Med ett certifierat skogsbruk arbetar stiften systematiskt för att bedriva ett aktivt skogsbruk anpassat till miljövärden, rennäring, friluftsliv och andra hänsyn.
Biologisk mångfald värnas
Med biologisk mångfald menas en mångfald inom arter, mellan olika arter och en mångfald av ekosystem i naturen. Ett ekosystem kan ses som djur och växter som påverkar varandras livsmiljöer. Stiften strävar efter att främjandet av biologisk mångfald ska kunna samsas med brukandet av skogen.
Inför alla avverkningar görs en naturvärdesbedömning och områden med höga naturvärden identifieras för särskild hänsyn. Det är områden med stor betydelse för skogens växter och djur, och dessa områden sparas för att underlätta spridning och som livsmiljö tills ny skog har kommit upp. Om det finns vattendrag eller våtmarker vid avverkningen lämnas en kantzon för att behålla miljön för de arter som trivs i fuktig miljö och för att minimera påverkan på vattnet. Om det finns hotade eller sällsynta arter i området, hantera det vanligen med frivillig avsättning eller med formellt skydd.
I samband med avverkningen lämnas biologiskt värdefulla träd, det vill säga träd som är mycket gamla, grova eller ovanliga. Äldre död ved sparas och ny död ved skapas som viktiga miljöer för svampar, insekter och andra av skogens allra minsta invånare.
Nya träd planteras
Efter att skog avverkats görs aktiva åtgärder för att säkerställa att nya träd kommer upp. Plantering av förodlade plantor är vanligast, men sådd och självföryngring förekommer också. Genom att välja trädslag som passar markförhållandena på platsen och ta tillvara på de träd som kommer naturligt läggs grunden för framtida skogar.
Avverkad skog omvandlas till olika typer av produkter. Den kraftigaste delen av trädens stammar blir till virke. Av stammens tunnare del görs det papper, kartong och textil. Trädens toppar och grenar används för att framställa bioenergi, biodrivmedel och andra kemikalier.
Hyggesfritt skogsbruk ökar
I dag ses det hyggesfria skogsbruket som ett komplement till trakthyggesbruket med så kallade kalhyggen, men hyggesfria metoder väntas få allt större betydelse. Förra året utfördes närmare en femtedel av den avverkade arealen hyggesfritt, främst nära bebyggelse och rekreationsområden eller för att stärka naturvärden i särskilt värdefulla skogar. Flera stift bedriver, själva eller i samverkan med andra, försök med att tillämpa och vidareutveckla olika hyggesfria metoder.
Stiften driver även olika projekt för att bevara den biologiska mångfalden. Bland annat finns projekt riktade mot särskilda arter: som vitryggig hackspett, sandödla och olika pollinerare. Några stift arbetar också med att återställa våtmarker. Och det görs insatser för att öka andelen lövskog på markerna och för att öka andelen tall i de södra stiften.
Allt mer skog sparas
Den skog som undantas skogsbruk ökar för varje år. I genomsnitt har stiften undantagit 14 procent av den produktiva skogsmarken från skogsbruk (år 2024). I dessa områden kan skötselåtgärder vidtas, exempelvis gallring och naturvårdsbränning, men endast för att stärka och öka områdets naturvärden. Det kan också handla om frivilliga reservat, så kallade kyrkoreservat, där skogen får utvecklas fritt och bidra till biologisk mångfald och rekreation. Kyrkoreservaten är utöver de naturreservat som bildas i samverkan med länsstyrelserna.
Sammantaget utgör den skog Svenska kyrkan förvaltar knappt två procent av Sveriges skogar eller en yta lika stor som Vänern. Det handlar om många små skogsskiften spridda över landet. Närmare tre fjärdedelar av dessa marker finns inom sex av stiften. Mest skog förvaltas av Härnösands stift följt av Växjö, Karlstads, Västerås, Uppsala och Luleå stift. Stiften i norra Sverige bedriver skogsbruk på samma marker som samerna bedriver rennäring.
På stiftens webbplatser finns mer information för dig som vill veta hur ett specifikt stift arbetar med skog och mark.