En präst med lila mantel håller upp en oblat i en fullsatt kyrka.
Foto: Magnus Aronson /Ikon

Prästens kläder

Präster har särskilda kläder på sig under gudstjänsterna – skjorta och mässkläder. Här kan du se plaggen och läsa om hur de används, vad de kallas och symboliserar.

Präster har prästskjorta och mässkläder

Kanske har du lagt märke till de kläder som präster har på sig när de är i tjänst? Oftast har de en särskild skjorta, med en krage med ett vitt ”frimärke”.  Under gudstjänst eller mässa bär de också några andra speciella plagg, så kallade mässkläder.

Mässkläderna har latinska namn och har använts i kyrkan i flera århundraden.  
Tanken med dem är att prästen tar på sig en annan roll när hen tjänstgör i gudstjänsten. Istället för att fokus ligger på personen, blir rollen som Guds tjänare tydligare.

Vardagskläder – frimärksskjortan

Alla präster kan använda en frimärksskjorta när de är i tjänst. Det är också vanligt att präster bär sin frimärksskjorta i privata sammanhang. Den har en ståkrage där en vit instickskrage träs in. Det vita syns ofta bara som en vit rektangel i kragen, och liknar då formen på ett frimärke. Skjortan kan också ha en helt vit ståkrage som kallas rundkrage. 

En svart frimärksskjorta, plagget för en präst.
Foto: Gustaf Hellsing /Ikon

Det finns ingen entydig förklaring av vad själva frimärket symboliserar.  

Prästens frimärksskjorta är vit, grå, blå eller svart. Om du ser en person med en grön frimärksskjorta är hen diakon. Biskopar har lila frimärksskjorta. 

Högtidskläder – kaftan och elva

Ärkebiskop Antje Jackelen klädd i kaftan och elva, högtidskläder för en prästvigd person.
Foto: Gustaf Hellsing /Ikon

Vid speciellt högtidliga tillfällen kan präster bära en kaftan. Det är en svart lång rock i ylle som bärs som ett ytterplagg. Under kaftanen bär prästen en vit frimärksskjorta och en speciell krage – en elva. Kragen har två avlånga snibbar som hänger ner på skjortbröstet. De ser ut som två raka streck, som siffran elva. Snibbarna har också tolkats som Moses två stentavlor.

Röcklin

Präst klädd i röcklin och blå stola.
Foto: Anna Söderquist

Ett röcklin är en vid skjorta som räcker ner till fötterna, med vida ärmar och bred rund halsringning. Röcklinet används av både diakon och präst vid gudstjänster, tillsammans med en stola.

Alba/mässkjorta

Biskop Susanne Rappmann, klädd i alba med halslin och cingulum samt vit stola, vid sin biskopsvigning.
Foto: Magnus Aronson /Ikon

Alban är också en lång vit skjorta, men med smala, raka ärmar och knäppning på framsidan.  Till alban bär prästen ett skärp – cingulum – och ett brett band – en stola. Om alban inte har en krage används den tillsammans med ett halslin. 

Alban bärs av både diakon och präst vid gudstjänster med nattvard. Ordet alba betyder vit. 

Stola

En stola är ett brett långt vävt band som bärs runt nacken och ner över axlarna. Stolan är ett och samma klädesplagg för flera olika yrkesgrupper i mässan, men bärs på olika sätt: 

En präst med en stola i många färger håller sina händer över en kalk och ett fat som står på altaret.
Foto: Kristin Lidell /Ikon
  • Diakonen har stolan diagonalt, från vänster axel ner mot höger höft.
  • Biskopens stola hänger rakt ner.
  • Prästen har stolan hängande rakt ner tillsammans med röcklin, eller korsad över bröstkorgen tillsammans med alba.

Stolan finns i olika färger, beroende på när på kyrkoåret gudstjänsten äger rum. Den kan dessutom vara dekorerad med broderier eller vävda detaljer.  
Plagget symboliserar Kristi ok. 

Halslin

Ett halslin är en lös vit krage eller huva, som används tillsammans med alba. Det knyts med långa band runt kroppen. Halslinet skyddar den ofta dyrbara mässhaken, så att den inte slits eller blir smutsig.

Cingulum i form av ett vitt rep.
Foto: Anna Söderquist

Cingulum/mässkärp

Mässkärpet, eller cingulum, är ett vitt rep eller band som prästen använder tillsammans med alba och stola. Ordet cingulum betyder bälte.

Mässhake

Under nattvarden bär prästen en mässhake ovanpå alba, cingulum och stola. Mässhaken ser ut ungefär som en poncho. Dess ursprung är manteln, ytterplagget som användes på Jesus tid. Mässhaken är ofta vackert dekorerad, inte minst på ryggsidan.

Präst klädd i alba och blå mässhake, dekorerad på ryggsidan.
Foto: Anna Söderquist

Precis som stolan så finns mässhaken i olika liturgiska färger, beroende på när på kyrkoåret den används. 

Ordet mässhake kommer från fornsvenskans messuhakul, där ordet hakul betyder kappa eller skjorta.

Korkåpa

Korkåpan använder prästen utanpå alba eller röcklin, vid högtidliga gudstjänster, dop och vigsel. 
 
Den liknar en vid mantel, som knäpps över bröstet med ett spänne och har en sköld av tyg som hänger ner på ryggen. Det här plagget har också alla Sveriges biskopar, men då kallas den biskopskåpa och är mer dekorerad.

En kvinnlig diakon med grön frimärksskjorta och diakonemblem om halsen står i dörröppningen och välkomnar en besökare.

Diakonens kläder

Diakonen har grön skjorta och ett särskilt halsband. Vid gudstjänster använder diakonen mässkläder, men på ett annat sätt än prästen. Här kan du se plaggen och läsa om hur de används, vad de kallas och symboliserar.

Tre biskopar i liturgisk kläder.

Biskopens kläder

Biskoparna i Svenska kyrkan har särskilda kläder – lila skjorta och ett guldkors i kedja runt halsen. Vid gudstjänster har de också mitra, kräkla och biskopskåpa. Här kan du se plaggen och läsa mer om hur de används och vad de symboliserar.