Träfigurer från Jesus födelse.
Foto: Magnus Aronson/Ikon

Barnkonventionen: för barnets bästa

FN:s barnkonvention är svensk lag sedan 1 januari 2020. Det innebär att barns rättigheter stärks ytterligare, både i den privata och i det offentliga livet. Svenska kyrkan välkomnar detta och ser att barnkonventionen har en given plats i kyrkan.

Varje år sker ungefär två miljoner möten med barn (0–18 år) i verksamhet som Svenska kyrkan genomför i egen regi eller i samverkan med andra. I Svenska kyrkans kyrkoordning markeras barnets särskilda ställning i kristen tro. 

Särställning i kristen tro

Barnen har lyfts fram genom hela den judisk-kristna traditionen. De har en särställning i Bibeln. Barn är avgörande för Guds handlande med människan. När historien verkar avstanna och fortsättningen är osäker, då kommer barnet som en räddning. Exemplen är många, bland de mest framträdande hör det förbund som Gud slöt med Abraham, men som kunde bli verklighet först då Sara i hög ålder födde Isak (1 Moseboken kap 15 och 21).

När israeliterna förtrycktes i Egypten och farao gav order om att döda alla nyfödda pojkar så räddades Mose, då han som bebis blev placerad i en korg av sin mamma och återfanns av faraos dotter (2 Moseboken kap 2). Som vuxen ledde Mose befrielsen av sitt folk.

Och när Gud sänder sin son till världen förkunnas det att han är hela världens räddare redan som nyfödd (Lukasevangeliet kap 2). Jesus framställde barnet som representant för sig själv. Han sa: ”Den som tar emot ett sådant barn i mitt namn, han tar emot mig” (Markusevangeliet 9:37).

Guds avbild har mänskliga rättigheter

Svenska kyrkan har ett starkt engagemang för barnets mänskliga rättigheter och vill tillsammans med andra verka för barnets bästa i samhälle och kyrka. Vi tror att alla människor är skapade till Guds avbild. Vi har alla fått ansvar och förtroende att vara Guds skapade medskapare. Det gäller oavsett ålder. Och det är inte bara vackra ord. 2012 infördes ett krav på att barnkonsekvensanalyser ska göras inför alla större beslut i hela Svenska kyrkan. Därmed tänks barnen alltid in och får ofta själva komma till tals inför beslut som berör dem.

Vi arbetar också med barnrättsperspektivet i vårt internationella biståndsarbete, Act Svenska kyrkan, och i det globala ekumeniska samarbetet. Kyrkornas världsråd arbetar exempelvis med UNICEF kring Child friendly churches, där man konsulterar barn och unga om vad en barnvänlig kyrka är. Ett annat av Kyrkornas världsråds initiativ heter Churches’ Commitments to Children, som stödjer kyrkor inom tre områden: barnens rätt till skydd, barnens delaktighet och klimatinitiativ med barn. 

Barns rätt till tro och andlighet

Barnkonventionen uttrycker en helhetssyn på barnet och dess utveckling, som syftar till att barnet ska få utveckla sin fulla potential på en rad områden: fysiskt, psykiskt, socialt, moraliskt och andligt. För att barnet ska kunna utvecklas på alla områden behövs ett samspel där barnet är medveten om sina rättigheter och får vägledning och stöd från föräldrar och andra vuxna för att kunna utöva dem.

Barn är nyfikna. När det gäller religion så har barnet rätt att undersöka sin andlighet och vara en del av trosbaserade sammanhang. Därför har artikel 14 – barnets rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet – särskild bäring för Svenska kyrkan. Religionsfrihet handlar både om frihet från religiöst tvång och om rätten till tradition och sammanhang, där livets frågor kan ställas och existentiell trygghet kan sökas.

Det finns några frågor på området religion i relation till barnkonventionen som väckt stor uppmärksamhet. Det handlar bland annat om manlig omskärelse, konfessionella friskolor samt anmälningsskyldighet och tystnadsplikt

Barndopet och religiös påverkan

Barn har rätt till ett andligt sammanhang. Där får de kunskap och verktyg så att de självständigt kan ta ställning i livsfrågor. En del människor är av uppfattningen att barn inte kan värja sig mot indoktrinering av religion. Vi menar att det inte finns någon ideologifri värld. Risk för skadlig påverkan finns alltid, inte bara i trossamfund. Den som inte förankras i någon tradition har sämre förutsättningar att värdera alternativ. Att helt bortse från religion är inte heller en neutral utgångspunkt.

Svenska kyrkan värnar barndopet som ett uttryck för religionsfriheten. Dopet är en gåva från Gud som många föräldrar vill låta sina barn ta emot, precis som de själva låter barnen ta emot kärlek och värme. Föräldrar gör avgörande val för sina barn eftersom de vill deras bästa. Vi döper i hopp om att den kristna tron ska få betydelse för barnet. Senare i livet underlättas mogna ställningstaganden av att man har kunskap om och erfarenhet av vad man tar ställning för eller emot.

Ärkebiskopen: Barn har rätt till andlig utveckling

En del av de problem unga vuxna brottas med i dag hänger samman med brist på andlig utveckling. Men den är lika viktig för en ung människa som den fysiska och psykiska utvecklingen, skriver ärkebiskop Antje Jackelén.

Barnkonventionen i Svenska kyrkan

Det finns några delar i barnkonventionen som har särskild bäring för Svenska kyrkan. De utgår från barnets rätt till religion och andlig utveckling, och behöver förstås i relation till det sammanhang som barnet växer upp.

Anmälningsskyldighet och tystnadsplikt

Inom Svenska kyrkan gäller anmälningsskyldighet om det kommer till en anställds eller frivilligs kännedom att ett barn far illa. Samtidigt finns en tystnadsplikt vid enskild själavård för biskopar, präster och diakoner. Här förklarar vi hur de hänger ihop.

Konfessionella friskolor

Svenska kyrkan menar att konfessionella friskolor innebär en möjlighet för barn att utöva sin religionsfrihet. De bidrar också till barns och ungas kompetens att möta troende människor i en mångreligiös samhällskontext.

Svenska kyrkans syn på manlig omskärelse

Frågan om manlig omskärelse är omdebatterad och väcker starka känslor. Här kan du läsa om hur Svenska kyrkan förhåller sig till frågan.

Ett barn sitter och ritar.

Barnkonsekvensanalys

I kyrkans verksamheter gör vi barnkonsekvensanalyser när vi fattar beslut. För att bedöma om beslutets konsekvenser är positiva eller negativa för barnet används FN:s deklaration om barnets rättigheter – barnkonventionen.