Konferensen öppnades av AnnaSara Stenvall, ordförande i Samiska rådet i Svenska kyrkan. Hon gjorde en historisk genomgång av det samiska folkets utsatthet, om övergrepp som både statens och kyrkan stått för, och hur det resulterat i förlust av språk, kultur och marker. Hon riktade en tydlig uppmaning till de som har ansvar i kyrkan:
– Nu måste fler jobba med de samiska frågorna, fler på nationell nivå, fler på stiften, i pastoraten och församlingarna. Om det bara är en eller två som driver arbetet så är det alldeles för sårbart.
Konferensen del av försoningsarbete
Ordet Ságastallamat på nordsamiska, och Soptstestalledh på sydsamiska, betyder dialog eller samtal. Dialogkonferensen genomfördes för tredje gången och är en viktig del av Svenska kyrkans försoningsarbete med det samiska folket. Bland deltagarna fanns flera biskopar och andra företrädare för kyrkan, ett stort antal samiska företrädare bland annat från Sametinget, forskare och sakkunniga inom samisk historia, teologi, kultur och markfrågor. Föredrag varvades med uppföljande samtal i mindre grupper.
Årets tema lyfte frågor som rör Svenska kyrkans ansvar som förvaltare av skog i Saepmie. Bland annat stod principen om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) på programmet, principen är central för användningen av mark på ett urfolks traditionella marker. Från och med januari 2027 ska den tillämpas i kyrkans skogsförvaltning i norra Sverige. Under konferensen presenterades ett förslag till bestämmelser för hur det ska gå till i praktiken.
Referensgrupp kommenterade förslag
Nils-Johan Labba, vice ordförande i Sametinget och tidigare för Samiska rådet i Svenska kyrkan, har varit med i en referensgrupp som tagit fram förslaget.
– När man jobbat länge med samiska rättigheter är man van att bli besviken. Men det här är ett verkligt steg åt rätt håll, menade han och fortsatte:
– Det har varit ett unikt samtalssätt för svenskt skogsbruk. Vi samer är inte vana att bli inbjudna i rummet, än mindre att våra rättigheter pratas om som faktorer för hur man ska agera i skogsbruket.
Även Anders Landström, stiftsjägmästare i Luleå stift, tycker att dialogen i referensgruppen varit bra:
– Nu hoppas jag verkligen att vi får till alla de möten med samebyarna som vi behöver för att det här ska omsättas till verklighet i skogen.
Alla föredrag kan ses i efterhand
Under dagarna i Härnösand berördes även ämnen som samiska heliga platser, historiskt markägande i norra Sverige, Sanningskommissionens rekommendationer angående Svenska kyrkan och en utvärdering av försoningsprocessen fram till nu.
Konferensen avslutades med en blick framåt. Nästa etapp av Svenska kyrkans försoningsarbete pågår till 2031, då ett avslutande Ságastallamat planeras. Deltagarna betonade att arbetet nu handlar om att omsätta samtal och beslut i praktisk handling.
Samtliga föredrag filmades och går att ta del av här
Bildtext: Under konferensen presenterades ett förslag till bestämmelser för FPIC:s tillämpande i kyrkans skogsförvaltning. Förslaget har tagits fram av en referensgrupp som letts av Caroline Strömbäck, kyrkokansliet, och bland annat bestått av Anders Landström, Luleå stift, Anja Fjellgren Walkeapää, SSR, Nils-Johan Labba, Samiska rådet, Magnus Juntikka, Härnösands stift.