Kyrkomusik i Sverige
(ramår 2020)
Bokverket om kyrkomusikens historia i Sverige har försenats och kommer att bli färdigt för tryck under 2023. Boken ges ut i Vitterhetsakademiens serie och färdigställt manus granskas av akademiens publiceringskommitté.
Projektets mål är att producera en historisk översikt över kyrkomusikens historia i Sverige från kristnandet till nutid. Projektet leds av institutionen för musikvetenskap vid Uppsala universitet som med hjälp av aktiva forskare, ny forskning inom kyrkomusik och andra aktuella, relaterade projekt ska skapa att samlande verk som har en socialhistorisk ansats. I centrum står spänningsfältet mellan kyrkomusik som kulturellt fenomen och dess religiösa funktion och mening. Svenska kyrkan bidrar med både forskningsmedel och KAE i projektet som i övrigt finansieras av Kungliga Vitterhetsakademin, RAÄ, fonder och egna medel.
Föremålen berättar
(ramår 2021)
Örebro läns museum leder denna förstudie som har målet att öka kunskapen och engagemanget för kyrkliga inventarier hos såväl församlingar som allmänhet. Genom ett samarbete mellan museum, forskare och församling ska kunskapsläget kring de inventarier som finns hos samarbetsparten Viby församling och de kyrkliga föremålen i museets samlingar kartläggas och en plan för fortsatt forskningsarbete om föremålen tas fram. Ett viktigt mål är att ge församlingen stöd och kompetens i arbete och kommunikation om föremålen som uttryck för kyrkliga bruk och samhälleliga förhållanden.
Kyrkan i lokalsamhället
(ramår 2021)
Denna förstudie leds av Karlstads stift och handlar om att utveckla metoder för att skapa engagemang för arbetet med det kyrkliga kulturarvet liksom kulturarvet i stort. Genom att samverka med kommun, civilsamhälle, näringsliv och övrig idéburen sektor ska teorier och metoder prövas, beprövade arbetsformer utbytas, idéer och erfarenheter delas. Förstudien tar utgångspunkt i en fysisk plats, Hagfors pastorat och involverar både tjänstemän i kommunen och pastoratet samt intresserade församlingsbor.
Liv i kyrkan
(ramår 2021)
Under ledning av forskare inom etnologi från Lunds universitet genomförs denna förstudie. Teamet följer tre församlingar som arbetar med att utveckla sina kyrkorum som under en period har varit stängda, tillsammans med lokala aktörer. Målet är att öka kyrkornas tillgänglighet och meningsfullhet i samhället. Genom deltagande observationer och kollaborativa möten kommer forskarna att aktivt jobba tillsammans med församlingarna och bidra i diskussioner om hur kyrkor som blivit övertaliga i församlingarna samtidigt kan utvecklas, användas och bevaras.
Dendrokronologi i Västergötlands kyrkor
(ramår 2022)
Projektets mål är att undersöka och analysera vad den data som samtliga utförda dendrokronologiska prover från kyrkor i ett geografiskt avgränsat område tillsammans med annat arkivmaterial rörande kyrkorna kan berätta om deras byggnadshistoria. Geologiska institutionen vid Lunds universitet genomför projektet tillsammans med Västergötlands museum. Projektets resultat förväntas stimulera den byggnadshistoriska forskningen liksom forskningsområdet dendrokronologi genom att på ett nytt sätt använda och ställa frågor till ett omfattande arkivmaterial som först och främst samlats in och analyserats för att svara på frågan när en byggnad är uppförd.
Digitalt tillgängliggörande av kyrkans föremål
(ramår 2022)
Det tekniska beskrivningslexikon över kyrkliga föremål som 2015 utmynnade i publikationen Kyrkans föremål kommer i detta projekt att utvecklas till en digital databas av institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet i samarbete med Svenska kyrkans nationella nivå. Syftet är att öka tillgängligheten och underlätta användningen av beskrivningslexikonet för församlingarna när de ska upprätta samt föra över analoga inventarieförteckningar till det digitala inventarieregistret Sacer. Arbetet innebär också en översyn av befintliga sakord i lexikonet.
Nationell databas över kyrkornas boksamlingar
(ramår 2023)
En ibland styvmoderligt behandlad inventarie i våra kyrkor är de gamla böckerna. I fem olika stiftsprojekt har Skara, Strängnäs, Linköping, Stockholm och Växjö stift inventerat de böcker som finns i församlingarnas kyrkor. De böcker som bedömts vara kulturhistoriskt värdefulla har registrerats i inventarieförteckningen. Kunskapsnivån om denna väsentliga del av det kyrkliga kulturarvet har väsentligt höjts inom hela Svenska kyrkan. I det nationella projekt kommer den databas som redan utvecklats av Linköpings stift och Linköpings universitetsbibliotek att vidareutvecklas och samtliga bokinventeringar infogas i databasen. Projektet kommer också att fastställa en bibliografisk standard som är anpassad till en infrastruktur för digital publicering. Ett viktigt resultat av projektet är att materialet blir lätt tillgängligt för alla som är intresserade, både inom och utanför kyrkan.
Mötesplats för kulturarv - lärande och besöksnäring
(ramår 2022)
Uppsala domkyrkoförsamling genomför tillsammans med Svenska kyrkans nationella nivå denna förstudie som fokuserar på kyrkligt kulturarv och dess relation till lärande och besöksnäring i syfte att utveckla ett större projekt om Svenska kyrkans arbete med kulturarvet som ansvar och resurs. I Uppsala domkyrkoförsamling finns praktisk erfarenhet och kunskap om hur det är att samtidigt vara kyrka, kulturminne och besöksmål. Domkyrkorna utgör katedraler och samlande resurser i respektive stift liksom i hela Svenska kyrkan.