En präst har en regnbågsfärgad stola över axlarna.
Foto: Johannes Frandsen /Ikon

Hbtqi

Kristen tro och hbtqi-personers rättigheter hänger ihop. Båda handlar om identitet. De handlar också om varje människas frihet att vara den man är och Guds kärlek till varje människa.

Text: Frida Ohlsson Sandahl, sociolog och teolog

Regnbågen

Min blick letar i varje kyrka jag går in i – finns regnbågen här? Ibland ser jag en regnbågsflagga, ibland finns bågen i altartavlan. Regnbågen är en symbol som ger hopp. 

I Första Mosebok 6:5–9:17 kan vi läsa om Noa. Gud ville göra en nystart av skapelsen. Noa fick i uppdrag att bygga en stor ark – ett slags fartyg – för att rädda världen undan det vatten som Gud lät regna över jorden. Efter att allt vatten försvunnit kunde människor och djur på arken gå i land och Gud lovade att aldrig mer ödelägga jorden. Som ett tecken på sitt löfte ställde Gud regnbågen mellan molnen. Regnbågen är därför ett tecken på Guds förbund med allt levande och ett förnyat liv. 

Regnbågen har olika färger, både klara färgpartier och partier där färgerna blandas. Också vi människor är olika. Vi finns både som tydliga personligheter, men ibland är vi också suddiga. Både och. Lite otydliga. Oavsett hur det är, så har Gud sitt förbund med oss, ett avtal som säger att vi är omhändertagna bland regnbågens färger. Det finns ett löfte från Gud att aldrig överge människan. På så vis har regnbågen ett hoppfullt budskap – till alla kristna och också till oss som identifierar oss som hbtqi-personer. Regnbågen representerar vårt liv, gör oss synliga.  

En regnbåge över en skog vid en sjö.
Som ett tecken på sitt löfte att aldrig mer ödelägga jorden ställde Gud regnbågen mellan molnen. Foto: Gustaf Hellsing /Ikon

Vår identitet

Könsidentitet och sexualitet kan framstå som frågor vid sidan av eller som specialistområden. Men de berör de djupaste lagren av varje människas identitet. Precis som kristen tro. Identiteterna är givna delar av oss, som vi inte alltid kan förklara eller resonera kring. Samtal om identitet kan bli laddade, eftersom de alltid handlar om oss själva. Inte heller kan vi föra samtalet enbart teoretiskt om någon annan eller något annat. Tro, sexualitet, familj och könsidentitet finns i varje rum eftersom det berör hela livet. Det är också skälet till varför frågor om kön och sexualitet är viktiga för kyrkan. Alla människor är skapade till Guds avbild. Alla har rätt att känna sig trygga i kyrkan. Men vägen dit har varit lång och krävt hårt arbete.

Läs om Svenska kyrkans arbete med hbtqi-personers rättigheter och inkludering.

Kristen tro är gränsöverskridande

För mig är det självklart att kristen tro och kampen för hbtqi-personers rättigheter hänger ihop, eftersom de båda verkar för varje människas frihet. Kampen för att få vara den du är och att få utforska din sexualitet och din könsidentitet handlar om att du är värdefull precis som du är. För mig är också ett överskridande centralt i kristen tro. Kristus är både evig Gud och begränsad i sin mänsklighet. På så vis bär Jesus både den eviga och den begränsade naturen i sig. Kristus löser upp gränserna mellan till synes fasta kategorier. Jesus överskridande kan tolkas som en radikal inklusivitet. Vi är alla, oavsett könsidentitet och kroppar, en avbild av Gud.

Hos Kristus finns både död och uppståndelse, både femininitet och maskulinitet, på samma sätt som hos många transpersoner och personer med queera överskridande erfarenheter. Likväl som hos cispersoner. Våra kroppar, våra identiteter och vår kyrka förändras över tid. 

Kristus uppståndelse jämförs med den transition som många transpersoner har erfarenhet av. Transition – att bekräfta sin identitet genom att komma ut, förändra kropp, namn och juridik – blir därmed att vara del av det heliga, att dö och uppstå igen. Att bli lite mer sig själv, att gå närmare kärnan, att leva det liv som Gud leder en att leva. 

Kristna hbtqi-personer finns överallt. Heligheten, liksom Kristus helighet, ligger i att vara både och. Det finns inte en gräns att hålla sig inom för att få Guds kärlek – och insikten om det är just en befrielse.

I dopet kallas alla att vara ett i Kristus. Det finns en strävan efter att den kristna gemenskapen ska vara mer än könskategorier, etnicitet, sexualitet och funktionalitet. Så är det också med kristna och  hbtqi-personer, svenskfödda och utlandsfödda, unga och gamla – alla är fria att vara mer än sina etiketter. Jag menar att vi är kallade att skapa goda sammanhang. Inte för att Gud behöver det, utan för att vi behöver varandra. 

Människan som medskapare

Ett par händer knådar lera på ett arbetsbord.
Foto: Shutterstock

En transperson uttryckte det som att Gud inte skapade bröd, utan vete. Gud skapade inte vin, utan druvor. Vi människor är kallade till att vara medskapare och förvandla det som getts oss. Att vara hbtqi-person är en nåd eftersom det kallar den personen till förvandling och att leva i sanning. Ett kall, precis som många andra i världen. Vi är kallade att ta ansvar för att alla Svenska kyrkans sammanhang ska vara så inkluderande, varma och välkomnande som möjligt. Ett profetiskt uppdrag! 

Det ligger också i vårt uppdrag att vara medskapare till det som kallas för gudsriket. En plats som vi både hoppas på och som vi ibland anar. Gudsriket finns planterat i varje människa, vilket ligger till grund för Svenska kyrkans människosyn – att varje människa bär en helighet. 

Tolkning är nödvändig

Tolkningarna har ofta varit dömande och hårda. Därför är det viktigt att arbetet med att tolka bibeltexterna fortsätter för att fler ska hitta igenkänning och befrielse. Att göra queera tolkningar av bibelns texter och av Jesus, det är att öppna upp för fler möjligheter. Det är viktigt att lyfta fram erfarenheter och identiteter, så att alla känner igen sig i bibelberättelserna. 

Att göra queera tolkningar är att lägga nya tolkningar bredvid de som redan finns. Det handlar inte om att ersätta, utan att utforska hur normer kring sexualitet uppstår, upprätthålls och förändras. Och att ständigt försöka hitta befrielse för fler. 

Budskapet om Guds kärlek får vara utgångspunkten i våra tolkningar. För att få fler att känna befrielsen behöver tolkningen innehålla många olika erfarenheter, identiteter och perspektiv. Bredden måste få finnas – i teologin och i det som görs i Svenska kyrkan.

Det viktigaste är att tolkningen bidrar till befrielse och respekt. Det betyder att vi har ett ansvar för tolkningar, för de ord vi använder, för arbetsklimatet, för ledarskapet och för det som kommuniceras. Det betyder också att vi alla har ett ansvar för varandra  i kampen för frihet.

Var med – om du vill!

Regnbågen är ett tecken på att Gud är med dig och att Gud älskar dig precis som du är. Precis som regnbågen är en gåva från Gud, så är mångfalden hos oss människor en gåva till varandra. Därför är du en självklar del av Svenska kyrkan – om du vill. 

En rad med skor i olika färger står på en grusig mark.
Foto: Chezbeate, Pixabay