Kyrkostyrelsen har tillsynen

Rapporten, som sammanställs av ekonomi- och finansavdelningen på kyrkans nationella nivå, är en del av kyrkostyrelsens samråd och tillsyn. Den beskriver hållbarheten i förvaltningen utifrån miljömässiga, ekonomiska och sociala värden.

Året i korthet

Årets resultat: 1 272 miljoner kronor (+ 184 mkr) 
Årets utdelning: 821 miljoner kronor (+ 298 mkr) 
Produktiv skogsmark: 407 000 hektar 
Frivilligt naturvårdsavsatt skogsmark: 55 000 hektar (+ 9 000 ha) 
Jordbruksmark: 46 000 hektar 
Marknadsvärde på förvaltade fonder: 4,9 miljarder kronor (+ 0,4 mdkr)

Omvärldsbevakning - virkesmarknad

Den mycket goda prisutvecklingen på skogsråvara fortsatte under 2024, vilket bidrog till resultathöjningen om 184 miljoner kronor för prästlönetillgångarna (PLT) jämfört med året innan. Såväl timmer- som massavedpriserna steg. Priserna är på en betydligt högre nivå i södra delen av landet än i norr och skillnaderna har generellt sett fortsatt att öka under 2024. En generellt lägre tillgång på virke från avverkningar kombinerat med fortsatt obefintlig import från Ryssland bidrar till prisnivån.

Omvärldsbevakning – lagar och regler

En ny statlig skogsutredning påbörjade sitt arbete under våren 2024. Utredningen som har fokus på konkurrenskraft och tillväxt, lämnade en delrapport den 31 december 2024.

Utredning om hållbarbarhet i kyrkans skogsbruk

Inom Svenska kyrkan fick kyrkostyrelsen under 2021 i uppdrag av kyrkomötet att utreda hur förvaltningen av prästlönetillgångar ska bedrivas för att säkerställa en så ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt andligt och existentiellt hållbar skogsförvaltning som möjligt.  I september 2024 lämnade utredningen sitt betänkande SKU 2024:2 Kyrkan och skogen – ansvar, handling och hopp. Utredningen föreslog en omställning i Svenska kyrkans skogsbruk i syfte att skogen ska bidra till större klimatnytta och ökad biologisk mångfald. Betänkande sändes på remiss till alla enheter inom Svenska kyrkan.

Uppdrag, organisation och uppföljning

Det är reglerat i lag att tillgångarna förvaltas av Svenska kyrkan där Svenska kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, i sin tur har delegerat förvaltningsuppdraget till de tretton stiften. Kyrkomötet har också delegerat till kyrkostyrelsen att utöva tillsyn över stiftens förvaltning av tillgångarna. Det sker bland annat genom att kyrkostyrelsen sammanställer en årlig tillsynsrapport och även kan ge råd och stöd avseende förvaltningen.

Kyrkostyrelsen kallar också till ett årligt samråd med stiften om förvaltningen av tillgångarna. Under 2024 års samråd redovisades

• slutbetänkande om hållbarhet i Svenska kyrkans skogsbruk 
• grön energi och kolkrediter
• utvecklingen av marknaden för kolkrediter inom skogssektorn
• utfallet av 2023 års förvaltning av PLT
• Svenska kyrkans ekonomi.

Resultat, avkastning, utdelning

Tillgångarna består till största delen av skogsmark, men en betydande del utgörs också av jordbruksmark och fondkapital.

Årets resultat blev 1 272 miljoner kronor. Efter värdesäkring av tillgångarnas kapital mot inflationen, uppgick det utdelningsbara resultatet till 914 miljoner kronor. Det utdelningsbara resultatet har under de senaste tio åren utvecklats enligt diagrammet nedan.

Resultat efter värdesäkring 2015-2024, miljoner kronor

Resultatet varierar således en hel del mellan åren, vilket bland annat beror på utvecklingen av virkespriser, utvecklingen på aktiemarknaden och utvecklingen på jordbruksarrendenas priser.

Större delen av det utdelningsbara resultat lämnas varje år till andelsägarna. Hälften lämnas till de församlingar och pastorat som har andelstal och bidrar till kyrklig verksamhet på lokal nivå. Den andra hälften lämnas till Svenska kyrkans utjämningssystem för att bidra till en rikstäckande verksamhet. En mindre del av resultatet sparas som utdelningsreserv i syfte att hålla en jämn utdelningsnivå mellan åren.

Under 2025 lämnar stiften en total utdelning om 821 miljoner kronor på basis av 2024 års förvaltningsresultat. Diagrammet nedan visar hur mycket vinstmedel som har delats ut från tillgångarnas förvaltning under de 10 senaste åren.

Utdelning 2016-2025 på basis av 2015-2024 års förvaltningsresultat, miljoner kronor

Hållbarhetsarbetet under året

Hållbarhetsarbetet inom förvaltningarna inkluderar alla verksamhetsgrenarna och pågår kontinuerligt. Under hösten 2023 lades grunden för att kunna ta fram en gemensam hållbarhetsrapport. Mot bakgrund av pågående förändringar i lagstiftning inom Europeiska unionen (EU) och väntade standardjusteringar inom EU, har det bedömts som lämpligt att avvakta med det fortsatta arbetet till dess att lagstiftning och standard finns på plats som referens.

PLT-förvaltningarna kommer inte omfattas av EU:s hållbarhetsrapporteringsdirektiv, men det bedöms finnas skäl att använda samma begreppsapparat och struktur för en hållbarhetsrapportering för PLT. Under 2025 väntas EU lansera en frivillig standard som kan bli aktuell att rapportera efter.

Medverkan i Svenska kyrkans färdplan för klimatet

Svenska kyrkans färdplan för klimatet innebär att Svenska kyrkan ska minska sin egen klimatpåverkan och bidra till mänsklighetens gemensamma arbete för att bromsa effekterna av klimatförändringarna.

Målområdet Förvaltning av skog och mark utgör prästlönetillgångarnas bidrag till färdplanen. Ett generellt mål är att samtliga åtgärder för klimatnyttan ska balanseras mot biologiska, ekonomiska, sociala och andliga värden.

Ett antal etappmål har fastställts för målområdet för perioden 2024-2027. De handlar sammanfattningsvis om att

• ta fram modeller för beräkningar av den så kallade kolbalansen inom både skogs- och jordbruk
• bidra till forskning, kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom hållbar förvaltning av skog och jordbruksmark
• öka fokuset på klimatsmart byggande med trä
• stärka klimatanpassningsåtgärder
• göra anpassningar till handlingsplanen för Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket
• öka produktionen av förnybar el
• öka andelen fossilfria transporter i skogsbruket.

Förnybar energiproduktion

Målet om ökad förnybar produktion är en fortsättning från föregående etapp för 2020-2023 och är därför det mål som stiften har kommit längst med att omsätta i praktiken.

Prästlönetillgångarna producerar, alternativt bidrar till produktion av, förnybar energi på flera olika sätt. Under 2024 bidrog man till en produktion av förnybar energi i form av vindkraft, vattenkraft, solenergi samt bioenergi om 1,02 TWh genom utarrendering av mark eller produktion i egen regi.

Den totala produktionen av förnybar energi minskade något (-0,2 TWh) under 2024 jämfört med året innan, vilket främst beror på att elproduktionen från vindkraft minskade något. Produktionen av bioenergi ökade under 2024 med sju procent jämfört med året innan, vilket beror på en ökning av produktionen av grot, det vill säga grenar och toppar. Vid utgången av 2024 fanns det 90 vindkraftverk, fem vattenkraftverk och 20 (+1) solcellsanläggningar belägna på dessa marker.

Diagrammet nedan visar hur produktionen av förnybar energi utvecklats sedan 2016 på prästlönetillgångarnas mark.

Förnybar energiproduktion 2016-2024

Skog och jord

Gällande målet om strävan efter fossilfrihet i skötsel och transporter inom skogsbruket, ställde sju av tretton stift under 2024 krav eller följde upp entreprenörers målsättningar om fossilfria skötsel och transporter.

Fem av förvaltningarna hade under 2024 genomfört aktiviteter i syfte att verka för ett hållbart jordbruk hos sina arrendatorer, bland annat vid nya upplåtelser. Detta i form av bland annat arrendatorsträffar med föreläsningar. Två gårdsarrendatorer har under 2024 genomfört åtgärder i syfte att öka egenproduktionen av el.

Målen om forskning och kunskapsutbyte knyter delvis an till miljömålsättningar kring ett certifierat skogsbruk. Även målet om anpassningar till handlingsplanen gällande ursäkten till det samiska folket knyter an till arbetet med certifierat skogsbruk.

Certifierat skogsbruk

Att certifiera sitt skogsbruk är ett sätt att på frivillig väg visa marknad och allmänhet att den egna skogen brukas på ett hållbart sätt med god balans mellan ekologiska, sociala och ekonomiska delar. 
 
Sedan december 2024 är hela skogsbruket certifierat genom Forest Stewardship Council® (FSC®), i och med att de två norra stiften dubbelcertifierades. Några av stiften är även certifierade genom Programme for the Endorsement of Forest Certification (PEFC). 
De flesta av stiften har sin certifiering via Stiftens Egendomsförvaltningars Förening (STEF), medan några har hela eller delar av sin certifiering via Södra Skogsägarnas certifieringsparaply. STEF:s ledningssystem är certifierat enligt ISO 14001 och besår av gemensamma rutiner, handledningar, skötselhandbok, uppföljningar och miljömål.

Avsättningar och hyggesfritt

Sedan 2023 har andelen skogsmark som är frivilligt avsatt för naturvårdsändamål ökat från 11 till 13 procent (formellt avsatt mark oräknad), vilket är mer än de fem procent som certifieringarna kräver. 
 
Nästan alla förvaltningar har tillämpat hyggesfria skogsbruksmetoder under 2024.  
Frågan har ställts om den målsatta hyggesfria arealen ökat, minskat eller varit oförändrad under 2024. Nio av de stiftsvisa förvaltningarna svarade att arealen ökat, medan fyra svarade att ingen förändring skett i det avseendet.  
 
Hyggesfritt skogsbruk är ett prioriterat område för stiften att fortsätta utveckla. En utmaning är bland annat att bibehålla tillväxten i skogar som brukas med hyggesfria metoder. Vidare varierar förutsättningarna för hyggesfritt skogsbruk beroende på det enskilda beståndets egenskaper i utgångsläget, som exempelvis trädslag.

Socialt ansvarstagande

Ett certifierat skogsbruk handlar också om att ta hänsyn till sociala värden. Det görs exempelvis genom samverkan med andra intressenter vid olika skogsbruksåtgärder och hänsynstagande till rennäringen där den finns.  
 
Hänsyn till sociala värden innebär också att ge egen personal goda arbetsvillkor och möjligheter till kompetensutveckling samt att de entreprenörer som anlitas också uppfyller kraven på god arbetsmiljö och kompetens.  
 
Som en del i försoningsprocessen med det samiska folket har Svenska kyrkan tagit fram en handlingsplan som fram till 2031 ska vara vägledande för arbetet. Ett av etappmålen rör Svenska kyrkans markförvaltning och skogsbruk. Det handlar om att vidareutveckla kunskapen om hur skogsbruket påverkar samiska näringar, samt genomföra de anpassningar som behövs. I februari 2024 genomförde de norra stiften en utbildning för sina medarbetare om samplanering med rennäringen.

Årliga uppföljningar

Kontroller och uppföljning av verksamheten sker på flera sätt. Varje år granskas den certifierade verksamheten av en oberoende organisation. Dessutom görs en extern inventering i fält av genomförda avverkningar. Årligen görs också interna revisioner som följer upp certifieringarnas krav samt egenuppföljningar av olika åtgärder som gallring, röjning, vägbyggnation, arbetsmiljö i fält och plantering. 
 
Resultatet av alla kontroller och uppföljningar används för att kontinuerligt förbättra rutiner och arbetssätt.

På webbsidorna nedan finns mer att läsa om stiftens arbete med skogscertifiering och skogens påverkan på klimatet: