En uppslagen bok med handskriven information om folkbokföring.
Foto: Gustaf Hellsing

Kyrkböcker

Kyrkan har under många århundraden fört register över alla människor i Sverige. Det är en ovärderlig informationskälla för släktforskare.

Vad är kyrkböcker?

Kyrkböcker är förteckningar som prästen i varje församling ansvarade för. Där registrerades alla adresser, by- och gårdsnamn i församlingen, de personer som bodde där samt uppgifter om in- och utflyttning. Kyrkböckerna innehåller också uppgifter om vilka som föddes, döptes, konfirmerades, vigdes, dog och begravdes i församlingen. Information om församlingens ekonomi och inventarier fanns också i kyrkböckerna. 

Kyrkböckerna består av flera olika register: husförhörslängder, inflyttningslängder, utflyttningslängder, födelse- och dopböcker, lysnings- och vigselböcker samt död- och begravningsböcker.

De här kyrkoarkiven är en viktig och ovärderlig källa för släktforskare. Här kan man följa befolkningen socken för socken, familj för familj under lång tid.  

Historik

Kyrkan ansvarade under lång tid för folkbokföringen i Sverige. Detta skedde till viss del redan under början av 1600-talet. Med 1686 års kyrkolag infördes obligatorisk folkbokföring med nationella regler om vilka uppgifter som skulle registreras. Lagen gällde formellt fram till 1 januari 1993, men ändrades flera gånger under tiden.

Dagens folkbokföring

1991 tog Riksskatteverket, nuvarande Skatteverket, över ansvaret för folkbokföringen i Sverige. Här lagras uppgifter om en persons personnummer, namn, adress, civilstånd, familj och dödsdatum.

Svenska kyrkans församlingar registrerar idag bara uppgifter om de dop, konfirmationer, vigslar och begravningar som sker i den egna församlingen. De uppgifterna lagras i Svenska kyrkans system och finns inte i folkbokföringen på Skatteverket.

Ta del av innehåll i gamla kyrkböcker

Alla gamla kyrkböcker finns idag i original hos landsarkiven runt om i Sverige. Landsarkiven hör till myndigheten Riksarkivet. Originalböckerna har filmats och förts över till mikrokort som löpande skannas. När man vill läsa innehållet i en kyrkobok använder man alltså inte originalboken utan läser handlingarna via en dator. 

Det finns också släktforskningsföretag som erbjuder digitala betaltjänster för att underlätta för den som vill släktforska. Via betaltjänsterna kan man få tillgång till information i både kyrkböckerna och andra typer av historiska arkiv.

Alla kyrkböcker är inte publika

Det går inte att ta del av all information i kyrkböckerna. Kyrkböcker sekretesskyddas i sjuttio år i enlighet med Offentlighets- och sekretesslagen. Därefter granskas alla uppgifter innan de kan publiceras. Om sekretessbelagda uppgifter har lagts till i efterhand kan inte informationen publiceras.