Porträttbild på före detta ärkebiskop Antje Jackelén och biskop Martin Modéus i ämbetsdräkter.
Foto: Magnus Aronson /Ikon

Ärkebiskopen

Ärkebiskopen är Svenska kyrkans främsta företrädare i Sverige och i internationella sammanhang. Ärkebiskop emerita, Antje Jackelén, lade ner staven 30 oktober 2022. Martin Modéus tas emot som ny ärkebiskop 4 december.

Ärkebiskop emerita Antje Jackelén lade ner staven

Söndag 30 oktober lade ärkebiskop emerita, Antje Jackelén, ner staven. Det betyder att hon avslutade sitt uppdrag som ärkebiskop. Se högmässan från Uppsala domkyrka på SVTplay och läs mer om stavnedläggningen.

Martin Modéus blir vår nästa ärkebiskop

Den 4 december tas Martin Modéus emot som ny ärkebiskop vid en annan gudstjänst i Uppsala domkyrka. Martin Modéus är sedan tidigare biskop i Linköpings stift. 

Under en period har Svenska kyrkan alltså ingen ärkebiskop. 

Så fördelas ärkebiskopens uppgifter 

Under mellanperioden fördelas ärkebiskopens uppgifter mellan biskoparna:

  • Den biskop som har varit biskop under längst tid, tar hand om huvuddelen av ärkebiskopens uppgifter under tiden mellan stavnedläggningen och mottagandet av den nya ärkebiskopen. För närvarande är det Martin Modéus.
  • I rollen som ordförande för kyrkostyrelsen har ärkebiskopen en ersättare från det övriga biskopsmötet, för närvarande är det Johan Dalman, biskop i Strängnäs stift.
  • Ärkebiskopen är även stiftsbiskop i Uppsala stift och har ansvar för delar av stiftet. Den uppgiften tas under mellanperioden hand om av den andra biskopen i stiftet. Just nu är det Karin Johannesson.
Ärkebiskop Antje Jackelén.

Ärkebiskop emerita Antje Jackelén

Ärkebiskop Antje Jackelén togs emot som ärkebiskop 2014. Den 30 oktober 2022 lade hon ned staven och lämnade uppdraget vid en högmässa i Uppsala domkyrka.

Martin Modéus, iklädd lila biskopsskjorta, lutar armarna mot ett skrivbord.

Biskop Martin – vår kommande ärkebiskop

Martin Modéus tas emot som Svenska kyrkans nästa ärkebiskop i Uppsala 4 december.

Den främste bland jämlikar

Svenska kyrkan har 14 biskopar, en i varje stift, förutom i Uppsala stift där det finns två biskopar: ärkebiskopen och stiftets egen biskop.

I biskopskollegiet är ärkebiskopen ”primus inter pares” – den främste bland jämlikar. Det innebär att hon sammankallar, leder och är ordförande i biskopsmötet, som är biskoparnas gemensamma samråd.

Det innebär däremot inte att ärkebiskopen är överordnad de andra stiften och biskoparna. Varje biskop har det fulla pastorala ansvaret i sitt stift.

Ärkebiskopens arbetsuppgifter

I ärkebiskopens arbetsuppgifter ingår att  

Längre ner på sidan finns en mer detaljerad beskrivning av ärkebiskopens roll och uppgifter. 

Uppsala är ett ärkebiskopssäte sedan 1164

Svenska kyrkan är en del av den världsvida kyrkan. I mer än 850 år har Sverige varit en egen kyrkoprovins med ärkebiskopen i Uppsala som primas – ledare.

År 1164 blev Uppsala ärkebiskopssäte. Tidigare var Sverige ett missionsområde under ärkebiskopen i Hamburg/Bremen och några decennier del av en nordisk kyrkoprovins med säte i Lund.

Ärkebiskopens roll och uppgifter

Ärkebiskopen är Svenska kyrkans främsta företrädare. Förutom de uppgifter och förväntningar som åvilar alla biskopar har ärkebiskopen många särskilda uppdrag.

Det är ärkebiskopens uppgift att vara Svenska kyrkans främsta företrädare i det svenska samhället och i internationella sammanhang.

Som företrädare för Svenska kyrkan, Sveriges största trossamfund och civilsamhällesorganisation, har ärkebiskopen ett ansvar att vara en klartänkt teologisk röst i samhällsdebatten, i frågor som rör samhälle, människovärde, tro och kyrka.

Ärkebiskopen ska tydliggöra vad Svenska kyrkan står för genom samverkan och påverkan i kontakter med andra trossamfund, beslutsfattare, politik, näringsliv, kultur, akademi, organisationer och media.

Rollen som ordförande för kyrkostyrelsen ger också ärkebiskopen ett uppdrag att företräda trossamfundet i relation till samhällets beslutsfattare i frågor som gäller trossamfundets förutsättningar.

Ärkebiskopen har i sitt uppdrag en betydande representation på ärkebiskopsgården, för relationsskapande möten såväl inomkyrkligt som gentemot samhällets olika företrädare.

Ärkebiskopen är också en efterfrågad röst och företrädare när samhället drabbas av kris och katastrof.

Som ledare för en av världens stora evangelisk-lutherska folkkyrkor har ärkebiskopen en viktig ekumenisk och interreligiös roll.

I Sverige betyder det bland annat en plats i presidiet i Sveriges kristna råd. Internationellt sker ett omfattande samarbete med andra kristna kyrkor och trossamfund genom bland annat Kyrkornas världsråd, Lutherska världsförbundet, Europeiska kyrkokonferensen och Borgågemenskapen. Samverkan sker också i interreligiösa samarbeten i Sverige och internationellt.

Internationellt finns en förväntan att Svenska kyrkans ärkebiskop är drivande i utvecklingen av det ekumeniska och interreligiösa arbetet i samverkan med andra kyrkor och samfund och i förhållande till EU och FN.

Ärkebiskopen är biskop i Uppsala stift, ordförande i domkapitlet och fungerar som stiftsbiskop för sitt pastorala område inom Uppsala stift.

Ärkebiskopens pastorala område omfattar Uppsala kontrakt, det vill säga församlingarna i Uppsala och de närbelägna orterna Rasbo och Almunge, samt Danmark-Funbo församling. Här svarar ärkebiskopen för den biskopliga tillsynen och uppmuntran av församlingar och präster, visiterar och medverkar vid församlingshögtider med mer. Ärkebiskopen leder tillsammans med biskopen i Uppsala stift prostmöten, årliga kyrkoherdesamlingar samt präst- och diakonmöten. En särskild delegationsordning tydliggör arbetsfördelningen mellan ärkebiskopen och biskopen.

Ärkebiskopen viger biskopar och är ordförande i biskopsmötet.

Ärkebiskopen förrättar biskopsvigningar och är i biskopsmötet primus/prima inter pares – den främsta bland jämlikar – vilket innebär att sammankalla och leda det gemensamma arbetet, utan makt att bestämma över de andra stiften och biskoparna.

Ärkebiskopen är ordförande i kyrkostyrelsen.

Ordföranderollen innebär också att leda kyrkostyrelsens arbetsutskott. Kyrkostyrelsens ansvarsområden är omfattande och rymmer Act Svenska kyrkan, Svenska kyrkan i utlandet, ekonomisk utjämning, inomkyrklig reglering, kyrkorelationer, kyrkans gudstjänstböcker, gemensamma system och tjänster i kyrkan, forskning och analys, remissyttranden i en bredd av frågor, fastighets- och kulturarvsfrågor med mer. Ärkebiskopen arbetar i sin ordföranderoll i ett nära samarbete med generalsekreteraren som leder kyrkokansliet, där kyrkomötets och kyrkostyrelsens beslut verkställs.

Ärkebiskopen är ordförande i kyrkomötets läronämnd.

Ärkebiskopen är ordförande i kyrkomötets läronämnd som yttrar sig innan kyrkomötet beslutar i ärenden som rör bland annat Svenska kyrkans tro, gudstjänster och ekumeniska frågor.

I ärkebiskopens uppdrag ingår att fira en mångfald av gudstjänster – nationella minnesgudstjänster, biskopsvigningar, ekumeniska och internationella högtidsgudstjänster, visitationer, mässor på studenthemmet Norrbyhus och ordinarie gudstjänster i Uppsala domkyrka. På onsdagar leder ärkebiskopen morgonmässan i Uppsala domkyrka. 

Ärkebiskopen har ett stort medialt tryck på sig – en stor positiv förväntan och efterfrågan på Svenska kyrkan fokuseras på ärkebiskopen och innebär många nationella och internationella mediakontakter. Som Svenska kyrkans högsta företrädare förväntas ärkebiskopen också vara tillgänglig för skarpa mediefrågor och granskningar och stå stadigt i ett hårt nationellt och internationellt medieklimat.