En av metoderna kallas luckhuggning. Då hugger vi upp gläntor med cirka 35-40 meters diameter i ett glest och oregelbundet system. Vi har även prövat en metod där luckorna läggs ut i rätlinjiga rutmönster. I luckorna kommer det upp nya trädplantor spontant, men vi prövar även att styra återväxten genom att stödplantera eller skrapa upp fläckar med jord där frön kan gro. Med den här metoden bevaras skogskänslan i området, och arter knutna till gamla träd och ett kontinuerligt bevarat trädskikt kan få bättre förutsättningar att överleva och sprida sig.
Tina Westlund, miljöledare på Karlstads stift berättar att det redan efter några år går att se positiva effekter som till exempel att blåbärsris utvecklas bra i luckorna. Blåbärsriset är mycket viktigt för bland annat tjäderkycklingarnas födosök. Även många svamparter och deras mykorrhiza samt olika skuggkrävande växter verkar trivas.
- Hur luckhuggningen påverkar andra faktorer, som ekonomi, kolbindning och risk för skador, är svårt att veta men vi följer noga kunskapsutvecklingen, säger Tina Westlund.
Bygger upp erfarenhetsbank
För att bredda erfarenheterna har stiftet valt ut en hel skogsfastighet där det ingår områden av väldigt olika karaktär, både äldre och yngre, som kommer att brukas enbart med hyggesfria metoder. Tanken är att det ska ge erfarenhet av hyggesfritt brukande i lite större skala där skog av olika ålder och trädslagssammansättning ställs om till hyggesfri skötsel.
Omfattande barkborreproblem i Värmland
I Värmland finns det mycket granskog och en relativt stor andel av den består av skogspartier där gran planterats på gammal åkermark. Det var en vanlig metod på 1940-och 50-talen då många jordbruk lades ned och man förutspådde ett stort behov av träråvara i framtiden. Den här typen av skogsplanteringar är ofta täta och blir med åren känsliga för skador, både av barkborreangrepp och stormfällning. Ove Nystrand, stiftsjägmästare bekräftar att barkborreangreppen är ett bekymmer, och sedan den torra sommaren 2018 har stiftet tyvärr tvingats avverka en hel del granskog som blivit barkborreangripen.
- När de avverkade barkborreskadade granbestånden nu ska föryngras med nya träd strävar vi efter en mera varierad skog, med både lövträd, tall och gran alltefter markens förutsättningar, säger Ove Nystrand. - Förhoppningsvis ska den nya skogen stå emot framtidens påfrestningar.
