Foto: Magnus Aronson/ Ikon

Årsredovisning 2020

Årsredovisningen för Svenska kyrkans nationella nivå ger en inblick i arbetet för ett hållbart samhälle och en hållbar kyrka med fokus på året som gått.

Denna årsredovisning avser verksamheten på Svenska kyrkans nationella nivå under året 2020 och inkluderar även årets hållbarhetsredovisning. Redovisningen ger en inblick i arbetet för ett hållbart samhälle och en hållbar kyrka med fokus på året som gått. Uppdraget är stort och arbetet är både brett och omfattande. Därför kan enbart en mindre del av allt som kyrkostyrelsen ansvarar för lyftas fram.

Hållbarhetsredovisningen är upp­rättad i enlighet med Global Reporting Initiative, GRl:s Standards nivå Core och är översiktligt granskad av extern revisor. Den lagstadgade hållbarhetsrapporten ingår i årsredovisningen.

GRI-indexet hittar du här 

Årsredovisningen 2020 för Svenska kyrkans nationella nivå finns också som Pdf att  ladda ner här 

Ärkebiskopen och generalsekreteraren om 2020

Så styrs Svenska kyrkans nationella nivå

Svenska kyrkans mission uttrycks i kyrkoordningens beskrivning av församlingarnas syfte, ”Att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas”. Evangeliet om Jesus Kristus är fundamentet för detta, gemensamt för hela den världs­vida kyrkan.

Med detta som grund arbetar Svenska kyrkans natio­nella nivå för att skapa värde i samhället i Sverige och globalt. Effekten som eftersträvas är ett mer hållbart samhälle såväl andligt och existentiellt som ekonomiskt, ekologiskt och socialt. Genom fyra uppdrag stödjer den nationella nivån arbetet i stift och församlingar för att åstadkomma önskad effekt. Förutsättningarna för arbe­tet ligger i Svenska kyrkans samlade tillgångar.

Läs mer om hur Svenska kyrkan skapar värde i samhället i Sverige och globalt

Den nationella nivån är en sammanhållande kraft för Svenska kyrkan och bidrar till att uppdraget som fast­ställts i kyrkoordningen genomförs både rikstäckande och i internationellt samarbete. Kyrkostyrelsen styr och samordnar förvaltningen av den nationella nivåns uppgifter och företräder Svenska kyrkan. Detta sker genom fyra uppdrag:

Stöd till stiften för utveckling av församlingslivet

Uppdraget omfattar allt från stöd till kyrkans sociala arbete, metoder och verktyg för rättighetsbaserat arbete, forskning och analys till kulturarvsfrågor. Kyrkostyrelsen ansvarar även för Svenska kyrkans utbildningsinstitut som utbildar framtidens diakoner, församlingspedagoger, kyrkomusiker och präster samt för Svenska kyrkan i utlandet som verkar genom utlandsförsamlingar för svenskar utomlands.

Företrädarskap

Den nationella nivån företräder, genom kyrkostyrel­sen, hela Svenska kyrkan i relation till beslutsfattare och andra kyrkor och samfund. Den nationella nivån deltar i flera ekumeniska samarbeten i Sverige och internationellt. I arbetet ingår även internationellt utvecklingsarbete och humanitärt arbete, som bedrivs under namnet Act Svenska kyrkan.

Stöd till en god förvaltning

Stödet vänder sig till hela Svenska kyrkan och omfat­tar gemensamma administrativa lösningar, digitalise­ring, kanslistöd och nationella ramavtal för inköp och finansiella placeringar i gemensamma etiska fonder.

Inomkyrklig reglering

Den nationella nivån tar löpande fram underlag för för­ankring, fastställande av Svenska kyrkans böcker och beslut om förändringar i kyrkoordningen. Kyrkoord­ningen beslutas av kyrkomötet som slår fast vilka gemensamma regler som gäller för hela Svenska kyrkan, hur beslut fattas och ansvarsfördelningen mellan de tre nivåerna. Detta innefattar också verksamheter som att genomföra kyrkoval.

Kyrkostyrelsen leder och samordnar förvaltningen av den nationella nivåns uppgifter enligt bestämmelser i kyrkoordningen. I uppdraget ingår att verkställa de upp­drag som kyrkomötet ger och till dem lämna skrivelser med verksamhetsinriktning och årsredovisning för den nationella nivån. Kyrkostyrelsen företräder Trossamfun­det Svenska kyrkan, till exempel genom remissvar, utta­landen och officiella kontakter. I teologiska och ekume­niska frågor samråder kyrkostyrelsen med biskopsmötet. Kyrkostyrelsen består av ärkebiskopen och fjorton ledamöter med lika många ersättare. De väljs för en period om fyra år. Dessutom väljs en annan biskop som ersättare för ärkebiskopen som är ordförande. För att skapa ett långsiktigt hållbart kyrkoliv i Svenska kyrkan, effektivisera och bidra till ansvarsfördelning mellan stift och nationell nivå pågår fördjupade samtal mellan kyrkostyrelsens arbetsutskott och stiftsstyrelser­nas presidier. Kyrkostyrelsen och biskopsmötet möts också kontinuerligt i separata överläggningar. Kyrko­styrelsen inbjuder företrädare för stiftens domkapitel till gemensamma överläggningar, och möter stiftens egen­domsförvaltningar till samråd om förvaltningen av prästlönetillgångarna. Det dagliga arbetet på kyrkostyrelsens kansli, kyrko­kansliet, leds av generalsekreteraren, som utses av kyrko­styrelsen.

Läs mer om kyrkostyrelsen

Mot bakgrund av kyrkoordningens beskrivning av den nationella nivåns uppdrag och det som sker i vår omvärld, fastställde kyrkomötet 2018 tre övergripande målbilder för kyrkostyrelsen till år 2030. Under 2020 har ett utveck­lingsarbete av den nationella nivåns styrmodell fortsatt. Den nationella nivåns verksamhetsidé utgår från kyrko­ordningen omsatt i en övergripande styrning. Verksam­heten har sorterats under de fyra övergripande uppdragen och knyter an till målbilderna.

Önskat resultat av nationella nivåns uppdrag i förhållande till Svenska kyrkan som helhet kan beskrivas i fyra punk­ter. Eftersom de fyra uppdragen är ömsesidigt beroende av varandra blir resultaten inbördes förstärkande och verkar för det gemensamma målet, ett hållbart kyrkoliv.

  • Ett levande församlingsliv som svarar mot samhällets utmaningar bygger på omvärldsbevak­ning, forskning samt dialog och samverkan med stiften om den grundläggande uppgiftens utmaningar och behov av stöd.
  • En erkänd part i ekumenik och samhälls­utveckling är ett resultat av den nationella nivåns samtliga uppdrag som skapar förutsättningar för ett aktivt och synligt deltagande på ekumeniska och andra samhälleliga plattformar, liksom samverkan med myndigheter och civilsamhällesorganisationer som gör skillnad i människors liv.
  • En effektiv förvaltning och samverkan är både resultatet av administrativ samverkan inom hela tros­samfundet och av utvecklingen av kansliets interna arbetsprocesser.
  • Ett sammanhållet trossamfund är resultatet av arbetet med trossamfundets ramverk, kyrko­ordningen och processer för gemensam beredning av ärenden till Kyrkomötet.

Hösten 2015 enades världens länder om 17 hållbarhetsmål, Agenda 2030. Tillsammans formar målen en gemensam karta som ska vägleda världen till en hållbar utveckling. Ledorden i Agenda 2030 är att ingen ska lämnas utanför och målen ska genomföras, med särskild hänsyn till de människor och samhällen som har sämst förutsättningar. Målet god hälsa och välbefinnande (mål 3) belyses i de insat­ser som kyrkostyrelsen har satsat extra på under året med anledning av pandemin.

Läs mer om vårt bidrag till Agenda 2030

Den nationella nivån beskriver verksamheten utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsdimensio­ner med ett eget tillägg i en andlig och existentiell dimen­sion. Svenska kyrkan verkar i samhället och bidrar på så sätt till de globala hållbarhetsmålen i Sverige och globalt. 

Kyrkostyrelsen integrerar olika hållbarhetsdimensio­ner i verksamheten, både när den styrs, genomförs och följs upp. Det innebär att hållbarhetsarbetet ska bäras av alla anställda och förtroendevalda på den nationella nivån. Illustrationen visar de fyra hållbarhetsdimensio­ner som ska genomsyra verksamheten.

  • Andlig hållbarhet handlar om att ge en teologisk grund för värderingar och ställningstaganden som främjar existentiell hälsa och livsmod.
  • Ekologisk hållbarhet handlar om att hushålla med naturresurserna och värna miljön.
  • Ekonomisk hållbarhet handlar om att ekonomiska resurser används och förvaltas hållbart.
  • Social hållbarhet handlar om att verka för de mänsk­liga rättigheterna, tillit, inkludering och egenmakt.

I kyrkostyrelsens årliga skrivelse om verksamhet och ekonomi för den nationella nivån tre år framåt presente­ras teologiska utgångspunkter utifrån Svenska kyrkans givna kallelse att i ord och handling förkunna evange­lium. En omvärldsbeskrivning presenteras också årligen för att synliggöra faktorer som Svenska kyrkan förhåller sig till i planeringen av sin verksamhet. Dramatiska trendbrott är sällsynta och mycket av det som präglat tidigare års analys står i mer eller mindre obruten konti­nuitet med tidigare år. Coronapandemin har för 2020 dock inneburit en snabb omställning i stora delar av verksamheten, likaså omprioriteringar i vissa avseenden. Nedan följer några exempel för att illustrera kyrkostyrel­sens prioritering av verksamhet som svarar mot faktorer i omvärlden.
 
I kyrkostyrelsens skrivelse Verksamhet och Ekonomi för Svenska kyrkans nationella nivå 2020–2022 finns omvärlds­beskrivningen i sin helhet.
 

Religionens roll i samhället

Kunskap om och förtrogenhet med kristen tro, tradition och språk minskar och människors relation till Svenska kyrkan försvagas. De resurser och den andliga mot­ståndskraft som Svenska kyrkan förvaltar är central, men begränsas hos allt fler genom att det saknas förför­ståelse och nycklar som skulle göra arvet av berättelser, liturgi och bön med existentiell bärkraft tillgängligt. Att visa på evangeliet för tro och livsmod är därför angeläget. Exempel på den nationella nivåns bidrag är:
  • Insatser för att öka kunskapen om kristen tro och om Svenska kyrkans roll i samhället.
  • Utbildningar av diakoner, församlingspedagoger, kyrkomusiker och präster vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut.
  • Stöd till satsningar på barn och unga.

Utbredd psykosocial ohälsa

Många människor lider av psykisk ohälsa och samhällets offentliga funktioner har svårt att möta de ökande beho­ven. Som förvaltare av ett rikt arv av berättelser om det mänskliga livets utsatthet och möjligheter har kyrkan en särskild uppgift, stor erfarenhet och kompetens att ta människors behov av mening och vägledning på yttersta allvar. Exempel på den nationella nivåns bidrag är:
  • Samordning av insatser för själavård och livsnära samtal.
  • Stöd till Svenska kyrkans familjerådgivning.

Social utsatthet

Svensk välfärd är offentligt finansierad med låga kostna­der för den enskilde. Utgifterna väntas öka väsentligt snabbare än skatteunderlaget de närmaste åren, vilket sätter välfärden under ekonomisk press. Växande socio­ekonomiska klyftor och förändrad demografi innebär ett ökat behov av civila aktörers insatser. Kyrkor och andra religiösa gemenskaper bidrar till att bevara människors värdighet och hopp genom diakonalt arbete i Sverige och runt om i världen för att minska människors utsatthet. Exempel på den nationella nivåns bidrag är:
  • Stöd till utveckling av det diakonala arbetet i försam­lingarna genom stiften.
  • Samordningsinsatser som handlar om stöd till människor som står utanför arbetsmarknaden.
  • Långsiktigt och humanitärt utvecklingsarbete genom Act Svenska kyrkan.

Ökad migration

Antalet människor på flykt fortsätter att växa under 2020 till nästan 80 miljoner enligt FN­-organet UNHCR, på grund av krig, förföljelse och naturkatastrofer. FN förut­spår att antalet människor på gränsen till svält fördubblas under 2020 till 265 miljoner människor som en direkt konsekvens av pandemin. Exempel på den nationella nivåns bidrag är:
  • Arbete med flyktingar och integrationsfrågor, inte minst med ensamkommande barn.
  • Långsiktigt utvecklingssamarbete, humanitärt arbete och interreligiös dialog.

Global klimatkris

Världen är mitt uppe i en pågående klimatkris. De allra mest utsatta drabbas först och hårdast av klimatföränd­ringarna. Globala koldioxidutsläppen måste minska med 45 procent fram till år 2030. Svenska kyrkans ansvar för skapelsen och framtiden aktualiseras i samtal kring tek­nikutveckling, politik, förvaltarskap och teologi. Exem­pel på den nationella nivåns bidrag är:
  • Den nationella nivåns eget klimatarbete.
  • Stöd till stift och församlingar inom klimatområdet genom Svenska kyrkans färdplan för klimatet.

Minskade medlemstal

Prognoser över framtida medlemsutveckling och fram­tida intäkter från kyrkoavgiften visar en nedåtgående trend. Värdet av en tro på Kristus, en kristen gemenskap och Svenska kyrkans relevans i samhället behöver därför ständigt aktualiseras. Samverkan inom Svenska kyrkan för att visa på mening och sammanhang är central, likaså behövs samverkan för att kunna bedriva kostnadseffek­tiv, kvalitativ och hållbar verksamhet. Exempel på den nationella nivåns bidrag är:
  • Satsningar för ökad kännedom om Svenska kyrkans verksamhet.
  • Kostnadseffektivitet genom samverkan och digitalisering

I pandemins kölvatten

Världen upplever för närvarande en tid av sjukdom, oro, död och sorg, med svåra långsiktiga effekter för samhället. Trossamfundens bidrag har efterfrågats i krisen, inte minst det diakonala och själavårdande arbetet. Likaså har människors längtan efter att fira gudstjänst inneburit att nya former utvecklats i församlingarna. Exempel på den nationella nivåns bidrag är:
  • Diakonala insatser och utveckling av digitala mötesplatser för samtal och gudstjänstliv.
  • Långsiktigt och humanitärt utvecklingsarbete genom Act Svenska kyrkan.
 
 

Kyrkostyrelsens arbetsutskott och stiftens presidier diskuterar framtidsfrågor och prioriteringar. Även på tjänstemannanivå sker viktigt arbete för att utveckla verk­samheten. Svenska kyrkan möter också regelbundet beslutsfattare, myndigheter och civilsamhälle. Som inves­terare och inköpsorganisation står den nationella nivån i en bred kontakt med företrädare för näringslivet, både på det nationella och internationella planet.

Sveriges kristna råd, Kyrkornas världsråd, Lutherska världsförbundet, Europeiska kyrkokonferensen, Sveriges Interreligiösa Råd och andra organisationer och nätverk utgör centrala forum för dialog och samverkan. Andra organisationer i civilsamhället i Sverige och internationellt är också viktiga intressentgrupper för skapelsens integritet och mänsklig värdighet, exempelvis i det konkreta utvecklingsarbete inom Act Svenska kyrkan och i stödet för det diakonala utvecklingsarbetet som bedrivs på församlingsnivå.

Utöver den egna årliga omvärldsbeskrivningen inhämtas regelbundet allmänhetens synpunkter genom omvärlds­ och medieanalyser samt enkätundersökningar. Samman­taget ger allt detta en bild av hur kyrkostyrelsen prioriterar och utvecklar stödet till stift och församlingar.

Läs om dialogen med intressenter på svenskakyrkan.se 

Målsättningar, verksamhetsplaner, policyer, uppförande­koder och rutiner konkretiserar hur den nationella nivån ska utforma och genomföra sitt arbete. Effekterna av arbetet följs upp genom intern kontroll av hur rutiner efterlevs, medarbetarenkäter, statistikinsamling om miljöpåverkan, facklig samverkan, dialog med stift, leve­rantörer, företag och med de fonder vi investerar i. Effek­terna beskrivs i en årlig verksamhetsredovisning tillsam­mans med hållbarhetsredovisningen, som är ett led i uppföljningsarbetet. Hållbarhetsredovisningen genomgår dessutom en översiktlig granskning.

Annan kvalitetssäkring sker genom miljödiplomering av den nationella nivån och genom certifiering mot Core Humanitarian Standards, CHS. Miljödiplomeringen är Svenska kyrkans system för miljöledning.

Läs mer om det interna regelverket och hur arbetet styrs

Läs mer om Core Humanitarian Standards 

Fakta om Svenska kyrkan