Genus

Text: Lovisa Nyman, teologie doktor

Genus är föränderligt

Tolkningar av vad kön är brukar kallas för genus. I olika tider och i olika kulturer har normer för hur kvinnor respektive män ska vara och vad de får göra sett olika ut. Kön kan tolkas på många sätt och för att fånga det föränderliga brukar vi tala om genus. Ibland har det betraktats som manligt att inte visa känslor och ibland har det tvärtom uppfattats som manligt att vara känslosam. Under vissa perioder har kvinnor betraktats som starkt sexuella varelser och under andra tider har kvinnors sexuella lust beskrivits som lägre än mäns. Det visar att det inte finns några egenskaper som kan betraktas som evigt manliga eller kvinnliga.

Genus handlar också om makt. Risken att någon våldför sig sexuellt på din kropp är större om du är kvinna än om du är man. Det är troligare att du har en position med makt och inflytande om du är man än om du är kvinna. Samtidigt har fler kvinnor än män nära vänskapsrelationer och pappor betraktas ibland som mindre viktiga i sina barns liv än mammor. Föreställningar om manligt och kvinnligt skapar alltså olika former av begränsningar och gör människors självbestämmande mindre än vad det skulle kunna vara.

Hur man ska se på kön är en fråga som i grunden handlar om vem jag är och vem jag skulle kunna vara. En identitetsfråga. Den leder i sin tur till frågan om vad jag som man eller kvinna kan göra eller förväntas göra enligt rådande genusstrukturer. Normerna om hur män och kvinnor ska vara genomsyrar samhället och påverkar vilka människor vi blir och hur vi kan leva våra liv. Därför handlar genus om vårt innersta och väcker många starka känslor. De flesta av oss vill inte att vår identitet ska bli ifrågasatt och inte heller bli begränsade av normer som vi inte känner oss hemma i.

Mycket har hänt i det svenska samhället under de senaste decennierna när det gäller normer om jämställdhet. Idag är det nästan självklart att barn ska vara lika mycket hos båda sina föräldrar efter en skilsmässa. Det finns en stark norm att sexualitet bara får förekomma mellan parter som har gett sitt samtycke. Kvinnor har oftare än tidigare maktpositioner i samhället.

Det faktum att genus inte är statiskt innebär alltså att det finns möjligheter till förändring. De normer som påverkar hur män och kvinnor bemöts och formas kan bli annorlunda. Utsatthet kan minska. Både män och kvinnor kan förverkliga sin potential och bli mer av sig själva.

Kön samspelar också med andra aspekter av mänskligt liv. Hur mycket du tjänar, vilken utbildning du har, din etniska bakgrund, din sexuella läggning bidrar också till hur du bemöts, vilka möjligheter du har och hur ditt liv gestaltar sig. En man med utomeuropeisk bakgrund och låg utbildning har på många sätt mindre inflytande än en svensk kvinna med hög utbildning.

Genus i kyrkans historia

Forskning inom genus och teologi visar att vissa egenskaper och värden har varit upphöjda för att de har associerats med män. Därför har just självbestämmandet värderats högre än omsorg. Kärlek och omsorg har uppfattats som kvinnliga områden och har lägre status än makt och självständighet. Eftersom Gud dessutom uppfattas som manlig får egenskaper förknippade med män en gudomligt sanktionerad status som bidrar till att underordna kvinnor.

Historisk sett har kyrkan bidragit till att begränsa kvinnor på olika sätt. Gud har beskrivits i manliga termer som en allsmäktig och allvetande härskare som människan ska lyda. Det har fått praktiska konsekvenser i människors liv. Det har rättfärdigat att män har haft makten i samhället i stort – ekonomisk, politiskt och ideologiskt. Så har det varit också i kyrkan. Kvinnor har därför inte kunnat påverka hur kyrkan tänker om Gud och livet i samma utsträckning som män. Idag är situationen annorlunda. Kvinnor har vigts till präster i mer än 60 år och kvinnor utgör en stor del av de förtroendevalda och aktiva i kyrkan.

En värld utan ojämlikhet

Många värden som feminister förespråkar är viktiga också i kristen tro. Gud skapade världen god och utan förtryck och ojämlikhet. Bibeln berättar om hur ondskan kom in i världen och förstörde både relationerna mellan människor och relationen mellan människa och Gud. Likaså skildrar Bibeln hur Gud på olika sätt försökt nå människan med sin kärlek för att kunna återupprätta de goda relationerna och befria människor. Att Gud blev människa i Kristus är det största uttrycket för Guds längtan efter att återupprätta relationen till människan.

Gud vill befria människor så att vi blir de vi var tänkta att vara när Gud skapade oss. Vi ska inte behöva vara bundna av vår tids normer om hur män och kvinnor ska vara. Ingen ska behöva bli förtryckt på grund av sitt kön. Det är viktigt att få bli bekräftad i att man får vara den man är. 

För att våra relationer ska bli rikare och djupare behöver vi fundera över vilka vi vill vara och hur vi kan skapa en värld utan ojämlikhet. Här kan vi ha hjälp av kristen tro. Vi får ställa oss frågan: Vad kan jag göra för att förbättra min relation till mig själv och till andra? Då bidrar vi till vår egen och andras frigörelse och till att verka för att världen ska bli mer som Gud har tänkt.

Mer läsning

Du kan gå vidare och läsa fler texter som tar upp frågor om genus, identitet och bibeltolkning.