Meny

Hållbara investeringar 2019

Resultatet 2019 inklusive bank- och förvaltningsarvoden uppgick till 1582 miljoner kronor (142,9 miljoner kronor föregående år). Avkastningen för den sammanlagda förvaltningen uppgick till 19,1 procent (1,8 procent). Det är 1,2 procentenheter bättre än vårt jämförelseindex, och 14,3 procentenheter högre än det reala avkastningsmålet.

För nionde året har Svenska kyrkan tagit fram en rapport om arbetet med hållbarhetsfrågor inom kapitalförvaltningen på den nationella nivån. Rapporten har liksom tidigare år utformats av finansenheten efter samråd med kyrkostyrelsens kapitalförvaltningsråd. Kapitalförvaltning i stift, pastorat och församlingar tas inte upp i denna rapport.

Arbete med hållbar utveckling bedrivs i hela Svenska kyrkan.
Läs om arbetet med hållbar utveckling.

Året i korthet 

Efter den svaga avslutningen på 2018 med kraftigt fallande börser och stigande räntor var marknadens förväntningar inför 2019 mycket lågt ställda. Istället kom 2019 att bli ett av de absolut starkaste åren sedan millennieskiftet på de globala aktiemarknaderna. Den ekonomiska utvecklingen kom att överträffa förväntningarna samtidigt som penningpolitiska lättnader ännu en gång bidrog till att lyfta marknaderna.

Resultatet från kapitalförvaltningen på 1 582 miljoner kronor är det högsta sedan förvaltningen togs över av Trossamfundet år 2000. Avkastningen blev 19,1 procent och innebär att förvaltningen nu är nästan helt ikapp det långsiktiga avkastningsmål som sattes år 2000.

Under 2019 ägde klimattoppmötet COP 25 rum i Spanien, efter att med kort varsel ha flyttats från Chile, där protester rasade mot den växande ojämlikheten i samhället. Resultatet av förhandlingarna var magert och stort hopp sattes till nästa möte i Skottland. En positiv nyhet var dock att EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen presenterade en ny grön giv, som går ut på att alla delar av samhället ska bli grönare och renare, till gagn för ekonomi, hälsa och natur.

För att nå klimat- och energimålen för 2030 behövs ytterligare 260 miljarder euro i investeringar per år, vilket motsvarar runt 1,5 procent av BNP. Den privata sektorn ska bjudas in genom en strategi för grön finansiering som kommer läggas fram under2020. Vi kommer även att se mer om hur EU:s nya ramverk för gröna obligationer och klassificering av vad som får kallas för gröna investeringar, den så kallade taxonomin, kommer att påverka hela finansbranschen.
Läs mer om det i Political guidelines for the next European Comission 2019-2024 (pdf, 1,18 MB). 

De långvariga och utbredda bränderna i Australien och Kalifornien under året orsakade omfattande skador och kostnader. Händelserna gav oss alla en tankeställare om hur sårbara vi är för effekterna av ett allt mer instabilt klimat. I skrivande stund (mars 2020) när Coronaviruset har lamslagit flera länder med karantäner och reseförbud, aktiemarknaderna åker berg- och dalbana och centralbanker och regeringar aviserar nya åtgärder dagligen, påminns vi tydligt om finansmarknadens och hela samhällets känslighet för svarta svanar.      

Tillbaka till innehållsförteckningen.

Uppdrag, förvaltningsmodell och uppföljning

Uppdraget från kyrkostyrelsen fokuserar på det långsiktiga resultatet för kapitalförvaltningen för Svenska kyrkans nationella nivå. Det övergripande avkastningsmålet är tre procent per år utöver inflationen, mätt över rullande tioårsperioder. Den modell vi har inom förvaltningen för att uppnå detta mål består av: allokering av kapitalet, val av förvaltare och uppföljning av förvaltningen.

Avkastningskravet i reala termer sattes år 2000 till sex procent per år, det sänktes sedan till fyra procent 2001 och har sedan 2010 varit tre procent per år. Läs mer om vår kapitalförvaltning här


Tillbaka till innehållsförteckning

Finansiell utveckling

Resultatet 2019 för Svenska kyrkans kapitalförvaltning på nationella nivån uppgick till 1 582 miljoner kronor. Detta motsvarar en avkastning på 19,1 procent (jämförelseindex 17,9 procent). För åttonde året i rad överträffade därmed förvaltningens avkastning sitt jämförelseindex. 

Marknadsvärdet för placeringstillgångarna uppgick per den 31 december 2019 till 9 626 miljoner kronor (föregående år 8 295 miljoner kronor). I december hade då ett uttag på 250 miljoner kronor gjorts från förvaltningen till likviditetsförvaltningen på Svenska kyrkans nationella nivå. 

Resultat och avkastning över längre tid

I uppdraget från kyrkostyrelsen ingår att resultatet mäts över en rullande tioårsperiod.

För perioden 2010-2019 uppgick den ackumulerade avkastningen till 125,3 procent, motsvarande 8,5 procent i årlig avkastning. Avkastningsmålet för samma period var 49,9 procent, motsvarande 4,1 procent per år(se diagram 1 nedan).

Tillbaka till innehållsförteckningen.

Diagram 1 - Faktisk avkastning, avkastningsmål och inflation

Tack vare den starka utvecklingen under senare år har avkastningen sedan starten år 2000 nästan kommit ikapp avkastningsmålet för samma period. Förvaltningen övertogs av Trossamfundet år 2000. Ackumulerat har avkastningen i förvaltningen sedan millennieskiftet varit 153 procent, vilket motsvarande 4,8 procent per år. Avkastningsmålet för motsvarande period var 156 procent.  Börsfallen under 2001, 2002 och 2008 är den främsta orsaken till den svaga avkastningen under det förra decenniet (se diagram 2 nedan).

Tillbaka till innehållsförteckning

Diagram 2 - Avkastningsmål och faktiskt avkastning sedan start

Den årliga reala avkastningen, det vill säga när inflationen räknas bort, var 7,3 procent i genomsnitt under denna period. Utfallet för enskilda år kan dock som vi vet variera kraftigt(se diagram 3 nedan).  

Diagram 3 - Avkastningsmål, faktisk avkastning och jämförelseindex

Resultat och avkastning 2019

Resultatet 2019 inklusive bank- och förvaltningsarvoden uppgick till 1 582 miljoner kronor (142,9 miljoner kronor föregående år). Avkastningen för den sammanlagda förvaltningen uppgick till 19,1 procent (1,8 procent). Det är 1,2 procentenheter bättre än vårt jämförelseindex och 14,3 procentenheter högre än det reala avkastningsmålet.

Det är också åttonde året i följd som avkastningen överträffar den sammanvägda normalportföljens avkastning. Överavkastningen mot index är helt hänförlig till en övervikt i aktier på mellan sex och nio procentenheter under året jämfört med normalportföljen.

Allokering utifrån en strategisk normalportfölj

För att skapa förutsättningar för att nå det långsiktiga målet utgår vi från en strategisk normalportfölj som vi sedan också använder som referensportfölj vid utvärdering av vår förvaltning mot en tidshorisont på 10 år.

Beroende på hur de olika marknaderna utvecklas förändras också ständigt fördelningen mellan tillgångsslagen i vår portfölj.

Fördelningen mellan tillgångsslagen visas i  diagram 4 , avkastningen per tillgångsslag  tabell 1 och de största aktieinnehaven i tabell 2.   

Aktieförvaltning

Aktieförvaltningen bidrog netto med 1 407,7 miljoner kronor. Tre av de sju förvaltarna överträffade sina jämförelseindex, netto efter avgifter. Högst avkastning hade Ethos aktiefond, som förvaltas av SEB, med 37,0 procent (index 35,0). Näst högst avkastning hade Ethos globala aktiefond, som förvaltas av RobecoSAM, med 35,1 procent (index 34,4). Förvaltarna inom tillgångsslagen svenska aktier och globala aktier presterade som grupp betraktat i paritet med sina respektive jämförelseindex. Emerging markets-förvaltarna däremot var 6,4 procentenheter sämre än index, tvärtemot året innan då de var 6,5 procentenheter bättre.

Ränteförvaltning

Den svenska ränteförvaltningen gav 1,6 procent i avkastning vilket är 0,5 procentenheter högre än index. Företagsobligationsfonden gav 9,4 procent, vilket är 2,8 procentenheter bättre än index.

Fastigheter

Tillgångsslaget fastigheter bidrog med 10,8 procents avkastning. Avkastningen grundar sig dock till stor del på årliga externa värderingar av bestånden i de olika fastighetsfonderna som vi har investerat i. Dessa värderingar görs årsvis men fastställs ofta långt in i första kvartalet, varför det blir en eftersläpning på ett år i värdeutvecklingen. Avkastningen i 2019 års resultat innefattar därför värderingen per 31 december 2018.

Alternativa placeringar

Alternativa placeringar gav en avkastning på 5,3 procent, vilket är något högre än jämförelseindexet som gav 5,0 procent. Som tidigare konstaterats kan dock den löpande värderingen för främst de aktierelaterade investeringarna och till stor del även illikvida tillgångar ofta vara förknippad med en stor portion osäkerhet. Liksom tidigare år är det främst SEB:s mikrofinansfonder som bidrar till en jämn löpande avkastning inom detta tillgångsslag. I de flesta andra av våra innehav inom detta tillgångsslag får man avvakta till förfall innan man kan fastställa det slutliga resultatet.

Tillbaka till innehållsförteckningen.

Diagram 4 - Fördelning mellan tillgångsslag den 31 december 2019

Tabell 1 - Resultat och avkastning 2019 per tillgångsslag samt en 5-års översikt

Tabell 2 - Våra största innehav i aktier 2019

några hållbarhetsperspektiv från 2019

Internationell påverkan för hållbara investeringar

Svenska kyrkan har under flera år drivit frågor om investeringar för rent vatten och hållbara städer i investerarnätverket SISD (Swedish Investors for Sustainable Development) som syftar till att främja investeringar inom de 17 globala utvecklingsmålen. Läs mer om SISD här. 

FN:s generalsekreterare såg i fjol potentialen av ett motsvarande internationellt nätverk och idag finns GISD (Global Investors for Sustainable Development) med några av världens största investerare som medlemmar. GISD är inriktat på att skapa hållbara investeringsprodukter främst i utvecklingsländer. Svenska kyrkan är aktiv som rådgivare i den svenska referensgruppen. 



Investeringar mot tvågradersmålet

För att få bekräftat att Svenska kyrkans investeringar i aktier och företagsobligationer utvecklas i linje mot Parisavtalets mål har en oberoende scenarioanalys gjorts med stöd av verktyget PACTA.

Liksom förra året visar analysen att klimatrisken i vår portfölj är mycket låg och att vi klarar tvågradersmålet. Det har främst att göra med att portföljen knappt har några bolag i de sju branscher som ingår i analysen och löper störst risk att drabbas ekonomiskt av klimatförändringarna och omställningen till ett lågfossilt eller fossilfritt samhälle. Det handlar främst om företag inom branscher som olja, gas och kol men även inom elkraft, stål, cement, fordon och sjöfart.



Om portföljinnehaven:

Green for Growth Fund


Under året förföll vår investering sedan tre år om 10 miljoner euro i räntefonden Green for Growth Fund. Den stöttas av bland annat EU och lånar ut pengar till banker i 17 länder, till exempel i Kosovo, Ukraina och Egypten. De i sin tur ger ut lån till företag och hushåll som vill ersätta fossil energi med förnybar eller minska sin energianvändning.

Fondens investeringar uppgår till runt fem miljarder kronor och i snitt halveras utsläppen av koldioxid i de projekt som har finansierats.

I fondens verksamhet ingår även ett program för utbildning där mer än 4500 individer, främst privatpersoner och småföretagare, har lärt sig om hur de minskar sin klimatpåverkan. Läs mer här. 


SEB Microfinance

Vid årsskiftet var investeringen i SEB:s mikrofinansfonder 410 miljoner kronor. Fonderna lånar ut pengar till olika mikrofinansinstitutioner i utvecklingsländer. Dessa lånar i sin tur ut små summor pengar till fattiga människor som inte får låna pengar i en vanlig bank. Med detta blygsamma kapital kan de köpa till exempel en symaskin för att sy upp kläder på beställning eller en gris för uppfödning och försäljning som blir grunden till en egen verksamhet och med stöd av nya små lån kan de sedan öka sin omsättning. Många kvinnor har på detta sätt fått en bättre ekonomi, tagit sig ur fattigdomen och även fått möjligheten att skicka sina barn till högre utbildning.


Thule Buyout Co-Investment Fund I

I slutet av 2019 gjordes en investering i Thule Buyout Co-investment Fund I. Fonden erbjuder investerare att parallellinvestera med Skandia i fonder som består av onoterade aktiebolag i USA och Europa. Investeringarna görs alltså i bolag vars aktier inte är noterade på någon börs. Samtliga fondens bolag kommer att genomgå en normbaserad granskning av Skandias ESG-team.

Tillbaka till innehållsförteckning

Om hållbara investeringar

Svenska kyrkans alla verksamheter genomsyras av långsiktigt tänkande och hållbar utveckling för människor och miljö. Därför är det självklart att även våra investeringar ska vara förenliga med dessa värderingar. Hur det ska ske uttrycks i Svenska kyrkans finanspolicy som kyrkostyrelsen beslutar över. Vägledande idéer är förvaltarskapstanken och människovärdesprincipen.

Svenska kyrkans finanspolicy för nationell nivå.
Placeringsanvisningar för etik och hållbarhet.

Du hittar mer information om våra hållbara investeringar och vår finanspolicy på vår sida om kapitalförvaltning.

Tillbaka till innehållsförteckningen.

Anders Thorendal

Anders Thorendal

Finansenheten

Finanschef

Gunnela Hahn

Gunnela Hahn

Finansenheten

Senioranalytiker hållbara investeringar