larm

När religionsfriheten kränks i Sverige eller i länder där vi har samarbetspartner slår Svenska kyrkan larm. Vi debatterar, driver kampanjer och uppvaktar beslutsfattare i Sverige, i EU och i andra länder.

I de flesta fallen gör vi detta tillsammans med andra kyrkor och samfund i Sverige. Internationellt agerar vi genom bland andra Kyrkornas världsråd.

Genom processen Universal Periodic Review (UPR) finns möjlighet att göra genomlysningar av hur väl FN:s medlemsländer följer de mänskliga rättigheterna.

Läs mer på UPR:s webbplats.

Under 2018 var Svenska kyrkan remissinstans för SOU 2018:18 om Statligt stöd till trossamfund i det mångkulturella Sverige där grunden i resonemanget var rätten till religions- och övertygelsefrihet.

5.  Vi verkar i det tysta

För att inte utsätta våra samarbetspartner för fara måste vi ibland avstå från att lyfta fram de insatser som görs. Detta på grund av de inskränkningar i människors rätt att ha, välja och avstå från en tros- och livsåskådning som finns världen över.

Rapporter om restriktioner i religionsfrihet – Pew Research Centers webbplats.

Artiklar om utsatta troende, religionsdialog och arbete för människor på flykt

Vanliga frågor om terror och förföljelse

Många människor hör av sig till Svenska kyrkan, ofta via Facebook och Twitter, om var kyrkan står i frågor kring förföljelse och vad kyrkan gör. En del undrar, andra kritiserar eller uppmuntrar. Här nedan svarar vi på några återkommande frågor och kommentarer.

Borde inte Svenska kyrkan koncentrera sig på att stödja kristna?

Vi vill stärka och stödja kristna som lever i utsatthet. Vi tror också att det är nödvändigt att vi arbetar för dialog mellan människor med olika religioner. Om vi enbart skulle hjälpa de kristna i ett flyktingläger, skulle vi medverka till att öka motsättningarna mellan religioner och människor. Vi tror istället att samarbeten mellan människor av olika religioner är en väg till fred.

I en katastrofsituation är det alltid viktigast att nå ut med stöd till människor i nöd och följa de humanitära principerna. Då frågar vi inte efter vilken religion en människa har.

Läs ACT-alliansens etiska riktlinjer på svenskakyrkan.se/act.

Tillsammans med våra samarbetspartners världen över arbetar vi för konfliktlösning och mänskliga rättigheter. Läs gärna mer längre ner under rubriken Stöd till utsatta troende.

Vilka förföljer kristna?

Förföljelse, hot och olika former av diskriminering av människor på grund av deras tro eller livsåskådning kan ske av olika anledningar. Ibland är det svårt att särskilja om människor upplever negativ särbehandling enbart på grund av sin tro eller om det också finns andra faktorer.

Vi hjälper människor inte därför att de är kristna utan därför att vi är kristna.

Ärkebiskop emerita Antje Jackelén

Utvecklingen i världen och olika regioner visar att kristna kan vara i utsatta situationer för sin tros skull i sammanhang där en annan religion förespråkas eller har en särställning i en stat. I ett och samma land kan det därför också vara andra grupper av människor med religiös tillhörighet som också upplever utsatthet.

I Asien upplever till exempel både kristna och muslimer olika former av diskriminering. I den regionen varierar det också mellan länderna vilka religiösa grupper som är mera sårbara än andra.

Vad säger Svenska kyrkan om terror i islams namn?

Terror som utförs i islams namn vanhedrar religionen. Ofta försöker de som använder terror mot andra människor hämta stöd från heliga texter och/eller från politiska eller ideologiska doktriner. När terrorn sker i religionens eller Guds namn är den ett hån mot religionen och mot Gud.  

Varför flyger ni inte ut kristna från Syrien?

Vi önskar att vi kunde rädda varje utsatt människa. Men Svenska kyrkan har ingen möjlighet att hjälpa kristna i Mellanöstern att fly till Sverige eller att ge människor asyl.

Att skydda människor på flykt och värna asylrätten är världssamfundets uppgift och ansvar. Det Svenska kyrkan kan göra och gör är att driva frågan om att skapa säkra flyktvägar från konflikten till Europa. Inga människor ska behöva dö på Medelhavet!

Gör Svenska kyrkan tillräckligt för kristna i regionen?

Nej, ingen gör tillräckligt när det ser ut som det nu gör. Men det är en stor utmaning för hela världssamfundet och för Svenska kyrkan. 

Vad gör ni för flyktingarna i Europa och Mellanöstern?

Det humanitära stödet i Mellanöstern är i nuläget är riktat till tre länder: Syrien, Irak och Jordanien. I alla tre länder går stödet både till syriska internflyktingar samt till människor som befinner sig på flykt i grannländerna. Stöd når också irakiska flyktingar i Irak.

Kyrkomötet har fattat flera beslut om ökade bidrag till arbetet för asylsökande och flyktingar. Pengarna används både i Sverige och internationellt.

Läs om arbetet för flyktingar internationellt på Act:s webbplats.

Läs om arbetet för flyktingar i Sverige.

Har kristna i Irak och Syrien utsatts för folkmord?

Flera folkrättsjurister anser att kristna, yazidier och andra minoriteter har utsatts för folkmord i Irak och Syrien. Svenska kyrkan fördömer övergreppen samtidigt är vi inte en rättslig instans som kan besluta om vad som juridiskt sett är ett folkmord. EU-parlamentet antog i februari 2016 en resolution som säger att det som terrorrörelsen Islamiska staten (IS)  gjort mot kristna, yazidier och andra minoriteter i Irak och Syrien är att beteckna som folkmord. Resolutionen har ingen omedelbar juridisk tyngd, men sätter press på FN att agera. Svenska kyrkan har sagt att vi ställer oss bakom den här resolutionen. Vi tycker det är av stor vikt att frågan om folkmord utreds.  

Ett annat viktigt utlåtande är det som gjordes av FN:s ”Commission of Inquiry on Syria” i juni 2016. Där fastslås att IS gjort sig skyldiga till folkmord av yazidier samt till brott mot mänskligheten och krigsbrott.  
Det är viktigt att de som har begått de avskyvärda brotten i Syrien och Irak ställs inför rätta. Oavsett hur grymheterna klassas juridiskt fortsätter Svenska kyrkan att arbeta intensivt för att rädda liv och skydda människor i konflikten.  
 

Så kan vi bättre skydda minoriteter i Syrien och Irak

Humanitära aktörer som tar emot och ger stöd till minoriteter bland flyktingarna måste kunna möta många behov, särskilt hos de som utsatts för sexuellt våld. Det är en av frågorna som lyfts fram i en rapport om skyddsbehov för minoriteter som Svenska kyrkan varit med om att ta fram.