När bild på någon som håller upp en halvklot-formad sten som målats lila och med en massa olikfärgade prickar.
Foto: Kristin Lidell /Ikon

Kyrkoårets fem färger

Kyrkoåret har olika färger och dekoration. Kyrkoårets fem färger är vitt, violett, grönt, rött och svart. De syns på textilier, blommor och på prästens kläder.

Vitt – glädje, renhet

Den vita färgen symboliserar glädje och renhet, känslor som lyfts fram under första advent, jul och tiden efter påsk.  

Violett – bot, ånger

Violett eller lila är botens och ångerns färg. Den symboliserar förberedelse och syns därför under advent i väntan på julen och under fastan i väntan på påsken.

Grönt – växande, mognad

Grönt symboliserar hopp, växande och mognad. Det handlar om att växa andligt och hitta en djupare mening i sin tro. Grönt används under stora delar av trefaldighetstiden.

Rött – blod, kamp

Blodets, kampens och martyrernas färg är röd. Den används vid de helger som påminner om apostlarna. Den röda färgen symboliserar också Den helige Anden.

Svart – sorg, död

Svart är sorgens färg och används i kyrkan på Långfredagen till minne av Jesu korsfästelse och död.

Färgförtydligande för vissa dagar

Första söndagen i advent.
Vit, byte till violett eller blå efter kl. 18.

Kyndelsmässodagen
Vit, byte till blå eller violett färg kl. 18 eller efter kvällsgudstjänst.

Marie bebådelse
Vit, byte till violett/blå färg kl. 18 eller efter kvällsgudstjänst.

Långfredagen
Altarkrucifixet tas bort kl. 15 eftersom Jesus dog i nionde timmen.

Alla själars dag
Violett eller svart om dagen firas som alla själars dag. Kl. 18 eller efter kvällsgudstjänsten så byts den liturgiska färgen till grön . Firas dagen enbart som söndagen efter alla helgons dag firas den med grön liturgisk färg.

Domssöndagen
Grön (eller violett/blå om allvaret och eftertanken inför tidens slut framhävs).