Prata med oss

Biskopsval - så går det till

Det är kyrkoordningen, Svenska kyrkans regelverk, som reglerar hur ett biskopsval ska gå till och det är stiftsstyrelsen som är ansvariga för biskopsvalet.


Svenska kyrkan är indelad i 13 olika stift. Varje stift har en biskop. När en ny biskop ska tillsättas sker ett biskopsval. Innan kyrkan skildes från staten år 2000, tillsattes biskoparna av regeringen. Idag är det stiftsstyrelsen, Svenska kyrkans styrorgan på länsnivå, som är ansvariga för biskopsvalet.

Vem får rösta

Röstberättigade är stiftsstyrelsens och domkapitlets ledamöter, präster och diakoner med tillsvidareanställning eller minst 6 månaders tjänst, samt elektorer som väljs av församlingar och pastorat.

Antalet elektorer är lika med antalet präster och diakoner i tjänst. Elektorer och deras ersättare väljs av kyrkofullmäktige. Valbar som elektor är den som bor i församlingen eller pastoratet, är döpt, tillhör Svenska kyrkan och har fyllt 18 år senast på valdagen.

Ingen har mer än en röst även om man skulle tillhöra mer än en av de röstberättigade grupperna. Röstlängden fastställs av stiftsstyrelsen.

Valprocessen

1. Nomineringsval

Valprocessen inleds med ett nomineringsval för att få fram kandidater.  Alla som är röstberättigade kan nominera namn. De som fått minst 5 procent av rösterna vid nomineringsvalet går vidare till biskopsvalet. Om möjligt ska dock minst 5 kandidater tas fram. De som gått vidare behörighetsprövas av Ansvarsnämnden för biskopar.

2. Utfrågning

Efter nomineringsvalet anordnas en hearing/utfrågning. Kandidaterna presenteras också på biskopsvalets hemsida.

3. Biskopsval

Biskopsvalet förrättas kontraktsvis med kontraktsprosten som valförrättare. Om någon kandidat får mer än hälften av rösterna är valet klart. I annat fall sker en andra valomgång mellan de två kandidater som fått flest röster.

En eventuell andra valomgång äger därefter rum. Den som då får flest röster har valts till biskop och kallas därmed biskop electus till dess biskopsvigning skett.

4. Biskopsvigning

Biskopsvigning sker därefter i Uppsala domkyrkan. Ärkebiskop Antje Jackelen viger den nya biskopen, assisterad av övriga biskopar i Sverige samt särskilt inbjudna biskopar från andra kyrkor.

Behåller titeln livet ut

En biskop avgör i regel själv hur länge hen ska vara kvar i tjänst. Många fortsätter efter pensionen. Skulle det vara aktuellt att tvinga en biskop att lämna sin tjänst avgörs det av Ansvarsnämnden för biskoparna. Det gäller till exempel om biskopen brutit sina vigningslöften, sin tystnadsplikt, genom sjukdom förlorat förmågan att vara biskop eller genom brott, på grund av sitt levnadssätt eller på annat sätt i avsevärd mån har skadat det anseende en biskop bör ha.

Efter att biskopen avslutat sin tjänst behåller hen titeln biskop emeritus livet ut.   

I Kyrkoordningen 8 kapitlet (pdf) beskrivs detaljerat vad som är en biskops uppgifter och hur biskopsvalet går till.