Följ utvecklingsarbetet här
Nu blir det verkstad av de nya reglerna för skogsförvaltningen. Två viktiga steg är de verksamhetsnära mål som stiften ska sätta och de bestämmelser som ska formas för tillämpandet av urfolksrättens princip om förhandssamtycke.
Dialog stärker lokal förankring
Uppsala stift utforskar vilka skogsskiften som har särskild betydelse för stiftets församlingar, och hur dialogen med berörda församlingar kan genomföras för att stärka skogsbrukets lokala förankring.
FPIC i fokus på dialogmöte
Urfolksrättens princip FPIC ska väga tungt i kyrkans skogsbruk i norra Sverige. Vilka skogliga åtgärder som därmed behöver regleras – och hur det ska regleras – är frågor som samiska och kyrkliga representanter överväger i möten under våren.
”I år lägger vi grunden för den utvecklade tillsynen”
Hallå där, Caroline Strömbäck, enhetschef och projektledare på kyrkokansliet i Uppsala, som leder arbetet med att utveckla kyrkostyrelsens tillsyn av stiftens skogsförvaltning.
”Det finns en gemensam vilja att göra någonting bra”
Hallå där Nils-Johan Labba, Samiska rådets representant i referensgruppen för tillämpandet av urfolksrättens princip om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) i kyrkans skogsförvaltning.
”Det kommer bli väldigt stor bredd i aktiviteterna”
Hallå där Ove Nystrand, stiftsjägmästare i Karlstad stift och med i egendomschefernas arbetsgrupp som samordnar stiftens arbete med ökad hållbarhet i skogsbruket.
I startgroparna för ökad hållbarhet
Arbetet har börjat med att omsätta den ny gemensamma inriktningen för skogsbruket i praktisk handling. Som ett första steg har arbetsgrupper bildats på både stifts- och nationell nivå.
Skapelsen sätts i centrum
Andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet ska genomsyra Svenska kyrkans skogsförvaltning. Här utvecklas betydelsen av de fyra dimensionerna av hållbarhet, med fokus på den andliga dimensionen.
Respekten för urfolksrätten skrivs in i kyrkans regelverk
Urfolksrätten får ökad tyngd i Svenska kyrkans skogsförvaltning. Det gäller för såväl renskötselrätten som samers rätt att utöva sina andliga och kulturella traditioner på marker där de traditionellt verkat.
Kort om kyrkomötets beslut
Den 18 november 2025 tog kyrkomötet beslut om nya ramar för Svenska kyrkans skogsförvaltning. Beslutet rör kap. 46 i kyrkoordningen, kyrkans interna regelverk, och innebär i korthet
att en ny gemensam inriktning med fyra jämbördiga hållbarhetsdimensioner införs: andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet,
att respekten för urfolksrätten får ny tyngd: dels urfolkets rätt att bedriva andliga och kulturella traditioner i områden där de traditionellt har bott och verkat, dels principen om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) vid åtgärder som har en direkt och betydande påverkan för renskötselns bedrivande,
att övergripande planering ska ske i dialog med berörda församlingar,
att kyrkostyrelsen utvecklar tillsynen genom samråd och årlig uppföljning till kyrkomötet.
Som en följd av beslutet och den utvecklade tillsynen får stiften ansvar för att sätt verksamhetsnära mål som kan följas upp.
Förändringarna träder i kraft 2026, undantaget urfolksrättens princip om förhandssamtycke som gäller från januari 2027 för att möjliggöra samråd med samiska företrädare om hur principen ska tillämpas.
Stiften sköter och brukar skogen
De 13 stiften runt om i landet har fått ansvaret att förvalta skogen. Det innebär att naturvärdesbedömningar, beslut om avverkningar och nya utvecklingsprojekt görs utifrån lokal kännedom, nära de som berörs av brukandet.
Skogsbruket är certifierat
Som stöd för att bruka skogen i balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter arbetar Svenska kyrkan med ett certifierat skogsbruk.
Vanliga frågor om de nya ramarna
Varför gäller principen om förhandssamtycke endast åtgärder med betydande påverkan på renskötselns bedrivande? Vad innebär i praktiken de fyra hållbarhetsdimensionerna som ska vägleda skogsbruket? Och vad händer nu? Här finns svar på de vanligaste frågorna.
Skog och mark
Svenska kyrkan förvaltar skog och mark över hela Sverige. Skogsbruket är miljöcertifierat och bedrivs med ett långsiktigt perspektiv. Markerna bidrar med pengar till församlingarnas verksamhet. Samtidigt har skogen andliga och sociala värden som kommer församlingsborna till del.