Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Varför firar vi jul?

Julen är en självklarhet i vårt samhälle. Men det finns så många traditioner – tomte, julmat, klappar, julpsalmer – så varför firar vi jul egentligen? Här får du reda på mer om julen och vad som ligger bakom den.

Julen till minne av att Gud blev människa

Vi firar jul för att Jesus föddes. Gud blev en människa, föddes liten och värnlös, en bebis som redan från början befann sig under ett hot. Tanken att Gud med flit gör sig maktlös kan verka konstigt, men som så mycket annat i vår tro handlar det om kärlek.

Gud vill att vi ska älska – men inte av tvång. Därför behöver våra hjärtan hitta, och älska, Gud. Guds väg till våra hjärtan började med mänsklighet – Gud ville bli som vi och blev därför en människa, med alla en människas begränsningar.

Inför julen

Vårt julfirande börjar nio månader innan själva julen. Då firar vi att ängeln Gabriel kommer till den unga flickan Maria med ett budskap om att hon ska bli mamma.

I december kommer advent, som betyder ankomst – en fyraveckorsperiod för att förbereda oss mentalt för att ta emot mysteriet att Gud blev människa.

Och på julnatten firar vi Jesus födelse, tillsammans med de som var med i de bibliska berättelserna: herdarna, änglarna, Maria och Josef.

Att födas i ett stall

Huruvida Jesus föddes i en stall, eller en grotta, eller på någon helt annan plats är och förblir oklart. Bibeln nämner stallet och lyfter därmed fram Jesus enkelhet – det som inte är omgivet av konungars prakt, dyra ställen och vackra saker. Det är också herdar, inte kungar, som först får budskapet av änglarna och skyndar till stallet för att glädjas åt underverket.

Ni kan aldrig ana vad som hände sedan

På trettondagen firar vi att österländska stjärntydare kom till Jesusbarnet med gåvor. De följde en stjärna som märkte ut vägen. Först gick de dock till palatset och träffade Herodes. Han blev upprörd över att en annan kung skulle ha fötts, och därför beslutade därför att låta döda det nyfödda barnet. Han försökte lura de vise männen att komma till honom efter besöket hos Jesus, för att avslöja var barnet fanns. Stjärntydarna får dock en uppenbarelse i en dröm och väljer en annan väg hem. I en dröm får också Josef reda på att det finns ett hot mot Jesus, och familjen tvingas fly.

Varför firar vi jul i december?

Det är inte sannolikt att Jesus föddes i december, men sedan 300-talet har vi firat julen då. En romersk solgud firades ungefär vid vintersolståndet, en fest som liknar en som vikingarna hade vid samma tid. Kanske kändes det naturligt att fortsätta att ha festen, men byta ut inriktningen på den till att fira Jesu födelse.

Det är inte tydligt vilket år Jesus föddes, även om man räknar vår tideräkning från Jesu födelse. Om Jesus verkligen föddes under kung Herodes måste han ha fötts senast år 4 f. Kr. Om födelsen ska vara förenlig med skatteskrivningen som nämns i evangeliets texter så bör Jesus ha fötts 7 f. Kr.

Andra juliga datum

I Sverige har vi en tradition av att fira aftonen innan, snarare än ”-dagen” – vi samlar ofta familjen under julafton, påskafton, midsommarafton och så vidare. I andra länder är det vanligare att fira jul den 25 december, det vill säga på juldagen.

I vissa traditioner firas presentutdelning på trettondagen, alltså den dag då Jesus traditionellt fick sina presenter.

Helgon med julanknytning

St. Nicholas lär vara en förebild för jultomten och hans namnsdag är den 6 december. Luciadagen den 13 december firas ofta i Sverige med luciatåg. På annandag jul firar vi martyrernas dag, helgonet Stefans dag.

Vad firar vi egentligen under julen då?

I grund och botten firar vi att Gud älskar oss människor så mycket att han vill vara som oss och avsäger sig sin makt för att visa oss sin kärlek. Han föds skyddslös, blir snart en flykting och avrättas i trettioårsåldern. Inget av det hade skett om han tagit sig maktens attribut. Det är i enkelheten han kommer till oss, och det är i det enkla och självklara som han möter oss.