Prata med oss

Till innehållet

Påsken

Påsken är kyrkans största helg. Vi firar att Jesus besegrar döden.


Veckan före påsk kallas för stilla veckan

Veckan före påsk kallas för stilla veckan eller passionsveckan. Det är den sista veckan i fastan och dagarna innan Jesus korsfästs. Stilla veckan börjar på palmsöndagen och fortsätter fram till påskafton.

På palmsöndagen handlar bibeltexterna som läses i kyrkan om när Jesus red in i Jerusalem på en åsna. Då togs han emot som en kung av folket som viftade med palmblad av glädje och sjöng Hosianna.

Bild: Kristina Johansson /Ikon

Under stilla veckan hålls ofta andakter eller gudstjänster som berättar om vad som hände under de sista dagarna i Jesus liv. Det är ett drama som brukar kallas passionsdramat. Gudstjänsterna kallas passionsgudstjänster.

Onsdagen i stilla veckan kallas dymmelonsdag. Då bytte man förr i världen ut kyrkklockans metallkläpp mot en kläpp av trä, en dymmel. Då lät klockklangen dovare.

Torsdagen under stilla veckan kallas för skärtorsdagen. Då äter Jesus för sista gången med sina lärjungar. Senare på natten, när Jesus och hans lärjungar har samlats i Getsemane trädgård, grips Jesus av de romerska soldaterna. På långfredagen blir Jesus dömd till döden. Han får själv bära sitt kors till en kulle utanför staden, och blir korsfärst bredvid två rövare.

 

Påskveckan inleds på påskdagen

Veckan efter påskdagen kallas för påskveckan. Jesus är nu uppstånden och genom det visar Gud att det onda vi gör och som sker hela tiden är besegrat. Allt det som tynger vår värld, allt som hindrar livet, allt som stänger till våra hjärtan och stänger ute livet, rullas bort. Det rullas bort precis som stenen framför Jesus grav var bortrullad. Det är centrum i kristen tro. På annandag påsk visar sig Jesus för lärjungarna på olika sätt. Deras reaktioner är också olika. Några tvivlar på att det är verklighet, någon vill se bevis. Men oavsett deras reaktioner stannar Jesus hos dem och delar deras tillvaro.

Frågor och svar om påsken

Bild: Gustaf Hellsing/IKON
VARFÖR HAR VI PÅSKKÄRINGAR, PÅSKRIS OCH PÅSKÄGG? 

Påskkärringar, påskris och påskägg är delvis kristna traditioner. 

Natten mot långfredagen var häxornas natt

I det gamla bondesamhället föreställde man sig att häxorna reste till Blåkulla för att träffa djävulen natten före långfredagen när Jesus skulle avrättas. Natten mellan skärtorsdag och långfredag sågs därför som häxornas natt.   

Nu för tiden är det antingen på skärtorsdagen eller på påskaftonen som barnen klär ut sig till påskkärringar och går runt och önskar glad påsk,

Påskriset påminner om hur Jesus plågades

Påskriset påminner om hur Jesus torterades när han korsfästes. I dag klär vi ris med fjädrar eller pappersblommor.

Vid påsk började vi äta ägg igen

Det finns flera orsaker till att vi äter mycket ägg under påsken. Ägg är en gammal symbol för liv, därför passar det bra med ägg när vi firar att Jesus uppstått från döden.

Det var också så att under fastetiden före påsk åt många inte ägg. Och när fastan var slut var det vår, en tid på året när hönorna börjat värpa och det fanns mycket ägg.

Varför firas påsken på olika datum?

Påsken infaller på olika datum från år till år men alltid mellan den 22:a mars och 25:e april. Påskdagen räknas ut i relation till vårdagjämningen som är den dag på året där dag och natt är lika långa. Den exakta regeln som fastställdes på ett kyrkomöte i Nicaea år 325 är att påskdagen är den första söndagen, efter den första fullmånen, efter vårdagjämningen. 

Inom de protestantiska och romersk-katolska kyrkorna används den gregorianska kalendern sedan 1500-talet. Men vissa ortodoxa kyrkor använder fortfarande den julianska kalendern som infördes av Julius Caesar år 46 f.kr.

Skillnaden mellan de två kalendrarna ligger främst i hur man beräknar skottår vilket har lett till att de två kalendrarna inte ligger i fas med varandra. För närvarande skiljer det sig 13 dagar mellan den julianska och gregorianska kalendern. Det innebär att påsken, och alla andra högtider, infaller vid andra datum om man utgår ifrån den julianska kalendern.