Lyssna

FPIC i fokus på dialogmöte

Urfolksrättens princip FPIC ska väga tungt i kyrkans skogsbruk i norra Sverige. Vilka skogliga åtgärder som därmed behöver regleras – och hur det ska regleras – är frågor som samiska och kyrkliga representanter överväger i möten under våren.

Principen om fritt och informerat förhandsamtycke, som uttrycks i FN:s urfolksdeklaration, är central för användningen av mark i ett urfolks traditionella marker. Samerna är sedan 1977 erkända som ett urfolk i Sverige.

I januari 2027 skrivs principen in i Svenska kyrkans övergripande regelverk, kyrkoordningen. Nu behöver det skapas tydlighet kring tillämpandet.

Alla samebyar bjöds in

I början av mars hölls ett dialogmöte i Umeå dit samtliga samebyar och flera andra organisationer bjudits in. Syftet med mötet var att hämta in kunskaper och synpunkter för det fortsatta arbetet. Det handlar om att ta fram ett förslag till detaljerade bestämmelser, om hur dagens samplanering ska utvecklas och fördjupas.

Flera av mötesdeltagarna lyfte vikten av att samplaneringen med berörda samebyar inleds tidigt, att båda parter har grundläggande kunskap om varandra och att löpande kontakt är centralt för en väl fungerade relation. Andra menade att renskötselns förutsättningar behöver lyftas vid all markanvändning som för jakt, vindkraft och solenergi. Bland de mer konkreta förslagen betonades vikten av gemensamma fältsyner och åtgärder som som gynnar renarnas bete. Även andra behov än renskötselns lyftes: att samplaneringen även ska fånga upp kulturella och andliga frågor.

Fick ett första underlag

När deltagarna på mötet sade adjö till varandra hade många förslag och synpunkter samlats in. Men långt ifrån alla samebyar hade möjlighet att delta i mötet i Umeå. Därför har Svenska Samernas Riksförbund (SSR) tillsammans med kyrkan bjudit i till ytterligare ett dialogmöte senare i mars, nu ett digitalt möte.

Sammantaget skapar dessa möten ett viktigt underlag för den referensgrupp som utsågs redan i december, och som jobbar med att ta fram förslaget till tillämpningsbestämmelser. Referensgruppen består av representanter från samiska riksorganisationer, Samiska rådet i Svenska kyrkan, stiften i norra Sverige och kyrkans nationella nivå.  

Förslaget ska presenteras för kyrkostyrelsen i juni och för inbjudna samebyar och andra organisationer vid dialogkonferensen Saggastallamat 3 i oktober. Bestämmelserna beslutas av kyrkostyrelsen senast i december 2026.

Bildtext: Vice ordförande Wanja Lundby-Wedin, representerade kyrkostyrelsen vid dialogmötet om FPIC.  

Kort om tillgångarna

  • Skogen är den dominerande delen av de tillgångar som Svenska kyrkan förvaltar. Skogen består av många små skiften som sammantaget utgör knappt två procent av Sveriges skogar. Runt 14 procent av skogsmarken är undantagen skogsbruk.
  • I norra Sverige samplaneras skogsbruket med rennäringen, utifrån en standard som bygger på urfolksrätten.
  • Förutom skog och jordbruksmark består tillgångarna av ett fondkapital. Årligen bidrar tillgångarna med i genomsnitt 500 miljoner till kyrkans verksamhet, varav över 300 miljoner kommer från skogsbruket.
  • Tillgångarnas juridiska namn är prästlönetillgångar. Enligt Lag om Svenska kyrkan (1998:1591) ska de ”bidra till de ekonomiska förutsättningarna för kyrkans förkunnelse”.
  • Svenska kyrkans verksamhet bekostas huvudsakligen av medlemsavgifter. För de församlingar som har andelar i tillgångarna kan den årliga utdelningen ändå vara en betydande inkomstkälla.
  • För brukandet och skötseln av tillgångarna har de 13 stiften ansvaret. På stiftens webbplatser finns mer information, för dig som vill veta hur ett specifikt stift arbetar med skog och mark.

"Till slut måste man dra ett streck och börja genomföra åtgärder"

Elle Eriksson, Gällivare skogssameby, hoppas att kyrkan fortsätter driva på sitt arbete så att man håller tidsplanen och att arbetet är klart innan nästa år.

"Jag skulle vilja se ett återställande av renbetesmark som blivit förstörd"

Per Sparrock, Jijnjevaerie sameby, tycker det är viktigt att det förs en dialog med landskapsperspektiv.

Tidsplan för tilläggsbestämmelse

Närmare bestämmelse för hur urfolksrättens princip (FPIC) ska tillämpas tas fram i samråd med samiska företrädare och de nordliga stiften.

Arbetet med att förtydliga bestämmelsens innehåll och tillämpning påbörjades under december 2025.

En referensgrupp med representation från samiska riksorganisationer, Samiska rådet i Svenska kyrkan och stiftens förvaltare tillsattes omgående.

Gruppens uppdrag är att räta ut de frågetecken som finns och tillsammans med kyrkokansliet utarbeta förslaget till bestämmelse. 

Gruppen träffas vid flera tillfällen under första halvåret 2026.

För att identifiera frågeställningar och behov av förtydliganden hålls ett dialogmöte med representanter för samebyarna i Umeå i början av mars. Ett andra dialogmöte genomförs digitalt senare i mars, i samarbete med Svenska Samernas Riksförbund. 

Förslaget till bestämmelse presenteras för kyrkostyrelsen i juni och under konferensen Ságastallamat 3, som äger rum i oktober 2026 i Härnösand. 

Slutligt beslut om bestämmelse fattas av kyrkostyrelsen senast i december 2026.

Kort om kyrkomötets beslut

Den 18 november 2025 tog kyrkomötet beslut om nya bestämmelser i Svenska kyrkans regelverk för skogsförvaltningen, kap. 46 i kyrkoordningen, som i korthet innebär

att en ny gemensam inriktning med fyra jämbördiga hållbarhetsdimensioner införs: andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

att respekten för urfolksrätten får ny tyngd: dels urfolkets rätt att bedriva andliga och kulturella traditioner i områden där de traditionellt har bott och verkat, dels principen om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) vid åtgärder som har en direkt och betydande påverkan för renskötselns bedrivande.

att övergripande planering ska ske i dialog med berörda församlingar,

att kyrkostyrelsen utvecklar tillsynen genom samråd och årlig uppföljning till kyrkomötet.

Som en följd av beslutet och den utvecklade tillsynen får stiften ansvar för att sätt verksamhetsnära mål som kan följas upp.

Förändringarna träder i kraft 2026, undantaget urfolksrättens princip om förhanssamtycke som gäller från januari 2027 för att möjliggöra samråd med samiska företrädare om hur principen ska tillämpas.