Nattvardskärl i silver.
Foto: Kristin Lidell /Ikon

Nattvarden – en helig måltid

När vi tar emot brödet och vinet får vi del av Kristi kropp och blod. Så nära kommer Gud oss. Nattvarden är en helig handling, ett rättvisans och hoppets tecken.

Längre ner på sidan finns en teologisk fördjupning om nattvarden.

Måltid med varandra och Gud

Att äta och dela en måltid med andra är en del av vår vardag. Måltiden är livsnödvändig och ger gemenskap. Nattvarden är en särskild måltidsgemenskap som vi delar med varandra och med Gud.

Vi firar nattvard för att minnas kvällen då Jesus samlade sina lärjungar och vänner för att fira den judiska påskmåltiden. 

När Jesus åt tillsammans med lärjungarna den här sista kvällen, sa han att brödet och vinet var hans kropp och blod och att lärjungarna skulle fortsätta att fira denna måltid i gemenskap med honom och med varandra.

När Jesus hade ätit tillsammans med sina lärjungar blev han tillfångatagen och korsfäst, för att sedan uppstå på den tredje dagen.  

I ljuset av korsfästelsen och uppståndelsen kunde lärjungarna senare förstå att brödet och vinet som delades påminde dem om Jesu död och uppståndelse.

Nattvarden överskrider tid och rum

Ordet mässa berättar att det är en gudstjänst med nattvard. Varje vecka, söndag eller vardag, firas olika former av mässor i de flesta kyrkor.

I mässan läser prästen bibelord som berättar om Jesus sista måltid med lärjungarna. Prästen uttalar alltid de ord som Jesus sa när han lovade lärjungarna att han hade öppnat vägen från död till liv. Prästen säger ”För dig utgiven” när hen delar ut brödet och ”För dig utgjutet” när hen delar ut vinet.

Brödet är ofta i formen av en liten rund oblat. Vinet är med eller utan alkohol. Ibland doppar man endast brödet i vinet, ibland kan den som vill dricka ur bägaren. 

Nattvardens gemenskap sträcker sig genom tid och rum. I många kyrkor finns det en altarring som ibland används vid nattvarden. Altarringen är utformad som en halvcirkel för att berätta att den andra halvan av cirkeln sträcker sig in i evigheten.  

I slutet av mässan sänds de som tagit emot nattvarden ut i världen. Brödet som delas i gudstjänsten uppmanar till att dela brödet på jorden.

Nattvarden är ett sakrament

Nattvarden är ett sakrament – en helig handling. I Svenska kyrkan ser vi framför allt nattvarden och dopet som sakrament. Ett sakrament består av Guds ord i kombination med en konkret handling.

Både dopet och nattvarden är sakrament för att orden som sägs förenas med något konkret, som vattnet i dopet och brödet och vinet i nattvarden.

Dop och nattvard

Dopet sker bara en gång. Det ger samhörighet med Kristus och tillhörighet till kyrkan. Nattvarden får vi alltid komma till, om och om igen. Den behåller oss i gemenskapen med Kristus. Att gå till nattvarden är därför inte beroende av vår tro. Varje döpt är alltid välkommen till måltiden. På min tro kan jag tvivla men inte på mitt dop.

Den som inte är döpt, men ändå vill dela gemenskapen runt nattvardsbordet är alltid välkommen fram och ta emot välsignelse.

Två röster om nattvarden

Kristina och Johannes berättar om vad nattvarden betyder för dem – ett mysterium, en minnesstund och samtidigt en stund av total vila. Den är också en symbol för gemenskap och kärlek. Varje film är cirka 2 minuter.

Nattvarden

En teologisk fördjupning

”Kristi kropp, för dig utgiven. Kristi blod, för dig utgjutet”. Orden stannar kvar när hon går tillbaka till sin plats nere i bänken. Smaken av vin finns kvar i hennes mun och hon ser människorna omkring sig. Några verkar vara helt med sig själva. Stilla. I bön. Andra hälsar glatt på varandra. Ler vänligt och öppet. Barnen springer tillbaka till sina platser. Kyrkans väggar håller om dem alla, tillsammans med musiken. De tända ljusen rör sig med alla människor som är i rörelse. Hela tiden hörs orden; ”för dig utgiven, för dig utgjutet”. Det är en liten omsluten värld. I tiden. I rummet. Samtidigt är det som att hela världen, hela skapelsen, allt mänskligt också är här. Hon påminns om några rader ur psalmen som de nyss sjöng; ”Inga avstånd mer, ej främlingskap och tiden genomträngd av Guds ”idag”… närhet, ljus och ingen utanför, en fattigmåltid, enkelt vin och bröd, en kärleksfest med himmelskt överflöd. Gud är en av oss vid detta bord.” (Ur Den svenska psalmboken, nummer 396, vers 2) 

En präst håller fram nattvardskalken och en person doppar sin oblat.
Alltid hörs orden ”För dig utgiven. För dig utgjutet”, tillsammans med bröd och vin. Foto: Kristin Lidell /Ikon

Vi firar mässa både söndag och vardag

Nattvarden är ett av kyrkans sakrament. Varje vecka firas olika former av mässor i de flesta kyrkor, på söndagen eller vardagarna. Ordet mässa berättar att det är en gudstjänst med nattvard. Det kan vara allt från stora och högtidliga högmässor i välfyllda katedraler till stilla och enkla veckomässor i en liten landsbygdskyrka.

Ibland är det många människor som tar emot bröd och vin vid en av flera platser i kyrkan. Ibland några få på knä vid en altarring. Alltid hörs orden ”För dig utgiven. För dig utgjutet”, tillsammans med bröd och vin.

Brödet är oftast i formen av en liten rund oblat. Vinet är med eller utan alkohol. Ibland doppar man endast brödet i vinet, ibland kan den som vill dricka ur bägaren. Den som ännu inte är döpt eller av någon annan anledning inte vill ta emot bröd och vin, kan lägga sin hand på axeln, bli välsignad och vara med i gemenskapen.

Ordet nattvard kommer från den gången Jesus på kvällen innan han skulle tillfångatas, samlade sina lärjungar och vänner för att fira den judiska påskmåltiden. Den måltid som judar än idag firar varje påsk till minne av Israels folks befrielse från slaveri och förtryck i Egypten. Därför finns det en nära relation och syskonskap mellan judar och kristna. Vi delar samma ursprungsberättelse som handlar om befrielse. 

När Jesus den natten tog brödet och vinet, sa han att det var hans kropp och blod och att hans lärjungar skulle fira denna måltid i fortsatt gemenskap med honom och med varandra. Därför vid varje mässa, läser prästen de ord som kallas för nattvardens instiftelseord: ”Den natt Jesus blev förråd, tog han ett bröd, tackade, bröt det och gav åt lärjungarna och sade: Tag och ät. Detta är min kropp som blir utgiven för er. Gör detta till min åminnelse. Likaså tog han bägaren, tackade och gav åt lärjungarna och sade: Drick av den alla. Denna kalk är det nya förbundet genom mitt blod, som blir utgjutet för många, till syndernas förlåtelse. Så ofta ni dricker av den, gör det till min åminnelse.” 

Alla är inbjudna till nattvarden

De var människor med skilda erfarenheter som Jesus hade samlat omkring sig den första gången. Några hade en nära och självklar relation till Jesus. Andra tvivlade, kanske både på sig själva och på vem Jesus var. Där fanns de som var rädda och osäkra. Ett par av dem skulle snart både förråda och förneka Jesus. I var och en av dem fanns en längtan efter att bli älskad, att få vara del av något större och att få vara med. En längtan som sträckte sig längre än vad de själva kunde förstå. De var där och Jesus såg dem som sina vänner.  

När vi firar nattvard är det ingen som frågar efter hur någons tro ser ut. Där finns vi tillsammans med de erfarenheter, av både sprickor och glädjeämnen som livet gett oss och som har format oss till dem vi är. Där finns tvivlaren tillsammans med människan som i djup tillit till Gud firat nattvard hela sitt liv. Genom dopet är vi alla inbjudna och har en plats vid det gemensamma bordet. Det som förenar oss med varandra, med de första lärjungarna och med alla människor som genom alla tider samlats vid detta bord är att vi är där med vår längtan och våra liv. Löftet som Jesus gav den första gången gäller än idag; ”Kristi kropp och blod. För dig utgiven. För dig utgjutet.”  

Måltiden är både vardag och mysterium 

Att äta mat och dela en måltid med andra är något alla känner till, det är del av vår vardag. Måltiden är inte bara platsen för den livsnödvändiga födan utan skapar även gemenskap. När vi kommer på besök hem till någon bjuds vi oftast på någon form av måltid. I delandet av bröd skapas gemenskap. Ett annat ord för nattvarden är kommunion, vilket betyder just gemenskap. Innan vi tar emot brödet och vinet i gudstjänsten, kan vi hälsa varandra med orden ”Guds frid”. Ett tecken på fred och försoning. Inte endast med oss som för tillfället är i samma kyrkorum, utan med hela mänskligheten.  

Gud är bortom vad vi kan förstå och med våra ord kan fånga in. Det är genom det jordiska och mänskliga vi kan lära känna Gud. Därför är grunden i kristen tro att Gud själv blir människa, för att återupprätta relationen till oss människor. Jesus föds in i denna värld, vandrar på denna jord och när han ska lämna sina vänner ger Jesus löftet att i en måltid fortsätta få möta honom. I brödet och vinet som är Kristi kropp och blod.  

Kan vi tänka oss något mer jordiskt och mänskligt än kropp och blod? Så nära kommer Gud oss i Jesus. Så nära är vi den Jesus som föds, lever, dör och uppstår. I brödet samlas allt mänskligt liv som Jesus delar och försonar och i vinet kan vi smaka den himmel som är vår djupaste tillhörighet. Allt är samlat i det enkla brödet som läggs i vår hand och i dropparna vin som vi känner på vår tunga. Födelse, liv, död och uppståndelse. Det är ett mysterium som sträcker sig längre än vad vi kan förstå, men det är inte en hemlighet endast för några få. Här anas tillvarons djupaste existens som viskar: ”Du är en människa på denna jord. Du älskar, du lever, du kämpar och du tillhör den Gud som älskar dig, kämpar med dig och befriar dig”. I tillit och i nåd får vi sträcka fram vår hand och bara ta emot.  

Ett bröd och en mänsklighet 

Ordet mässa betyder att sända ut och brödet som delas i gudstjänsten sänder ut oss att konkret dela bröd på den jord där allt och alla lever tillsammans i en enda värld. Jordens ömsesidiga beroende påminns vi om när klimatet hotas, en pandemi kan stänga ner en hel värld eller världsekonomins svängningar påverkar den enskilda människan. I nattvarden tackar och ber vi med orden, ”ett enda bröd och en enda mänsklighet”. I denna gemensamma och sköra värld där allt och alla hör samman, sänder mässan oss ut i rättvisans och hoppets tjänst.  

Tre personer knäböjer framför altaret i Domkyrka i Göteborg.
I många kyrkor finns en altarring i form av en halvcirkel runt altaret. Den andra halvan av cirkeln sträcker sig bortom rummet och tiden, för nattvarden är en gemenskap också med dem som gått före in i evigheten. Foto: Kristin Lidell /Ikon

Nattvardens gemenskap sträcker sig också utanför tiden. I många kyrkor finns det en altarring som en halvcirkel runt altaret. Det är inte alltid den används vid själva utdelandet, men den finns där för att berätta att den andra halvan av cirkeln sträcker sig bortom rummet och tiden. Nattvarden är en gemenskap också med dem som gått före in i evigheten och den himmelska festen. Varje nattvardsgudstjänst är en jordisk fest inför den himmelska måltid som väntar bortom detta liv. En fest som firar att alla slagna, alla hungrade, alla förtryckta är del i Guds upprättelse. Mässan är en fest som sänder ut oss i detta liv med modets färdkost för att bidra till en rättvisare värld. 

Nattvarden är tacksamhetens måltid då vi i tacksamhet över allt gott som livet gett oss, får dela livet och fira livet. Ett annat ord för nattvard är eukaristi, som betyder tacksägelse. 

I tacksamhet firar vi hoppets och befrielsens måltid. I nattvarden firar vi att Jesus, den korsfäste och uppståndne, öppnat vägen genom död till liv. I en fattigmåltid, enkelt vin och bröd, anas en fred, formas en solidaritet, uppstår en gemenskap och firas en kärleksfest med himmelskt överflöd. Och Gud är en av oss vid detta bord. 

I biskopsbrevet Fira nattvard kan du läsa mer om nattvarden. 

Vill du döpas? Eller låta ditt barn bli döpt?