En stor kyrkbyggnad med solcellstak och en Svenska kyrkan-flagga framför.
Foto: Gustaf Hellsing Ikon

Hållbara investeringar 2021

Resultatet 2021 inklusive bank- och förvaltningsarvoden uppgick till 1 960 miljoner kronor (403 miljoner kronor föregående år). Avkastningen för den sammanlagda förvaltningen uppgick till 19,8 procent (4,2 procent). Det är 2,9 procentenheter högre än vårt jämförelseindex, och 12,8 procentenheter högre än avkastningsmålet.

I elva år har Svenska kyrkan tagit fram en rapport om arbetet med hållbarhetsfrågor inom kapitalförvaltningen på den nationella nivån. Rapporten har liksom tidigare år utformats av finansenheten efter samråd med kyrkostyrelsens kapitalförvaltningsråd. Kapitalförvaltningen i stift, pastorat och församlingar tas inte upp i denna rapport. Arbetet med hållbar utveckling bedrivs i hela Svenska kyrkan.

Läs om arbetet med hållbar utveckling

Read the report Sustainable Investments 2021 in English

 

Innehållsförteckning

Ett demonstrationståg för klimatet en regnig höstdag.
Ärkebiskop Antje Jackelén vid COP26 i Glasgow. Foto: Mikael Stjernberg

Året i korthet 

2021 präglades av ett högt risktagande på de finansiella marknaderna och en stark återhämtning i ekonomin efter nedgången i BNP under 2020. Företagens vinstökningar imponerade och låg långt över de prognoser som gjordes i början av året. Vinstökningarna tillsammans med fortsatta stödpaket, expansiv penningpolitik från centralbanker och stigande värderingsmultiplar resulterade i stora uppgångar på världens börser.

Resultatet från kapitalförvaltningen är det starkaste i kronor räknat sedan millennieskiftet. Resultatet blev 1 960 miljoner kronor, motsvarande en avkastning på 19,8 procent. Förvaltningen har genererat en positiv avkastning varje år de senaste tio åren och tagit sig över det långsiktiga avkastningsmålet som sattes år 2000.

Under 2021 fortsatte Covid19-pandemin och nya mutationer av viruset spreds över världen. En stor del av året präglades av hög smittspridning och återkommande förlängningar i nedstängningar och restriktioner.

Klimattoppmötet COP 26 ägde rum i Glasgow. Nationerna antog en klimatpakt i Glasgow, som syftar till att göra 2020-talet till ett decennium av klimatåtgärder och klimatstöd. Beslutspaketet består av en rad överenskomna punkter, bland annat stärkta insatser för att bygga upp motståndskraft mot klimatförändringar, för att minska utsläppen av växthusgaser och tillhandahålla nödvändig finansiering för båda. Nationerna bekräftade på nytt sin skyldighet att uppfylla löftet att tillhandahålla 100 miljarder dollar årligen från utvecklade länder till utvecklingsländer. Och de enades gemensamt om att arbeta för att minska klyftan mellan befintliga utsläppsminskningsplaner och vad som krävs för att minska utsläppen, så att ökningen av den globala medeltemperaturen kan begränsas till 1,5 grader. För första gången uppmanas nationerna att fasa ut kolkraft och ineffektiva subventioner för fossila bränslen. Läs mer om hur vi jobbar med klimatfrågan i våra investeringar längre ner.

I skrivande stund (mars 2022) är kriget i Ukraina ett faktum. Kyrkklockorna i Uppsala domkyrka ringer för fred. Oron är hög på finansmarknaden och ännu en svart svan har på kort tid visat sig.

Nya investeringar

Under 2021 investerade vi i ytterligare två globala aktiefonder. De förvaltas av Ownership Capital och Mirova och syftet var att minska koncentrationsrisken mot vår största förvaltare av globala aktier, Generation Investment Management. Under slutet av 2021 gick vi även in i en för oss ny svensk aktiefond, Odin Sverige. Det är en aktivt förvaltad fond med hög exponering mot små och medelstora bolag. 

Lär mer om vår kapitalförvaltning

Tillbaka till innehållsförteckningen

Uppdrag, förvaltningsmodell och uppföljning

Uppdraget från kyrkostyrelsen fokuserar på det långsiktiga resultatet för kapitalförvaltningen för Svenska kyrkans nationella nivå. Det övergripande avkastningsmålet är tre procent per år utöver inflationen, mätt över rullande tioårsperioder.

Den modell vi har inom förvaltningen för att uppnå detta mål består av: allokering av kapitalet (dvs. fördelning mellan olika tillgångsslag), val av förvaltare och uppföljning av förvaltningen. 

Avkastningsmålet, uttryckt i reala termer, sattes år 2000 till sex procent per år, det sänktes sedan till fyra procent 2001 och har sedan 2010 varit tre procent per år.

Läs mer om vår kapitalförvaltning

Finansiell utveckling över längre tid

Förvaltningen över 10 år

Ur ett tioårsperspektiv står sig förvaltningen mycket stark. För åren 2012- 2021 har den ackumulerade avkastningen varit 172,9 procent, motsvarande  en genomsnittlig avkastning på 10,6 procent per år. Avkastningsmålet uppgick för samma period till 50,0 procent, motsvarande 4,1 procent per  år (se diagram 1 nedan).

Diagram 1 - Faktisk avkastning, avkastningsmål och inflation (KPI) 2012-2021

Diagram som visar faktisk avkastning, avkastningsmål och inflation (KPI) 2012–2021.
Faktisk avkastning, avkastningsmål och inflation (KPI) 2012-2021

Kapitalförvaltningen har överträffat avkastningsmålet nio av de senaste tio åren. Utfallet för enskilda år har dock varierat kraftigt vilket framgår av stapeldiagrammet (se diagram 2 nedan).

Diagram 2 - Faktisk avkastning, avkastningsmål och jämförelseindex 2012-2021

Diagram som visar Faktisk avkastning, avkastningsmål.
Diagram 2 - Faktisk avkastning, avkastningsmål och jämförelseindex 2012-2021

Förvaltningen sedan millennieskiftet: en 22-årsperiod

En del i kyrka-statöverenskommelsen på 1990-talet var att i samband med relationsförändringen år 2000 överföra det av Kammarkollegiet  tidigare förvaltade kapitalet från staten till Trossamfundet Svenska kyrkan.

Tack vare förvaltningens starka resultat under senare år har avkastningen kommit ikapp och förbi avkastningsmålet. Den ackumulerade avkastningen uppgick vid årsskiftet till 216,1 procent medan målavkastningen var 183,6 procent, motsvarande en årlig  avkastning på 5,4 procent sedan millennieskiftet. I reala termer ger det en årlig avkastning på 4,0 procent sedan år 2000. De mycket svaga börsåren 2001, 2002 och 2008 är den främsta orsaken till den svaga avkastningen under det första decenniet på 2000 talet (se diagram 3 nedan).

Diagram 3 - Faktisk avkastning, avkastningsmål och inflation (KPI) 2000-2021

Diagram som visar  Faktisk avkastning, avkastningsmål och inflation (KPI) 2000–2021.
Faktiskt avkastning, avkastningsmål och inflation (KPI) 2000 - 2021

Resultat, avkastning och tillgångar 2021

Resultatet 2021 för Svenska kyrkans kapitalförvaltning på den nationella nivån uppgick till  1 960 miljoner kronor. Detta motsvarar en avkastning på 19,8 procent (jämförelseindex 16,9 procent).

Under nio av de senaste tio åren har avkastningen överträffat den sammanvägda normalportföljens jämförelseindex. 2021 överträffade förvaltningen index med 2,9 procentenheter.

Den främsta anledningen till utvecklingen 2021 är den fortsatta övervikten i globala aktier. Tillgångsslaget hade en mycket stark utveckling under året. 

Marknadsvärdet för placeringstillgångarna uppgick per den 31 december 2021 till   11 519 miljoner kronor (föregående år 9 909 miljoner kronor). I december gjordes ett uttag på 350 miljoner kronor från kapitalförvaltningen till likviditetsförvaltningen på Svenska kyrkans  nationella nivå.

Allokering utifrån en strategisk normalportfölj

För att skapa förutsättningar för att nå det långsiktiga målet utgår vi från en strategisk normalportfölj som vi sedan också använder som referensportfölj vid utvärderingen av vår förvaltning mot en tidshorisont på 10 år.

Beroende på hur de olika marknaderna utvecklas förändras ständigt fördelningen, även kallat allokeringen, mellan tillgångsslagen i vår portfölj.

Fördelningen mellan tillgångsslagen visas i diagram 4, avkastningen per tillgångsslag, tabell 1 och de största aktieinnehaven i tabell 2.

Aktieförvaltning

Aktieförvaltningen bidrog netto med 1 655 miljoner kronor. Högst avkastning bland svenska aktier hade Ethos aktiefond, som förvaltas av SEB, med 38,1 procent (index 39,3). Högst avkastning bland globala aktier och tillväxtmarknaderna (emerging markets) hade Generation IM Global  Equity Fund med 32,8 procent (index 34,0). 

Förvaltarna inom tillgångsslagen svenska och globala aktier presterade som grupp betraktat sämre än sina respektive jämförelseindex (2,4 respektive 2,3 procentenheter sämre). Förvaltarna inom emerging markets, Stewart Investors och Generation, presterade som grupp bättre än sitt jämförelseindex (6,2 procentenheter bättre).

Ränteförvaltning

För första gången sedan millennieskiftet gav ränteförvaltningen en negativ avkastning. Stigande räntor var huvudanledningen till att svenska räntebärande värdepapper sjönk med 0,8 procent under året. Index sjönk med 1,0 procent vilket innebar att förvaltarna som grupp presterade en avkastning som var 0,2 procentenheter högre än index. 

Företagsobligationer gav en positiv avkastning på 1,5 procent under året medan index sjönk 0,6 %. Förvaltaren presterade sålunda en avkastning som var 2,1 procentenheter högre än index. 

Fastigheter

Tillgångsslaget fastigheter bidrog med 8,8 procents avkastning (index 7,0). Avkastningen grundar sig dock till stor del på årliga externa värderingar av bestånden i de olika fastighetsfonderna som vi har investerat i. Dessa värderingar görs årsvis men fastställs ofta långt in i första kvartalet, varför det blir en eftersläpning på ett år i värdeutvecklingen. Den redovisade avkastningen för 2021 års innefattar därför värderingen per den 31 december 2020.

Alternativa placeringar

Alternativa placeringar gav en avkastning på 31,7 procent, vilket är betydligt högre än det absolutavkastande index på KPI + tre procent som vi använder för fastigheter och alternativa placeringar. Eftersom inflationen (KPI) slutade på 3,9 procent för 2021 blev index 7,0 procent. Betydande värdestegringar inom våra onoterade (icke börsnoterade) investeringar bidrog till den starka avkastningen. Som tidigare konstaterats kan dock den löpande värderingen för främst de aktierelaterade investeringarna och till stor del även illikvida tillgångarna vara förknippad med en stor portion osäkerhet. I de allra flesta av våra innehav inom  detta tillgångsslag får man avvakta till förfall, innan man kan fastställa resultatet.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Diagram 4 - Fördelning mellan tillgångsslag den 31 december 2021

Diagram som visar Fördelning mellan tillgångsslag 31 december 2021.
Fördelningen mellan tillgångsslagen

Tabell 1 - Resultat och avkastning 2021 per tillgångsslag samt en femårig översikt

Tabell som visar Resultat och avkastning 2021 per tillgångsslag samt en 5-års översikt.
Resultat och avkastning 2021 per tillgångsslag samt en femårig översikt

Tabell 2 - Våra största innehav i aktier per den 31 december 2021

TAbell som visar Våra största innehav i aktier 31 december 2021.
Våra största innehav i aktier 31 december 2021

Hållbarheten i portföljen 2021: ett axplock

Hur vet vi att de bolag vi investerar i är hållbara? Full insyn kommer vi aldrig att få, men vi kan med hjälp av externa dataleverantörer göra en genomlysning, så kallad screening, av portföljen och få en bild av hur väl bolagen jobbar med hållbarhet. Om något bolag bryter mot internationella konventioner och andra ramverk för människor, miljö och antikorruption, så får vi rapporter om det. Och de förvaltare vi anlitar mäter på olika sätt hållbarheten i sina fonder, som vi får ta del av. Man brukar prata om ESG, Environmental, Social and Governance, dvs miljö, sociala aspekter och bolagsstyrning. Eller kort och gott: företagsansvar. 

Svenska kyrkans portfölj har höga betyg och klarar Parisavtalet

Vår portfölj uppvisar även i år höga betyg för hållbarhet. Det gäller både när man ser till vilka varor och tjänster som bolagen tillverkar, och hur själva tillverkningsprocessen ser ut, dvs arbetsförhållanden i egna eller leverantörers fabriker, utsläpp till luft, mark och vatten, och så vidare. Bolagen är sällan inblandade i allvarliga incidenter och andra överträdelser av internationella ramverk. Visst finns problem, inte minst de svenska storbolag som på sistone hamnat i blåsväder till följd av avslöjade fall av just korruption. I sådana fall agerar vi enskilt eller ihop med andra investerare. Men generellt sett sker detta ytterst sällan i våra portföljbolag, vilket delvis beror på att många tillhör branscher med låg risk för allvarliga överträdelser. Men de har också ofta ett bättre arbete med att förebygga risker i sin verksamhet, inte minst i leverantörskedjan som ofta återfinns i Asien. De flesta incidenter handlar om arbetsmiljöproblem, digital övervakning och brist på fackliga rättigheter. Vi har tre sådana fall som inkom under 2021 och har tagit dem vidare till berörda förvaltare.

Klimatprofilen i portföljen är också tydlig och i linje med målet om en global uppvärmning på under två grader jämfört med förindustriell tid, som världen kom överens om 2015 genom Parisavtalet. Parisavtalet strävar efter att begränsa uppvärmningen till högst 1,5 grader i genomsnitt på global nivå, ett mål som vi dessvärre är på väg på att överträda. Enligt senaste rapporten från IPCC som släpptes den 28 februari 2022 är vi med nuvarande inriktning på väg mot tre graders uppvärmning.

Ny fond möter många av de globala målen

Svenska kyrkan investerar en hel del i mikrofinansiering. Det är ett sätt att uppnå god finansiell avkastning till relativt låg risk. Tillgångsslaget samvarierar inte med andra tillgångsslag, t ex börsnoterade bolag, och gör samtidigt en anmärkningsvärt stor samhällsnytta för både människor och miljön. 

Sedan starten 2018 har en av de mikrofinansfonder vi investerar i, Impact Opportunity som förvaltas av SEB, försett 80 institutioner i 40 utvecklingsländer med kapital i lokala valutor motsvarande en knapp miljard svenska kronor. Sammanlagt omkring 62 000 låntagare har nåtts av pengarna, som finansierat i första hand småföretagare, ca 50 000 st, med små lån för att de ska kunna bygga upp och utveckla sin verksamhet. Av dessa småföretagskunder är drygt 12 000 jordbrukare som får chansen att ställa om till mer hållbara jordbruksmetoder, köpa en traktor eller utvidga sin djuruppfödning. 

Fonden har också investerat i Sri Lankas första gröna obligation, som ges ut i syfte att bromsa förlusten av biologisk mångfald och skapa skydd mot klimatförändringarna. Obligationen vänder sig bland annat till lantbrukare för att stimulera dem att använda flera lokala frösorter, något som ökar den biologiska mångfalden. Jordbruket använder mängder med vatten, och med obligationen får bönderna möjlighet att installera droppteknik där varje gröda får exakt så mycket vatten den behöver, vilket sparar enorma mängder vatten. 

Solceller är givetvis ett inslag i fonden, då tekniken är både billig och enkel att installera i minsta hydda, och ger många fördelar. Med en solcell kan barnen få en lampa till läxläsningen och mobilerna kan laddas. Elen från solcellerna ersätter den dyra fotogenen, som dessutom är brandfarlig och skapar luftvägsproblem med sina sotpartiklar. 

Fonden finansierar även studielån och bostadslån till människor med låga inkomster, så att de kan komma ur fattigdomsfällan. 

Sammantaget medverkar fonden till att finansiera flera av de 17 globala målen för hållbar utveckling.

Läs mer om de globala målen här. 

Svenska kyrkan som ansvarsfull investerare

Svenska kyrkan vill leda utvecklingen inom hållbara investeringar. Grunden för vårt arbete är finanspolicyn och dess placeringsanvisningar för etik och hållbarhet. 

Aktiv förvaltning

Antalet bolagsrelaterade värdepapper i Svenska kyrkans portfölj såsom aktier och företagsobligationer uppgår till omkring 400 st, vilket är en jämförelsevis låg siffra. Det beror på att vi endast har aktiv förvaltning, där förvaltarna väljer enskilda bolag som de följer nära. Motsatsen, passiv förvaltning, är betydligt vanligare, och där bygger förvaltaren en portfölj som speglar dess jämförelseindex. Det leder ofta till att man har tusentals bolag i sin totala portfölj. Det säger sig självt att det inte går att följa varje enskilt bolag då. Processen blir mer automatiserad och prislappen blir därför betydligt lägre.

Vi tror dock på aktiv förvaltning för att vi därmed slipper vara ägare i bolag som inte håller måttet vare sig finansiellt eller hållbarhetsmässigt. Vår finanspolicy sållar bort omkring hälften av bolagen på ett globalt index av hållbarhetsskäl såsom kopplingen till vapen, fossil energi och tobak. Däremot ser vi poängen med att försöka påverka inte bara våra egna innehav, utan hela branscher, värdekedjor och normer. Ingen är starkare än sin svagaste länk. Så länge vi till exempel har en pågående klimatkris i världen, kan vi inte bortse från att andra aktörer fortfarande finansierar nya satsningar på fossil energi. Vi får då använda de verktyg som står till buds vid sidan av att skapa en hållbar portfölj, nämligen olika former av påverkan.

Varför påverka?

Börsnoterade aktier handlas på en andrahandsmarknad, börsen, där företagen inte märker vilka som köper och säljer deras aktier. Nytt kapital får företagen bara vid nyemission, dvs. när de ger ut nya aktier. Investerare köper även företagsobligationer, som är ett annat sätt för företagen att få in nytt kapital. Med andra ord inser vi att vår aldrig så hållbara aktieportfölj i sig inte påverkar världen. Däremot lyssnar bolagen på sina ägare. Därför lägger vi stor vikt vid att kommunicera, föra dialog och driva förändring på olika plan. 

Svenska kyrkan har, i likhet med de flesta kapitalägare och kapitalförvaltare som jobbar med hållbarhet, skrivit under de sex principer som PRI tog fram 2006 (Principles for Responsible Investment). Det innebär att vi tar in hållbarhetsfrågorna både i vår egen analys och i vårt arbete att påverka bolagen och andra aktörer i värdekedjan, såsom de förvaltare vi anlitar eller de lagstiftare och andra beslutsfattare som sätter ramarna för vårt arbete.  Vi är därför aktiva i flera nätverk för investerare där vi tillsammans driver förändring mot en mer hållbar finansbransch. 

Vi vill påverka för förändring

Svenska kyrkan har i enlighet med ovan en strategi för påverkan på olika nivåer. I centrum står de förvaltare vi har valt. Vi tar upp olika frågor kring hållbart värdeskapande i portföljen med dem i första hand och direkt med portföljinnehaven i andra hand. Nästa nivå är att se på frågor som företagen måste agera på i närtid, till exempel klimat, biologisk mångfald och mänskliga rättigheter. Då kan vi engagera oss i olika initiativ som driver dessa frågor gentemot de börsbolag som har störst negativ inverkan. Den mer övergripande delen av strategin är att försöka påverka lagstiftare att skapa en mer ändamålsenlig spelplan. Med lagar och regler som främjar hållbara verksamheter och bromsar eller stoppar verksamheter som förstör eller riskerar vår framtid, blir det betydligt lättare att driva företag på ett hållbart sätt, och då kan vi som finansierar företagen lättare göra rätt.


 ” Svenska kyrkan vill bidra till lösningarna för en hållbar utveckling i vår värld. Förvaltare av Svenska kyrkans kapital förväntas därför välja bolag utifrån samhällsnytta, där de globala utvecklingsmålen ger vägledning. Med det avses t.ex. företag som genom sina varor och tjänster bidrar till en hållbar utveckling eller arbetar systematiskt och målmedvetet med frågor som rör miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning, där det har bäring på verksamheten. Det gäller även frågor som rör bolagsstyrning, t ex korruption, ersättningssystem och öppenhet.”

En elbil står och laddar från en laddstolpe.
Foto: Kristina Kraft /Ikon

Ansvarsfull ägare i klimatfrågan

Planeten och dess invånare har feber

Även året för denna rapport, 2021, präglades av pandemin och dess påverkan på människors hälsa, ekonomi och samhällets grundläggande funktioner som sjukvård, utbildning och transporter. Restriktioner för att platta till smittkurvan återinfördes i många länder för att inte överbelasta sjukvården. Samtidigt var temperaturen för hela planeten i genomsnitt 1,1 grad högre än under förindustriell tid. Det är sjunde året i rad som planetens ”febertillstånd” har varit över en grad, 1°C.¹  Enligt forskarna är vi med nuvarande klimatåtaganden i världen på väg mot uppemot 3 graders uppvärmning år 2100, om en generation, vilket skulle innebära katastrof för livet på jorden och mänsklig civilisation. Och vi har tio år på oss att hejda uppvärmningen från att nå ett permanent växthusliknande tillstånd.² 

Planeten värms mycket mer runt polerna än vid ekvatorn, så i Sverige har medeltemperaturen redan ökat med 1,7 grader, enligt SMHI. I vissa nordliga delar av landet är uppvärmningen över två grader (2,1°C).³  Det ger konsekvenser för flora och fauna, och för människorna som är beroende av fungerande ekosystem, till exempel inom turistnäringen, rennäringen och skogsindustrin.

Svenska företag ställer om med stöd av staten

Men faktum är att Sverige har minskat sina territoriella utsläpp med ca 35 procent sedan 1990. En femtedel av de tillfrågade svenskarna i en undersökning 2021 kände till att utsläppen hade minskat, men bara 7 procent hade koll på ungefär hur mycket de hade minskat. Hela 40 procent trodde att utsläppen ökat.⁴ 

Svenska kyrkan deltar som investerare i ett nytt forskningsprojekt, Fairtrans, som startade under 2021 och finansieras av Mistra (Miljöstrategiska stiftelsen). I ett av delprojekten bjuds civilsamhällets olika aktörer in för att diskutera hur transformationen till ett fossilfritt samhälle kan göras på ett sätt som kan accepteras av alla. En smidig klimatomställning gynnar både näringslivet och samhället i stort. Svenska företag ligger i framkant och kan visa vägen för resten av världen och samtidigt få en konkurrensfördel. Ett lysande exempel är SSAB som under 2021 sålde den första produkten i världen gjord av fossilfritt stål, med delvis statlig finansiering. Volvokoncernen, som Svenska kyrkan investerar i, var deras första kund. ⁵ Även SSAB finns i vår portfölj från tid till annan.

Svenska kyrkan har sedan 2008 en konsekvent klimatstrategi i hela portföljen på den nationella nivån, vilket framgår av finanspolicyn.

”Svenska kyrkan uppfattar klimatförändringarna som ett allvarligt hot mot skapelsen och de grundläggande livsvillkoren på vår planet och investerar därför inte i företag som ägnar sig åt utvinning av fossila energikällor såsom kol, olja och gas, eller energiproduktion som till stor del består av fossila bränslen. Vi investerar därmed inte heller i t.ex. oljesand eller skiffergas. Förvaltare av Svenska kyrkans kapital förväntas i stället investera i bolag som på ett konstruktivt sätt bidrar till att lösa klimatfrågan.”

Sol, regn, skogsbränder och trädskövling sliter sönder marken och skapar jorderosion. Foto: Mutua Matheka Ikon

Påverkansdialoger med banker om klimatet

Samtidigt har vårt grannland Norge just beviljat ytterligare tillstånd för utvinning av olja på 53 platser utanför den norska kusten, varav några i Arktis.⁶ Under våren 2021 förde Svenska kyrkan samtal med några av de banker som vi både är kunder hos och är investerade i, för att diskutera deras kreditgivning till bolag som utvinner fossil energi, även i Arktis. Vi fick dock inga tydliga svar på våra frågor om när dessa kontrakt skulle vara utfasade. Vi ser naturligtvis allvarligt på att finansiering av ny fossil energi inte har ett tydligt slutdatum hos dessa banker, och det riskerar trovärdigheten i deras klimatarbete. 

Den största utlånaren i världen till fossil energi är JP Morgan Chase, följt av tre andra amerikanska banker.⁷ JP Morgan Chase är också FN:s husbank. Svenska kyrkan är en del av Kyrkornas världsråd och vi möter respekt runt om i världen för vår klimatstrategi i kapitalförvaltningen. Vi blev därför inbjudna att tala med FN om deras ansvar att leva som de lär och använda sitt inflytande. Vi förklarade att även FN har möjlighet att låta sin husbank förstå att den behöver ta krafttag för att minska sin finansiering av fossil energi, om banken vill fortsätta ha FN:s förtroende och uppdrag. Det är en grannlaga uppgift att ställa om samtliga branscher inom ett decennium, men det är vad Parisavtalet innebär och utgör villkoret för vår framtida civilisation. Stora finansiärer behöver därför ha strategier för att möta Parisavtalet. 

Tonen från toppen som inger hopp – fyra röster 2021

Svenska kyrkan på klimattoppmötet i Glasgow 

Kvinna i talarstol.
Foto: Simon Chambers Act Alliance

Svenska kyrkan centralt följer och deltar i varje klimattoppmöte som en av flera viktiga aktörer inom civilsamhället. Mötet 2021, COP26, ägde rum i Glasgow, i november. Kyrkor och organisationer runt om i världen lämnade in över 150 000 namn i en namninsamling för klimaträttvisa. Från Sverige var det över 13 000 som höjde rösten för ambitiösa klimatåtaganden som tar klimatnödläget på allvar. ⁸ Antje Jackelén, ärkebiskopen, talade vid ett interreligiöst möte om ansvaret hos alla andliga ledare, om vikten av en rättvis klimatomställning och att vi lyssnar till vetenskapen.⁹ 

Man i slips som håller tal
Mark Carney, FN:s särskilda sändebud för klimat och finans

Finansbranschens viktiga roll i klimatomställningen blev än mer tydlig, när Mark Carney, som förut var chef för den brittiska centralbanken och nu är FN:s särskilda sändebud för klimat och finans, under COP26 sa: ”The core message today is that the money is there, the money is there for the transition, and it’s not blah blah blah”¹⁰, som Greta Thunberg brukar hävda. Alltså att pengar finns, de finns för omställningen, och det är inte bara snack.

Internationella energimyndigheten

Internationella Energimyndigheten, IEA, presenterade under våren sin rapport där de stakade ut vägen till en fossilfri värld 2050. Enligt IEA måste bland annat alla nya investeringar i fossil energi upphöra redan nu, och fossildrivna bilar sluta säljas efter 2035. All el i världen är förnybar eller når netto-nollutsläpp 2040.¹¹ Att snabbt ersätta fossil energi med förnybar kan skapa miljontals jobb, en starkare energibransch och högre tillväxt i världen, enligt rapporten.

Gråhårig man i en FN-talarstol.
António Guterres, FNs generalsekreterare Foto: Dean Calma / IAEA

Även FN:s generalsekreterare António Guterres höjer tonläget efter att ha läst IPCC:s senaste rapport från augusti. Den internationella klimatpanelens rapport är en röd varningsflagg för mänskligheten, säger Guterres. Ska vi klara klimatkrisen menar han att vi måste ställa om energisektorn snarast, inte bygga nya kolkraftverk framöver utan i stället fasa ut befintlig koleldning, växla över subventioner från fossila bränslen till förnybar energi och fyrdubbla sol- och vindkraften till 2030. ”Lösningarna är tydliga. Om vi svarar på denna kris med solidaritet och mod, så kan vi alla få grönare, mer inkluderande och starka ekonomier, renare luft och bättre hälsa.”¹²

Investerare för de globala målen i Agenda 2030

Sedan 2016 deltar vi i Swedish Investors for Sustainable Development (SISD) som syftar till att främja investeringar inom de 17 globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030 (Sustainable Development Goals) som antogs av världens ledare 2015. Där leder vi arbetet inom sanitet och rent vatten (mål 6) och hållbara städer (mål 11). SISD samlar ett tjugotal av Sverige största investerare. Under 2021 förde vi t ex samtal med ett antal kommuner som har stora behov av att bygga ut och förbättra sin infrastruktur för vatten, och undersökte om vi kunde vara behjälpliga i deras finansiering. 

SISD har en global motsvarighet, GISD, som bland annat har tagit fram en rapport med 64 rekommendationer till beslutsfattare om vad som krävs för att finansbranschen ska kunna axla den nyckelroll som den har i klimatomställningen och Agenda 2030. Svenska kyrkan ingår i SISDs referensgrupp till GISD.¹³

 ”We cannot deliver the SDGs or Paris Agreement solely through new ‘green’ investments; we need to ensure that the whole financial system and the entire economy undergo a sweeping transition to a more sustainable future.”  “A new collaborative mechanism is notably needed to help governments put financial flows on a sustainable trajectory and produce national capital-raising plans that are internationally coordinated and investible at scale.” (sid. 6 i GISDs rapport)

Nytt investerarforum mot korruption

Korruption skadar såväl bolagens lönsamhet som investerarnas avkastning. Dessutom lägger sig korruption som en våt filt över allt arbete med miljö och arbetsförhållanden i bolagen. Svenska kyrkan startade därför under hösten 2021 en investerargrupp inom Transparency International Sverige, som ett svar på att vi som investerare behöver bättre förståelse för hur bolagen jobbar mot korruption och hur de kan bli bättre. Transparency International är en global organisation som sprider kunskap om hur man kan motverka korruption i alla dess former. De ger varje år ut ett index där de rankar världens länder. Sverige som stat kommer ut bland de bästa, men vi har haft flera företag i blåsväder de senaste åren. Investerargruppen inom Transparency International Sverige kallar sig Investors Integrity Forum och vänder sig främst till svenska bolag, för att kunna vara både ett stöd och en påtryckare för att bolagen ska jobba mer genomgripande med att minska riskerna för korruption. Läs mer om Investors integrity forum här.

Nya krav på granskning av mänskliga rättigheter och miljö

EU har lyssnat på finansbranschen och tagit fram sin gröna taxonomi, eller klassificeringssystem, för vad som kan kallas grönt utifrån vetenskapliga grunder. De sociala frågorna har också behandlats på EU-nivå, men är svårare att mäta. Som investerare har vi länge sett att mänskliga rättigheter i leverantörskedjan är en svag länk hos bolagen. En lagstiftning är dock i antågande från EU, med bindande krav på större bolag att göra en genomlysning (due diligence) av sina risker att bryta mot dels mänskliga rättigheter dels miljö. Under 2021 ordnade Svenska kyrkan tillsammans med en grupp andra svenska investerare, inom nätverket Hållbart värdeskapande, tre seminarier om hur företag bäst kan jobba med mänskliga rättigheter i hela sin värdekedja, inte minst i leverantörsledet. Gruppen anlitade expertorganisationen Shift, som är ledande i dessa frågor.¹⁴

 Svenska kyrkan jobbar med hållbarhet i sin kapitalförvaltning av två skäl. Det ena är etiskt och moraliskt, som handlar om respekten för allt liv på jorden. Det andra är ekonomiskt - om inte vår planet kan förse oss med ett drägligt klimat och fungerande ekosystemtjänster står vi oss slätt i vår strävan efter en stabil och stark ekonomi, som kan ge finansiell avkastning. Och om inte människors grundläggande rättigheter respekteras runt om i världen kommer vi inte att kunna genomföra de stora förändringar i samhället som behöver ske i rask takt för att klara ekonomin, och något betydligt större, bevara framtidstron för oss alla.

Om hållbara investeringar

Svenska kyrkans alla verksamheter genomsyras av långsiktigt tänkande och hållbar utveckling för människor och miljö. Därför är det självklart att även våra investeringar ska vara förenliga med dessa värderingar. Hur det ska ske uttrycks i Svenska kyrkans finanspolicy som kyrkostyrelsen beslutar över. Vägledande idéer är förvaltarskapstanken och människovärdesprincipen.

Svenska kyrkans finanspolicy för nationell nivå
Placeringsanvisningar för etik och hållbarhet
Svenska kyrkans kapitalförvaltning
Tillbaka till innehållsförteckningen