En cyklist längs en väg. Vindkraftverk i bakgrunden, ängar, blommor.
Foto: Nille Leander/Ikon

Hållbara investeringar 2020

Resultatet 2020 inklusive bank- och förvaltningsarvoden uppgick till 403 miljoner kronor (1582 miljoner kronor föregående år). Avkastningen för den sammanlagda förvaltningen uppgick till 4,2 procent (19,1 procent). Det är 0,8 procentenheter lägre än vårt jämförelseindex, men 0,7 procentenheter högre än avkastningsmålet, mätt i reala termer.

I tio år har Svenska kyrkan nu tagit fram en rapport om arbetet med hållbarhetsfrågor inom kapitalförvaltningen på den nationella nivån. Rapporten har liksom tidigare år utformats av finansenheten efter samråd med kyrkostyrelsens kapitalförvaltningsråd. Kapitalförvaltningen i stift, pastorat och församlingar tas inte upp i denna rapport.

 Arbetet med hållbar utveckling bedrivs i hela Svenska kyrkan.

Läs om arbetet med hållbar utveckling

Innehållsförteckning

Året i korthet 

 Året har till stor del präglats av Covid19-pandemin och åtgärderna för att stoppa eller åtminstone försöka begränsa smittspridningen. Effekterna märks tydligt i den reala ekonomin med historiskt höga BNP-tapp i de flesta länder när man summerar 2020. De enorma stödpaket som snabbt initierades av centralbanker och regeringar världen över gjorde dock att kapitalmarknaderna relativt fort blev mer positiva efter de dramatiska fallen i mars och började fokusera på framtiden. Aktiemarknadernas störtdykning följdes av en oväntad snabb återhämtning som fortsatte under hösten och över årsskiftet, vilket också resulterat i kursrekord på många aktiebörser. Vad de långsiktiga effekterna blir av pandemin och de gigantiska stödaktionerna vi sett får dock framtiden utvisa. Uppfattningen att vi snart kan återgå till det normala igen, tack vare att olika vaccin tagits fram på rekordtid, kan visa sig vara ett önsketänkande. Olika mutationer av Covid-viruset och nya viruspandemier är kanske något vi globalt sett måste lära oss att leva med och försöka bemästra för lång tid framöver.

Svenska kyrkans förvaltning drabbades som alla andra när börskurserna rasade och vi fick på nationell nivå en hel del frågor från oroliga församlingar om hur man skulle agera. Överlag verkar det som att flesta agerade långsiktigt, tog oron med fattning och valde liksom vi att försöka sitta still i båten och kanske till och med hitta möjligheter för investeringar när prisbilden snabbt ändrades.

Resultatet från kapitalförvaltningen för detta dramatiska år blev till slut 403 miljoner kronor, motsvarande en avkastning på 4,2 procent. Vi är glada att kunna konstatera att förvaltningen därmed har hunnit ifatt det långsiktiga avkastningsmålet som sattes år 2000.

Nya Investeringar

Under året har vi för att minska koncentrationsrisken inom tillgångsslaget globala aktier beslutat om att investera i två nya globala fonder samtidigt som vi minskar allokeringen mot de befintliga fonderna något. De två nya fonderna har en tydlig inriktning mot hållbarhet. Den ena heter Global Sustainable Equity Fund och förvaltas av Mirova. Den andra heter Global Equity UCITS Fund och förvaltas av Ownership Capital. Båda investeringarna kommer att vara på plats under första kvartalet 2021. Fortfarande är dock Generation Investment Management vår största förvaltare av globala aktier och de har i över tio år inspirerat vårt arbete med hållbara investeringar samtidigt som de har lyckats mycket väl finansiellt.

Internationell påverkan för hållbara investeringar

Svenska kyrkan har under flera år drivit frågor om investeringar för rent vatten och hållbara städer i investerarnätverket SISD (Swedish Investors for Sustainable Development) som syftar till att främja investeringar inom de 17 globala utvecklingsmålen. Under 2020 arbetade vi för att skapa förutsättningar för att få till stånd ett större utbud av finansiella produkter som passar för större placerare, till exempel pensionsförvaltare och försäkringsbolag. Vi uppvaktade bland annat riksdagens finansutskott med en skrivelse till regeringens proposition om Agenda 2030 om global hållbar utveckling och hur vi vill investera i den.

Läs brevet till finansutskottet om Agenda 2030  

Läs mer om investerarnätverket SISD här

Lär mer om vår kapitalförvaltning

Tillbaka till innehållsförteckningen

En vit bil med text Svenska kyrkan står vid en elladdningsstation
Elbil på laddning vid Åkerbo församling, Linköpings stift Foto: Katarina Sandström Blyme/Ikon


Uppdrag, förvaltningsmodell och uppföljning

Uppdraget från kyrkostyrelsen fokuserar på det långsiktiga resultatet för kapital-förvaltningen för Svenska kyrkans nationella nivå. Det övergripande avkastningsmålet är tre procent per år utöver inflationen, mätt över rullande tioårsperioder.

Den modell vi har inom förvaltningen för att uppnå detta mål består av: allokering av kapitalet (dvs. fördelning mellan olika tillgångsslag), val av förvaltare och uppföljning av förvaltningen.

Avkastningsmålet, uttryckt i reala termer, sattes år 2000 till sex procent per år, det sänktes sedan till fyra procent 2001 och har sedan 2010 varit tre procent per år. 

Läs mer om vår kapitalförvaltning

Finansiell utveckling över längre tid

Ur ett tioårsperspektiv står förvaltningen stark. För åren 2011- 2020 har den ackumulerade avkastningen varit 116,2 procent, motsvarande en genomsnittlig avkastning på 8,0 procent per år. Avkastningsmålet uppgick för samma period till 47,3 procent, motsvarande 4,0 procent per år (se diagram1 nedan).    

Diagram 1 - Faktisk avkastning, avkastningsmål och inflation (KPI) 2011-2020

Faktisk avkastning, avkastningsmål och inflation (KPI) 2011-2020

Kapitalförvaltningen har överträffat avkastningsmålet åtta av de senaste tio åren. Utfallet för enskilda år kan förstås variera kraftigt vilket framgår av stapeldiagrammet (se diagram 2 nedan).  

 

Diagram 2 - Faktisk avkastning, avkastningsmål och jämförelseindex 2011-2020

Faktisk avkastning, avkastningsmål och jämförelseindex 2011-2020

En del i kyrka-statöverenskommelsen på 1990-talet var att i samband med relationsförändringen år 2000 överföra det av Kammarkollegiet tidigare förvaltade kapitalet från staten till Trossamfundet Svenska kyrkan. 

Tack vare förvaltningens starka resultat under senare år har avkastningen nu efter 21 år också kommit ikapp avkastningsmålet för samma period. Den ackumulerade avkastningen uppgick vid årsskiftet till 164 procent medan målavkastningen var 165 procent, motsvarande en årlig avkastning på 4,8 procent sedan millennieskiftet. I reala termer ger det en årlig avkastning på 3,5 procent sedan år 2000. De mycket svaga börsåren 2001, 2002 och 2008 är den främsta orsaken till den svaga avkastningen under det första decenniet på 2000 talet (se diagram 3 nedan).

Diagram 3 - Faktisk avkastning, avkastningsmål och inflation (KPI) 2000-2020

Faktiskt avkastning, avkastningsmål och inflation (KPI) 2000 - 2020

Resultat, avkastning och tillgångar 2020

Resultatet 2020 för Svenska kyrkans kapitalförvaltning på den nationella nivån uppgick till 403 miljoner kronor. Detta motsvarar en avkastning på 4,2 procent (jämförelseindex 5,0 procent).

Efter åtta år i rad där avkastningen överträffat den sammanvägda normalportföljens jämförelseindex blev avkastningen för 2020 något lägre än detta index, 0,8 procentenheter.

Den främsta anledningen till denna utveckling 2020 är den fortsatta övervikt vi haft i globala aktier visavi svenska aktier, i kombination med en under året allt starkare krona. När värdet av våra globala aktiemandat räknats om till svenska kronor för 2020 har avkastningen kraftigt understigit avkastningen i den svenska aktieportföljen. 

Marknadsvärdet för placeringstillgångarna uppgick per den 31 december 2020 till 9 909 miljoner kronor (föregående år 9626 miljoner kronor). I december hade då ett uttag på 120 miljoner kronor gjorts från kapitalförvaltningen till likviditetsförvaltningen på Svenska kyrkans nationella nivå. 

Allokering utifrån en strategisk normalportfölj

För att skapa förutsättningar för att nå det långsiktiga målet utgår vi från en strategisk normalportfölj som vi sedan också använder som referensportfölj vid utvärderingen av vår förvaltning mot en tidshorisont på 10 år.

Beroende på hur de olika marknaderna utvecklas förändras också ständigt fördelningen, även kallat allokeringen, mellan tillgångsslagen i vår portfölj.

Fördelningen mellan tillgångsslagen visas i diagram 4, avkastningen per tillgångsslag, tabell 1 och de största aktieinnehaven i tabell 2.   

Aktieförvaltning

Aktieförvaltningen bidrog netto med 315 miljoner kronor. Högst avkastning bland svenska aktier hade Ethos aktiefond, som förvaltas av SEB, med 17,3 procent (index 14,8). Högst avkastning bland globala aktier och tillväxtmarknaderna (emerging markets) hade Generation IM Global Equity Fund med 5,9 procent (index 1,9).  Förvaltarna inom tillgångsslagen globala aktier och tillväxtmarknader presterade som grupp betraktat högre än sina respektive jämförelseindex (1,6 respektive 1,4 procentenheter). Svenska aktier som tillgångsslag var däremot 3,8 procentenheter sämre än index.

Ränteförvaltning

Den svenska ränteförvaltningen gav 1,7 procent i avkastning vilket är 0,4 procentenheter högre än index. Fallande räntor var huvudanledningen till att index för svenska räntor steg med 1,3 procent under året. Företagsobligationer, framförallt i det lite högre risksegmenten, drabbades hårt i den inledande fasen av pandemin med negativ prisutveckling och dålig likviditet.

Fastigheter

Tillgångsslaget fastigheter bidrog med 6,7 procents avkastning (index 3,5). Avkastningen grundar sig dock till stor del på årliga externa värderingar av bestånden i de olika fastighetsfonderna som vi har investerat i. Dessa värderingar görs årsvis men fastställs ofta långt in i första kvartalet, varför det blir en eftersläpning på ett år i värdeutvecklingen. Avkastningen för 2020 års resultat innefattar därför värderingen per den 31 december 2019.

Alternativa placeringar

Alternativa placeringar gav en negativ avkastning på 3,3 procent, vilket är betydligt lägre (6,8 procentenheter) än det absolutavkastande index på KPI + tre procent vi använder för fastigheter och alternativa placeringar. Eftersom inflationen (KPI) slutade på 0,5 procent för 2020 blev index 3,5 procent. Majoriteten av innehaven i tillgångsslaget visade på röda siffror för 2020. En stor del av detta kan förklaras av en starkare krona, framförallt mot den amerikanska dollarn. Som tidigare konstaterats kan dock den löpande värderingen för främst de aktierelaterade investeringarna och till stor del även illikvida tillgångar ofta vara förknippad med en stor portion osäkerhet. I de allra flesta av våra innehav inom detta tillgångsslag får man avvakta till förfall, innan man kan fastställa resultatet.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Diagram 4 - Fördelning mellan tillgångsslag den 31 december 2020

Fördelningen mellan tillgångsslagen

Tabell 1 - Resultat och avkastning 2020 per tillgångsslag samt en 5-års översikt

Resultat och avkastning 2020 per tillgångsslag samt en 5-årsöversikt
Resultat och avkastning 2020 per tillgångsslag samt en 5-årsöversikt

Tabell 2 - Våra största innehav i aktier 31 december 2020

Våra största innehav i aktier 31 december 2020

Några hållbarhetsperspektiv från 2020

En allt varmare värld

Jorden värms upp allt fortare och 2020 står ut som ett av de tre varmaste åren någonsin sedan vi började elda kraftigt med fossila bränslen. De andra två åren var 2016 och 2019 och det senaste decenniet har hittills varit det varmaste. Den globala medeltemperaturen under året var omkring 14,9 grader, vilket är ca 1,2 grader varmare än i förindustriell tid (år 1850-1900).¹

Trots det, och sedan Parisavtalet slöts 2015, har ett stort antal nya projekt för att utvinna ny fossil energi (kol, olja och gas) startats.  Enligt FN går världen nu mot en tre graders högre medeltemperatur än före industrialiseringen. Om 1,5-gradersmålet ska nås måste utsläppen halveras inom 10 år, dvs till 2030, enligt världens samlade klimatforskning (IPCC).

Det pågår samtidigt ett omfattande arbete i finansbranschen att ta fram nya produkter som är i linje med Parisavtalet och som bidrar till klimatomställningen. Ett exempel är  förnybar energi, där kostnaden ständigt sjunker i takt med att tekniken utvecklas.² Transportsektorn är ett annat område som utvecklas fort och ger upphov till investeringsmöjligheter, då både personbilar, bussar och lastbilar är på väg att elektrifieras. Teknikutvecklingen är snabb även för vätgas.  

 Svenska kyrkans aktieportfölj kännetecknas av låg klimatpåverkan och i linje med Parisavtalet. Det finns flera bolag som tydligt bidrar till klimatomställningen, däribland asiatiska Gogoro, som låter ägare till elektriska vespor prenumerera på batteriet, som man enkelt byter ut på en laddstation utanför ett snabbköp istället för att ladda det själv. Ett annat är Vestas, ett världsledande vindkraftsbolag från Danmark. Ett tredje exempel är svenska Nibe, som är ledande i Europa på värmepumpar och erbjuder solpaneler och andra tekniska lösningar som minskar kundernas energianvändning.

 Svenska kyrkan sålde av sina investeringar i kol och olja redan 2008-2009 (sista bolaget i naturgas 2014) för att minska risken och styra om portföljen mot klimatlösningar. Vi arbetar tillsammans med andra investerare för att fler investeringsprodukter i lösningarna ska komma på plats som fungerar för större, institutionella investerare som ofta vill ha stora volymer och låg risk i sina placeringar. Vi kommer att se ett intensivare samarbete framöver mellan investerare, utvecklingsbanker och stater för att nå Parisavtalets mål.

Integrera naturens värden - nästa steg för investerarna?

En stor fråga för investerare som länge levt i skuggan av klimatfrågan är den snabba förlusten av den biologiska mångfalden. Djur och växter ser sina boplatser försvinna runt om på jorden i takt med att människan tar allt mer naturresurser och mark i anspråk.

 Många investerare, även i Sverige, samlas nu i frågan och funderar på hur de bäst kan använda sitt kapital för att öka den biologiska mångfalden och därmed minska risken i sina investeringar. Ett exempel på det är Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (TNFD) som bildades under 2019 och ska leda till ett ramverk för företag och investerare för att bedöma, styra och rapportera sin påverkan på och sitt beroende av naturens tjänster, och styra om de globala finansiella flödena från negativ till positiv påverkan på naturen.³ Modellen är tagen från den modell som tagits fram för klimatet genom TCFD.⁴ Vår nya förvaltare Mirova är medlem i arbetsgruppen, liksom Robeco (som förvaltar fonden Ethos Global). Läs mer i länkarna nedan. 

Svenska kyrkan investerar sedan länge i Althelia Climate Fund som bevarar regnskog och biologisk mångfald samtidigt som människorna får ökade inkomster genom att bruka skogen och jorden hållbart.

Noter/länkar:

¹ Läs artikel om den globala uppvärmningen (eng)

² Läs om utbyggnaden av kärnkraft i Storbritannien

³ Läs om organisationen Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (eng)

Läs om organisationen Task Force on Climate-related Financial Disclosures (eng)

Om hållbara investeringar

Svenska kyrkans alla verksamheter genomsyras av långsiktigt tänkande och hållbar utveckling för människor och miljö. Därför är det självklart att även våra investeringar ska vara förenliga med dessa värderingar. Hur det ska ske uttrycks i Svenska kyrkans finanspolicy som kyrkostyrelsen beslutar över. Vägledande idéer är förvaltarskapstanken och människovärdesprincipen.

Svenska kyrkans finanspolicy för nationell nivå
Placeringsanvisningar för etik och hållbarhet
Svenska kyrkans kapitalförvaltning
Tillbaka till innehållsförteckningen

Anders Thorendal

Anders Thorendal

Finansenheten

Finanschef

Gunnela Hahn

Gunnela Hahn

Finansenheten

Senioranalytiker hållbara investeringar