Historiskt var det vanligt att mark skänktes till kyrkan för att församlingsprästen skulle kunna försörja sig och sin familj. Med tiden började prästerna avlönas som alla andra yrkesgrupper, genom ett lönekuvert. Men marken har fortsatt att bidra till verksamhet i församlingarna.
Prästlönetillgångarna är i dag en stiftelselik egendom som Svenska kyrkan har rätt att använda avkastningen från, och som de 13 stiften fått ansvaret att förvalta. Av den vinst som årligen delas ut, går hälften till de församlingar som tidigare brukade marken och därför har andel i tillgångarna. Den andra hälften bidrar till finansieringen av det kyrkliga utjämningssystemet och kommer på så sätt andra församlingar till del. Endast avkastningen från förvaltningen får användas.
Skogen
Svenska kyrkan förvaltar sammanlagt omkring 470 000 hektar skogsmark, varav över 400 000 hektar är produktiv skogsmark. Det är många små skogsskiftena,spridda överlandet, och liknar på så sätt mer privatägd skog än den skog som ägs av större skogsbolag. Betydande arealer ligger nära samhällen där särskild hänsyn tas för att värna skogens sociala värden.
Hyggesfria metoder används främst nära bebyggelse och rekreationsområden eller för att stärka naturvärden i särskilt värdefulla skogar.
Jordbruksmarken
Svenska kyrkan förvaltar totalt 47 000 hektar jordbruksmark, men bedriver inget eget jordbruk. Istället arrenderas marken ut till lantbrukare eller till andra näringar.
Totalt finns drygt 1 424 jordbruksarrenden runtom i landet. Största arealen jordbruksmark finns i Lunds, Skara, Växjö och Linköpings stift. Stiften uppskattar att omkring 13 procent av prästlönetillgångarnas jordbruksareal brukas ekologiskt.
Mark som Svenska kyrkan förvaltar hyrs även ut till förnybar energiproduktion från vind, sol, vatten och biobränsle. På så sätt bidrar prästlönetillgångarna till produktionen av förnybar energi som motsvarar ungefär ett dygns elförbrukning i Sverige.
Fonderna
Försäljning av skog och jordbruksmark har genom tiderna gett upphov till förvaltning av fonder. Dessa placeringar finns till största delen i noterade värdepapper. Samtliga stift har antagit de hållbarhetskriterier som kommer till uttryck i Svenska kyrkans finanspolicy och de mer detaljerade placeringsanvisningarna för hållbarhet och etik. Det sammanlagda marknadsvärdet på prästlönefonderna uppgick till 4,9 miljarder kronor vid utgången av 2024.
Regelverket
När Svenska kyrkan och staten skiljdes åt år 2000 beslutades att prästtillgångarna fortsatt skulle förvaltas av kyrkan. Det klargörs i lagen om Svenska kyrkan där det också tydliggörs att tillgångarnas syfte är att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. I skogsvårdslagen framgår närmare vilka krav samhället har på den som förvaltar skog. I kyrkoordningen, som är Svenska kyrkans egna regelverk, beskrivs stiftens förvaltningsuppdrag.