Den som har beviljats projektmedel förväntas rapportera om hur projektarbetet går. Det är obligatoriskt att delrapportera en gång per halvår, senast den 15 juni och den 15 december.
Här finns mallar att ladda ner som stöd för rapporteringen:
Pågående och avslutade projekt
På den här sidan hittar du information om vilka projekt som beviljats medel, vilka projekt som pågår just nu, och vilka som avslutats. Här finns också mallar att använda vid den obligatoriska rapporteringen av beviljade projekt.
Pågående projekt
Användning och tillgängliggörande
När föremål förvandlas i betraktarens öga. Föränderligt kulturarv i samverkan mellan kyrka och museum
(ramår 2026)
Historiska museet har i sina samlingar en ansenlig mängd kyrkliga föremål från kyrkor runtom i Sverige. I detta projekt avser museet att i samarbete med Eskilstuna pastorat hitta olika sätt att göra de kyrkliga föremålen i kyrkor och museer mer kända, angelägna och tillgängliga för fler människor. En viktig utgångspunkt är att föremålen, oavsett om de betraktas som kyrkokonst på ett museum eller är kyrkliga inventarier i en kyrka, är skapade för ett kyrkligt bruk och att de därför är laddade med olika innehåll och betydelser. Projektet utgår från att om församlingar och museer med sina olika förutsättningar samverkar kan de dela utmaningar och lära av varandra. En pedagogik som är tillämpbar i både kyrkorum och på museer ska utvecklas och testas vid de utställningsproduktioner, visningar, seminarier, föreläsningar och filmer som ska göras inom projektet.
Redan den 5 februari 2026 öppnade utställningen Smärtoman på Historiska museet i Stockholm. Smärtoman är en medeltida skulptur från Fors kyrka i Eskilstuna som skadades allvarligt vid en brand i kyrkan på 1940-talet. Den flyttades till museet och har magasinerats där sedan dess. I utställningen lyfts frågor om hur betydelser och värden kan förändras genom påverkan av olika omständigheter.
Samiskt kulturarv och fjällverksamhet i Jokkmokks församling
(ramår 2024)
Projektets syfte är att öka kunskapen om samiska kyrkkåtor och Svenska kyrkans fjällverksamhet genom att undersöka de fem torvkåtorna i Jokkmokks församling som fortfarande är i drift. Projektet kommer studera kyrkkåtornas historia och hur detta levande kulturarv har brukats och brukas idag. Miljöerna ska dokumenteras och berättelser om deras roll och funktion ur ett samiskt perspektiv och som en del av Svenska kyrkans historia sammanställas. Vidare ska dagens regelverk granskas och vid behov kommer förslag och rekommendationer för att förändra befintliga regelverk och praktiker gällande skydd och förvaltning av kyrkkåtor och kapell i Sápmi tas fram.
En grund för kyrkostyrelsens beslut att bevilja projektet är att den kunskap om det kyrkliga kulturarvet som projektet avser utveckla och tillgängliggöra är av stor betydelse för både Svenska kyrkan och staten liksom för allmänheten i bred bemärkelse. De kulturmiljöer som projektet avser studera befinner sig i en gråzon vad gäller skyddsstatus vilket är en viktig anledning till att den kunskapsuppbyggnad projektet syftar till prioriteras.
Samiska inslag och samisk inspiration i Luleå stifts kyrkomiljöer
(ramår 2024)
I denna förstudie undersöker konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet vilka materiella uttryck den samisk kulturen lämnat i kyrkomiljöerna i Luleå stift. Kyrkornas inventarieförteckningar och de regionala museernas samlingar kommer genomsökas efter föremål skapade i en samisk kontext. Det görs sedan kompletterande besök för närmare dokumentationer i ett antal utvalda kyrkor och kapell. En analyserande kunskapsöversikt av allmän relevans kommer att publiceras. Projektet kommer också resultera i att kyrkans inventarieregister Sacer och olika museidatabaser kompletteras med uppgifter.
Läs mer om projektet:
Konstvetenskapliga institutionens hemsida
Mötesplats för kulturarv, lärande, besöksnäring
(ramår 2024)
Detta projekt syftar till att inspirera församlingar att arbeta med kulturarvet mer integrerat i sin verksamhet och att öka kunskapen om kulturarvets roll som pedagogisk resurs för alla delar av den grundläggande uppgiften. Kyrkorummet kan ses som en mötesplats för många intressenter och projektet kommer använda Uppsala domkyrka som utgångspunkt för olika aktiviteter, kunskapsutbyten och dialoger. Projektet vänder sig lika mycket till kyrkan som till besöksnäringen och till den professionella kulturmiljövården. Genom möten mellan professionella, ideella och allmänhet ska perspektiv och metoder utvecklas för att tillgängliggöra det kyrkliga kulturarvet. Under projektet kommer domkyrkan vara plats för både seminarier, filmer och tematiska utställningar där perspektiven lärandemiljö och besöksmål finns med.
Nationell databas över kyrkornas boksamlingar
(ramår 2023)
En ibland styvmoderligt behandlad inventarie i våra kyrkor är de gamla böckerna. I fem olika stiftsprojekt har Skara, Strängnäs, Linköping, Stockholm och Växjö stift inventerat de böcker som finns i församlingarnas kyrkor. De böcker som bedömts vara kulturhistoriskt värdefulla har registrerats i inventarieförteckningen. Kunskapsnivån om denna väsentliga del av det kyrkliga kulturarvet har väsentligt höjts inom hela Svenska kyrkan. I det nationella projekt kommer den databas som redan utvecklats av Linköpings stift och Linköpings universitetsbibliotek att vidareutvecklas och samtliga bokinventeringar infogas i databasen. Projektet kommer också att fastställa en bibliografisk standard som är anpassad till en infrastruktur för digital publicering. Ett viktigt resultat av projektet är att materialet blir lätt tillgängligt för alla som är intresserade, både inom och utanför kyrkan.
Kyrkomusik i Sverige
(ramår 2020)
Bokverket om kyrkomusikens historia i Sverige har kraftigt försenats. Det planeras att färdigställas under 2026. Boken ges ut i Vitterhetsakademiens serie och manus granskas av akademiens publiceringskommitté.
Projektets mål är att producera en historisk översikt över kyrkomusikens historia i Sverige från kristnandet till nutid. Projektet leds av institutionen för musikvetenskap vid Uppsala universitet som med hjälp av aktiva forskare, ny forskning inom kyrkomusik och andra aktuella, relaterade projekt ska skapa att samlande verk som har en socialhistorisk ansats. I centrum står spänningsfältet mellan kyrkomusik som kulturellt fenomen och dess religiösa funktion och mening. Svenska kyrkan bidrar med både forskningsmedel och KAE i projektet som i övrigt finansieras av Kungliga Vitterhetsakademin, RAÄ, fonder och egna medel.
Klimat och miljö
Mögelrisk i ett förändrat klimat
(ramår 2025)
I fokus för detta projekt står den ökade risken för mögelpåväxt i kyrkorummen. Den påverkas av klimatförändringarna och ett mildare klimat, men också av ändrade uppvärmningsstrategier när elkostnaderna ökar. Det har visat sig svårt att identifiera rätt åtgärd, på rätt ställe, vid rätt tidpunkt i de olika mikroklimat som kan uppstå.
Projektet avser genomföra en systematisk kartläggning och mätning av var mögelpåväxt sker, och inte sker, i ett antal kyrkor. Det ska resultera i framtagning av förbättrade metoder och riktlinjer i förebyggande syfte. Projektet drivs av Visby och Växjö stift tillsammans med forskare i kulturvård vid konstvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet.
Förvaltning av kulturarv
Kyrkogårdens natur och kulturvärden
(ramår 2026)
Projektets syftar till att sprida kunskap om de kulturhistoriska värden och naturvärden som finns på kyrkogårdar, bland annat i dess vegetation. Projektet kommer vidare undersöka hur klimatförändringarna påverkar begravningsplatserna samt hur förvaltningsmetoder kan ge positiva effekter på natur- och kulturvärden och de förändringar klimatet bidrar till.
Målet är samla och sammanfatta befintlig forskning och kunskap i en handbok där råd om vård och underhåll av begravningsplatser tar sammanvägd hänsyn till dessa olika förutsättningar. Handboken riktar sig framför allt till personal som arbetar med kyrkogårdarna, men ska också kunna användas av övrig personal och förtroendevalda i församlingen, samt andra intressenter som berörs såsom konsulter och myndigheter.
Kyrkstallar
(ramår 2025)
En byggnadstyp som tidigare var mycket vanlig i kyrkomiljöer är kyrkstallar. I takt med industrialiseringen under 1900-talet har behoven av kyrkstallar försvunnit. Det har medfört att de ofta flyttats, rivits eller byggts om till andra funktioner.
I detta projekt kommer länsmuseerna i Jönköpings och Jämtlands län studera ett antal bevarade kyrkstallar och beskriva deras historia, förekomst, utformning, byggnadsteknik, ägandeförhållande, förnyade funktioner och skyddsstatus. Arbetet ska leda till en vägledning som övergripande beskriver kulturhistoriska värden, ansvarsförhållanden samt hur skydds- och bidragsmöjligheter kan se ut.
Konservering, hantverk och material
Vårda väl - förbättrade metoder för bevarande av kyrklig textil
(ramår 2026)
Detta projekt syftar till att ta fram säkra och miljömässigt hållbara metoder för att rengöra kyrklig kulturhistoriskt värdefull textil med fokus på behandling av fläckar. Bakgrunden är att fläckar som uppstår vid användning helst bör åtgärdas omgående för att minska risken för bestående skador.
Projektets mål är att ta fram rekommendationer kring lämpliga metoder, material och utrusning för att ta bort fläckar lokalt istället för att rengöra hela textilen. Det kan bidra till att minska konservatorns tidsåtgång för fläckurtagning och därmed också församlingens kostnader för det utförda arbetet.
Blyinfattat och dekorativt glas – levande hantverk och bevarat kulturarv
(ramår 2026)
Blyglasfönster finns i hög omfattning på kyrkor skyddade av kulturmiljölagen men kunskapen om att åtgärda fönstren finns hos en minskande skara hantverkare. Det saknas övergripande kunskapsunderlag med råd och rekommendationer vilket försvårar bevarandearbetet. Det gör att kunskaper och erfarenheter hos verksamma personer och företag är angelägna att tillvarata.
Detta projekts syfte är att göra en handledning om blyinfattat och dekorativt arkitekturbundet glas som bygger på befintlig forskning och kunskap samt beprövad erfarenhet hos olika grupper av yrkesverksamma inom området. Målet är att tillgodose det generella behovet av kunskapshöjning och antikvarisk medvetenhet hos kyrkans förvaltare, föreskrivande konsulter, antikvarier och kulturvårdande myndigheter.
Förvaltarstöd och småskalig, hantverksbaserad tegeltillverkning. Tegel från 1150–1350
(ramår 2026)
Projektet uppmärksammar ett känt problem som Svenska kyrkan och andra fastighetsägare som förvaltar äldre tegelbyggnader med kulturhistoriska värden återkommande ställs inför. Syftet är att utveckla kunskaperna om tegeltillverkningen före mitten av 1800-talet för att öka möjligheterna att tillverka tegel som uppfyller höga krav på autenticitet vid ersättning av skadat tegel i dessa byggnader. Provbränningar av tegel till två medeltida byggnader kommer göras i en för ändamålet uppbyggd tegelugn som ska efterlikna förhållandena i medeltida fältugnar. Försöken kommer att redovisas, analyseras och utvärderas i ett kunskapsunderlag.
Projektet kommer parallellt att utarbeta ett stöd för förvaltare som beskriver de problem som kan finnas vid underhåll och restaurering av tegelkonstruktioner. Det ska kunna användas vid förstudier och projekteringar, exempelvis föreslå kravspecifikationer för att beställa tegel utifrån tekniska och kulturhistoriska aspekter och tillvägagångssätt vid besiktningar av murverk.
Tjärning av trätak
(ramår 2025)
Kunskaperna om hur man ska tjära för att få en skyddande yta som håller länge behöver fortsätta utvecklas. Det kan öka trätakens livslängd och spara både pengar och kulturhistoriska värden.
Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet ska i detta projekt ta fram och testa ett antal koncept för att tillreda och blanda taktjära. Koncepten grundar sig i redan genomförda analyser av äldre tjocka tjärskikt på byggnader.
I projektet involveras hantverkare som idag arbetar med att stryka förtjockade tjäror och som byggt upp erfarenheter kring detta. Församlingar med kyrktak som på senare år har strukits med tjockare tjärskikt deltar också i projektet.
Läs mer om den kunskapsuppbyggnad om tjära som Svenska kyrkan bidragit till att finansiera genom projektet Småskalig framställning och förmedling av furutjära under Avslutade projekt nedan.
Tidigmedeltida måleri på arkitekturbundet trä
(ramår 2024)
De omfattande inventeringarna av kyrkornas medeltida takstolar har bidragit till att tidigare okänt måleri har upptäckts på kyrkornas vindar. Detta måleri har ur forskningssynpunkt den fördelen att det inte är konserverat. Det kan därför ge unika kunskaper om bindemedel, pigment och måleritekniker.
I projektet kommer Hantverkslaboratoriet att kartlägga och katalogisera förekomsten av måleri från den tidigaste kyrkobyggnadstiden mellan 1100–1350. Ett viktigt resultat av projektet för Svenska kyrkans del är en sammanställning av råd kring hur förvaltare kan gå tillväga för att skydda måleri vid byggnadsarbeten och installationer.
Virke för framtida förvaltning av kyrkobyggnader
(ramår 2023)
Projektet leds av Hantverkslaboratoriet och genomförs i bred samverkan mellan universitet, hantverksföretag, kyrkans egendomsförvaltning, stift och församlingar. Syftet är att utveckla strategier och metoder för att långsiktigt säkerställa tillgången på kvalitativt virke och trämaterial inom den kyrkliga förvaltningen. I detta ingår att utveckla samverkan inom kyrkan, mellan egendomsförvaltningar och pastoratens fastighetsförvaltningar, med syfte att i högre grad använda kyrkans egen skog för dessa syften. Projektet kommer bland annat inventera och beräkna hur stora volymer specialvirke som Svenska kyrkan behöver i framtiden. Här ingår också undersökningar av förekomsten av lövträ i det historiska kyrkobyggandet som är lite känt och undersökt. Handledningar som stödjer förvaltarna i att precisera virke med rätt kvalitet utifrån användningsområde tas fram.
Avslutade projekt
Användning och tillgängliggörande
Samiska inslag och samisk inspiration i Luleå stifts kyrkomiljöer
(ramår 2024)
I denna förstudie har konstvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet gått igenom vilka materiella uttryck den samisk kulturen har lämnat i kyrkomiljöerna inom Luleå stift. Studien visar att samiska föremål började bli vanligare först under andra halvan av 1900-talet i kyrkorna. Föremålen kan kopplas till perioder då samiskt konsthantverk generellt har uppmärksammats i samhället. Kyrkotextilier visade sig vara den överlägset största inventariegruppen. Den geografiska spridningen av föremålen är väldigt ojämn, i många församlingar med samisk befolkning är den samiska representationen i kyrkorummet begränsad. Det är framförallt i fjälltrakterna och i fjällnära kyrkor som samisk materiell kultur är representerad.
Kyrkornas inventarieförteckningar och de regionala museernas databaser över museisamlingarna har använts för att söka efter föremål som är skapade i en samisk kontext. Med hjälp av Luleå stift har forskarna fått kontakt med stiftets församlingar och tillgång till deras inventarieförteckningar. Många förteckningar finns i inventarieregistret Sacer men inte alla. Ett resultat av projektet är att föremål med samisk anknytning har märkts upp i registrets kommentarsfält för att enklare bli sökbara. En katalog över de kyrkor som har samiska föremål har också sammanställts. En kunskapsöversikt med en analys av allmän relevans har skrivits.
Samiska föremål och föremål i samisk tradition i kyrkor i Luleå stift. En konst- och textilhistorisk inventering, kommer publiceras i universitetets publiceringsdatabas DIVA under början av 2026.
Läs mer på konstvetenskapliga institutionens hemsida och i en artikel om projektet i Samefolket. Läs också om Härnösands stifts inventering av samiska föremål i kyrkor i stiftet.
https://www.uu.se/institution/konstvetenskapliga/forskning/konstvetenskap
https://samefolket.se/jakt-pa-samiska-spar-i-kyrkan/
https://www.svenskakyrkan.se/harnosandsstift/188-foremal-berattar-om-samisk-kyrkohistoria
Mötesplats för kulturarv, lärande, besöksnäring
(ramår 2024)
Detta projekt har utforskat kyrkorummets roll som en mötesplats för många intressen. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, undervisa och utöva diakoni och mission. Men församlingarna förvaltar också ett kyrkligt kulturarv som är allas. Projektet har syftat till att inspirera församlingar att arbeta med kulturarvsperspektiv mer integrerat i sin verksamhet och att öka kunskapen om kulturarvets roll som pedagogisk resurs för alla delar av den grundläggande uppgiften.
I projektet arrangerades i Uppsala domkyrka hösten 2024 en forumvecka med publika aktiviteter för allmänheten och en tredagars konferens som vände sig till professionella och ideellt verksamma inom Svenska kyrkan och kulturmiljövården. Inför konferensen gjordes bland annat en utredning om det kyrkliga kulturarvet utifrån besöksnäringens perspektiv. Den syftade till att belysa kyrkorummens och kyrkomiljöernas potential som besöksmål och på vilket sätt detta kan bidra till att bevara, använda och utveckla det kyrkliga kulturarvet. Under forumveckan genomfördes seminarier och workshops för att diskutera de resultat som kommit fram i utredningen.
I domkyrkan arrangerades en utställning för allmänheten och filmer från domkyrkans glas- och textilateljéer visades. Den intresserade kunde ta del av pågående konserveringsarbeten på det senmedeltida altarskåpet från Skånela kyrka i Sturekoret. En musikhistorisk konsert arrangerades med Uppsala katedralsångare. På Uppsala domkyrkas hemsida finns information om de aktiviteter som pågick På liv och död - utställning om dop, nattvard och begravning - Uppsala domkyrka
Efter projektet har de presentationer som gjordes vid konferensen bearbetats och sammanställts till antologin På liv och död. Den ges ut av Artos & Norma bokförlag På liv och död - Artos & Norma Bokförlag
Utredning av det kyrkliga kulturarvet som besöksmål. Graffman AB>> (länk till pdf)
Förstudiens rapport>> (länk till pdf)
Nationell databas över kyrkornas boksamlingar
(ramår 2023)
Detta projekt har utvecklat modeller för hur material från inventeringar av kulturhistoriska böcker som genomförs i församlingar kan infogas i en gemensam databas. I projektet ingick att se om databasen över kulturhistoriskt värdefulla böcker i Linköpings och Växjö stift, som har byggts upp vid Linköpings universitetsbibliotek, kan bli en rikstäckande databas. Under projektets gång kunde beslut tas att bygga ut databasen och under våren 2026 kommer en ny att publiceras.
Databasen har utvecklats och optimerats i samband med att inventeringsdata från stiftsprojekten som har genomförts i Skara, Strängnäs och Stockholm har förts in. En standard för databasen är framtagen. Det finns också mallar för att utföra inventeringar av böcker i framtiden. Det har fastställts en bibliografisk standard och modeller för hur material från kommande inventeringar kan infogas i databasen.
Genom projektet har förutsättningarna ökat att bevara och tillgängliggöra ett kyrkligt kulturarv som länge försummats. Projektet kan bidra till att stärka medvetenheten om böckerna och deras kulturhistoriska värde, och därmed även bidra till att bevarande åtgärder prioriteras inom enheterna. En väl utvecklad databas kan också minska behovet att fysiskt hantera sköra böcker. Konkret kan material frän databasen användas pedagogiskt för att vid visningar eller utställningar förklara böckernas historiska funktion och bruk i den kyrkliga miljön.
Här hittar du databasen. Den innehåller just nu böcker inventerade i Linköping och Växjö stift men under 2026 kommer böcker från Skara, Strängnäs och Stockholms stift att publiceras Kyrkornas böcker - Start
Läs rapporten Forum för bortglömda böcker. En nationell databas över kyrkliga boksamlingar
Dendrokronologi i Västergötlands kyrkor
(ramår 2022)
Ett projekt genomfört i ett samarbete mellan forskare på Geologiska institutionen vid Lunds universitet och Västergötlands museum. Projektets syfte var att undersöka vilken kunskap som går att få fram om data från dendrokronologiska prover från kyrkor i ett geografiskt område analyseras tillsammans och sedan jämförs med andra arkivmaterial som rör kyrkorna.
Resultaten visar vilka potentialer dendrokronologiska data har att berätta om de skogliga resurser som fanns tillgängliga för församlingar och byggherrar vid byggandet av kyrkorna. En karta över de regionala skogstillgångarna under medeltiden ritades upp, timrets proveniens fastställdes och virkeshandel i landskapet kartlades. I projektet undersöktes också vilka delar av träden som nyttjats i olika byggnadsdelar. Vidare analyserades hur många träd som har behövts vid bygget av en kyrka. Resultaten ger inblick i den lokala och regionala ekonomins utveckling över tid.
Förhoppningen är att projektets resultat kan stimulera den byggnadshistoriska forskningen liksom forskningsområdet dendrokronologi. Det visar vilken kunskap som går att få ram om andra frågor ställs till ett omfattande arkivmaterial som först och främst samlats in och analyserats för att svara på frågan när en byggnad är uppförd.
Ta del av webbinariet ”Vad berättar byggnadstimret om kyrkan och landskapet?”
Ladda ned artikeln Kyrkornas timmer berättar – nya dendrokronologiska rön i Västergötland
Föremålen berättar
(ramår 2021)
Runt om på Sveriges länsmuseer finns samlingar av kyrkliga föremål. Många kyrkoinventarier deponerades eller skänktes till museerna runt sekelskiftet 1900. Det var då museerna bildades och utställningarna började byggas upp. Det var framförallt medeltida föremål som ställts undan i kyrkornas vindar och förråd som fördes till museerna.
I denna förstudie har Örebro läns museum haft som syfte att öka kunskapen om de kyrkliga föremål som finns i deras museisamling genom samverkan med församlingarna där föremålen ursprungligen hör hemma. Ett viktigt mål har varit att se hur museet kan hjälpa till att öka engagemanget för vad kyrkliga inventarier kan berätta om kyrkliga bruk och samhälleliga förhållanden hos både församlingarna och allmänheten. Museet har haft ambitionen att stötta församlingarna och öka deras kompetens i deras eget arbete med att berätta om sina föremåls historia.
Genom samarbete mellan museum, forskare och församling har kunskapsläget kring de inventarier som finns hos både museet och i kyrkorna börjat kartläggas. Under förstudien har personal från några församlingarna besökt museimagasinen och personal från museet har i sin tur varit på besök i
några kyrkor. Förstudien möttes av olika hinder, såsom restriktionerna under pandemin, men också svårigheter för församlingarna att hinna prioritera insatser för att arbeta med det kyrkliga kulturarvet.
Ta del av resultaten i förstudierapporten (pdf)
Fattigfrågan i Glanshammar, Viby och Ljusnarsberg sockenstämmor.
Triumfkrucifix av Kräcklingemästaren
Liv i kyrkan
(ramår 2021)
Under ledning av forskare inom etnologi från Lunds universitet genomfördes denna förstudie tillsammans med tre församlingar som förvaltar kyrkor som under en period varit stängda. Målet var att studera hur de tre kyrkomiljöerna vid Odarslövs kyrka, Ignaberga kyrka och Östra Nöbbelövs kyrka skulle kunna utvecklas för att öka deras tillgänglighet och göra dem mer meningsfulla och användbara för församlingarna och människor i den lokala omgivningen. Forskarna gjorde deltagande observationer av arbetet på plats i församlingarna och intervjuade aktiva församlingsmedlemmar och invånare i lokalsamhället. De kunde samla in synpunkter om brister och behov av olika typer av lokaler och många idéer om utveckling inom kyrkomiljöerna.
Enligt forskarteamet har alla tre kyrkobyggnaderna potential att få nytt liv, men en slutsats man drar är att det krävs mer av Svenska kyrkan än att bara öppna upp för nya användningsområden. Det kan vara nödvändigt för kyrkan att anställa eller anlita andra yrkeskategorier för att utveckla och koordinera användningen av kyrkan av flera grupper på regelbunden basis. Evenemangs-, konferens-, turismutvecklare men också fastighetsutvecklare och fastighetssamordnare. Kanske är detta något som ska samordnas på stiftsnivå eller nationell nivå.
Ta del av projektets förstudierapport (på engelska) eller sammanfattningen (på svenska).
Vetenskaplig konferens om medeltida kyrktak
(ramår 2022)
Den 8-9 november 2022 arrangerade Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet och Kungliga Vitterhetsakademin tillsammans en vetenskaplig konferens om forskningen kring de medeltida kyrkornas tak. På konferensen presenterades resultat från olika projekt genomförda i både Sverige, Norden och Västeuropa. Konferensen riktade sig till Svenska kyrkan, kulturmiljövården och forskare i Sverige och Europa. Ett viktigt syfte var att möjliggöra utbyte av kunskap och erfarenheter och att sprida ny kunskap om en del av kyrkobyggnaden som visat sig inrymma höga kulturhistoriska värden. Konferensen filmades och finns nu tillgänglig att ta del av i efterhand på Riksantikvarieämbetets youtubekanal.
Kyrkan i lokalsamhället
(ramår 2021)
Ett projekt i samarbete mellan Karlstads stift, Hagfors pastorat och samhällsplaneringsföretaget SBK. Syftet var att utveckla metoder för att öka kunskapen om det kyrkliga kulturarvet som samhällsresurs med utgångspunkt i den fysiska platsen och kyrkomiljöerna, genom samverkan med kommun, näringsliv, civilsamhälle och övrig idéburen sektor.
Projektets fokusområden har varit ungas behov och syn på den plats där de bor, vad kyrkan skulle kunna vara – mer än idag – samt samhällets behov av nästa generations intraprenörer och entreprenörer för att utveckla en plats hållbart. En kunskapsallians mellan Svenska kyrkan och den industriella delen av näringslivet i Hagfors initierades i projektet och förhoppningen är att det ska öka kunskaperna om hur gemensamma normer och strukturer kan begränsa möjligheterna till utveckling och innovation på mindre orter.
I projektet har en metod för hållbara platser tagits fram som visar på vikten av samverkan mellan sektorer för att skapa just detta. Metoden ska användas för att påbörja byggandet av nätverk som med utgångspunkt i den fysiska platsen undersöker det kyrkliga kulturarvet som samhällsresurs i det långsiktiga arbetet för att utveckla en trygg, levande och attraktiv landsbygd. Metoden kan vara tillämpbar för andra kyrkliga enheter i exempelvis arbetet med lokalförsörjningsplaner genom att den möjliggör medborgardialog kring kyrkomiljöernas betydelse.
Konservering, hantverk och material
Virke för framtida förvaltning av kyrkobyggnader
(ramår 2023)
Projektet har genomförts av Hantverkslaboratoriet i samverkan med flera stift, församlingar och egendomsförvaltningar, kyrkokansliet och hantverksföretag. Projektet har syftat till att utveckla strategier och metoder för att långsiktigt säkerställa tillgången på kvalitativt virke och trämaterial inom den kyrkliga förvaltningen. För att kunna vårda och underhålla landets kyrkobyggnader och klockstaplar, som tillkommit under en period av 800–900 år, ställs krav på en stor variation av specialvirke idag och framöver. För att säkra dessa behov krävs att delar av skogsbruket förändras.
Projektet har bidragit till att skapa en medvetenhet och dialog inom kyrkans skogs- och byggnadsförvaltningar om dessa frågor. Det har undersökts vilka möjligheter och verktyg som finns att i högre grad använda kyrkans skog för att tillgodose den egna materialförsörjningen på både kort och lång sikt. Bland annat gjordes studier av hur man kan beräkna vilka volymer av specialvirke som behövs. Men mått och uppgifter om ytors storlek saknas oftast i de administrativa system som används inom kyrkans byggnadsförvaltning. Det framgår heller inte vilka träslag som använts. Det gör att volymberäkningar är svåra att göra och kräver att dessa uppgifter i framtiden förbättras. I rapporten Ytor och specialvirke. Om Svenska kyrkans virkesbehov vid kyrkobyggnaders underhåll diskuteras rådande läge och olika vägar framåt. Dessa frågor och många andra diskuterades vid ett seminarium dit berörda från stift och egendomsförvaltningar bjudits in. Presentationer från projektets olika delstudier varvades med diskussioner. En sammanfattning finns i seminarierapporten Virke och skogsbruk för framtida förvaltning av kyrkobyggnader.
Ett viktigt resultat av projektet är den ökade kunskapen om användningen av olika lövträslag i det äldre kyrkobyggandet. Eftersom tillgången på kärnfura till spåntak blir allt sämre är det positivt att de historiska beläggen för att ek, asp och al har använts för spåntillverkning stadigt ökar. För att förbättra kunskaperna om olika lövträds egenskaper har bland annat sakristians tak på Sjösås gamla kyrka lagts om med en blandning av ekspån och aspspån. I två rapporter har arbetet dokumenterats (se nedan). Växjö stift har bidragit med en inventering av spåntak som visar att antalet spåntak under 1900-talet förändrats både till antal och beträffande vilka träslag som har använts. Ekspån har historiskt varit mycket mer vanligt än vad det är idag (se pdf nedan). En skrift om de avväganden som behövs när ett spåntak ska läggas om med lövträ kommer färdigställas under början av 2026.
Sjösås gamla kyrka sakristietak. Arbetshandling.
Sjösås gamla kyrka sakristietak. Dokumentation av spåntaksomläggning.
Inventering av spåntak i Jönköpings län, Växjö stift.
Materialteknisk undersökning av medeltida muralmålningar
(ramår 2022)
I denna förstudie har praktiserande, erfarna konservatorer undersökt arbetssätt och metoder för att genomföra materialtekniska undersökningar av muralt måleri. Mobila icke förstörande undersökningar i fält har jämförts med gängse metoder för provtagning och laboratorieanalys.
Syftet har varit att ta reda om det går att inhämta relevant kunskap om de material som använts och göra rätt bedömningar utifrån analyserna inför exempelvis konserveringsåtgärder. Genom undersökningar i fem kyrkor har kunskap och slutsatser om materialens uppbyggnad och den tekniska utrustningens möjligheter och begränsningar ökat.
Undersökningarna visar att det medeltida muralmåleriet har en mer komplex uppbyggnad än vad som varit känt. Organiska komponenter har påvisats i ett stort urval av prover. Men begränsningar i analysunderlaget har gjort att en tydlig gradering av olika tillvägagångssätt vid undersökningar inte har kunnat formuleras. Genom förstudiens resultat öppnas möjligheter att formulera tydligare forskningsinsatser.
Ta del av resultaten av undersökningarna av muralmålningarna i Härnevi kyrka med bilagor samt undersökningarna i Roslagsbro kyrka, Estuna kyrka, Eriksbergs gamla kyrka och Marka kyrka.
Se det inspelade webbinariet Medeltidsmästarnas måleriteknik. Undersökningar av muralt måleri
Materialegenskaper hos fogbruk i nygotiska murverk
(ramår 2021)
I fokus för detta projekt står de stora nygotiska murade kyrkobyggnaderna som har komplexa och omfattande problem med sina murverk och fogar. Många av dessa kyrkor har varit drabbade av skador alltsedan de uppfördes under det sena 1800- och tidiga 1900-talet. De åtgärder som genomförts under årens lopp har ibland förvärrat skadorna eftersom man inte har förstått att grundorsaken till problemen bland annat berott på att man från början murat med bruk som inte har härdat på djupet. När man gjort reparationer med för hårda cementbruk har ingen fukt kommit ut och ingen luft in vilket förvärrat skadorna.
Utifrån de kunskaper som finns idag har forskare från avdelningen för byggnadsmaterial vid Lunds tekniska högskola och från institutionen för kulturvård vid Uppsala universitet undersökt materialegenskaper hos olika blandningar av fogbruk. Målet har varit att få fram egenskaper för bruk lämpliga att använda vid reparationer som både bevarar kulturhistoriska och estetiska värden.
Läs intervjun med forskarna om projektets resultat: De vill fylla en kunskapslucka om fogbruk
Ladda ned projektets rapport (Pdf)
Småskalig framställning och förmedling av furutjära
(ramår 2021)
Svenska kyrkan är en stor konsument av furutjära. Tjäran har lång historisk hävd på både trätak och väggbeklädnader av spån och brädor. Sedan 2010-talet har kyrkan aktivt verkat för att tjära åter ska kunna tillverkas i Sverige och i de nordiska länderna. Detta kräver en kunskapsuppbyggnad och återtagande av kunskap som under 1900-talet har gått förlorad.
I detta nationella projekt har Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet tillsammans med Linköping och Västerås stift systematiserat kunskapen om hur tjära tillverkas i både tjärdalar och i tjärugnar. Målet har varit att ta fram handledningar för den som vill börja bränna tjära. Beskrivningarna av hur man framställer tjära bygger både på bränningar som gjorts under projektet och tidigare, samt på arkiv- och litteraturstudier. Alla de uppgifter om tjärtillverkning som hittats i litteratur i de nordiska länderna har sammanställts i en särskilt bibliografi.
Ladda ned handledningen Om konsten att bränna tjära: Småskalig tillverkning av furutjära
Ladda ned bibliografin Tjära, en bibliografi: Version 1:2025
Under projektet har flera träffar hållits för intresserade presumtiva tjärbrännare. Utöver det arrangerades fyra webbinarier som spelades in för att bygga kunskap hos både tjärbrännare, förvaltare, hantverkare, konsulter inom bygg och andra intresserade. Länkar till de inspelningarna hittar du nedan.
Första filmen Pär Malmros: Tjära på gotländska kyrktak 1. Råvara tillverkning och användning
Andra filmen Pär Malmros: Tjära på gotländska kyrktak 2. Praktiska erfarenheter
Tredje filmen Arja Källbom: Vad är tjära och tjärfärg?
Fjärde filmen Roger Sköld: Småskalig tjärframställning i Borensberg
Kunskaper om tjära har också byggts upp inom projektet Tjära på Gotland som mellan 2017 och 2022 genomfört en rad delprojekt där framställning av tjära och applicering av tjära undersökts.
Förvaltning av kulturarv
Utrymning genom inåtgående dörrar
(ramår 2025)
Nya forskningsresultat har visat att de största riskerna vid utrymning av en byggnad inte handlar om hur många personer som finns i lokalen, utan hur hög persontätheten är i direkt anslutning till utrymningsdörren. Under ledning av Brandskyddslaget har de nya forskningsresultaten tillämpats och testats i ett antal kyrkor och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader för att identifiera hur man kan ta hänsyn till de parametrar som är vanligt förekommande här. Projektet har tagit fram en vägledning användbar för både räddningstjänst, fastighetsägare och förvaltare.
Ladda ned rapporten Utrymning genom inåtgående dörrar i det kyrkliga kulturarvet
Rekommendationer för sprinklerinstallationer
(ramår 2024)
Sprinklerinstallationer kan rädda en byggnad vid brand men också orsaka stora skador om de inte fungerar som det är tänkt. Detta projekts målsättning har varit att sammanställa rekommendationer för hur sprinklersystem i kyrkor och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör utformas för att vara långsiktigt hållbara och innebära rimliga service- och underhållsbehov.
Rapporten ”Rekommendationer för installation av sprinklersystem i kyrkor och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader” har färdigställts av RISE tillsammans med projektets övriga projektdeltagare. I rapporten görs en genomgång av de rekommendationer som finns i fastställda standarder kring sprinklersystem. Detta ställs i relation till utmärkande drag för kulturhistoriskt värdefulla byggnader och olika aspekter som inte omfattas av standarderna.
Rapporten beskriver hur en värdering av behovet av ett sprinklersystem ska göras, vilket vägval som den så kallade kravställaren (som oftast är fastighetsägaren) har och vad som ska ingå i en utförandespecifikation. Baserat på utförandespecifikationen görs sedan en projektering av sprinklersystemet. Det är angeläget att projekteringen görs av en certifierad sprinkleringenjör med stor erfarenhet av projektering i liknande byggnader.
Kvalitetssäkring av konserveringsarbeten inom Svenska kyrkan
(ramår 2023)
Nordiska konservatorsförbundet Sverige kartlägger i projektet hur konserveringsarbeten beställs, upphandlas, utvärderas och kvalitetssäkras inom Svenska kyrkan. Målet är att förbättra förutsättningarna för konserveringsarbeten av de kyrkliga kulturminnena genom att utreda och ge förslag till hur en hållbar, likvärdig process kan utformas. Denna process involverar inte bara församlingarna utan i högsta grad konservatorer, länsstyrelser och stift. En bred referensgrupp engageras för att få frågorna allsidigt belysta. Projektet ger goda möjligheter att bidra till en god praktik i framtida arbete.
Ladda ned rapporten Kvalitetssäkring av konserveringsarbeten inom Svenska kyrkan
Skyddsaspekter på kyrkligt kulturarv vid höjd beredskap och krig
(ramår 2022)
Svenska kyrkan har ett lagenligt krav att vidta de beredskapsförberedelser som behövs för vård och underhåll av de kyrkliga kulturminnena vid en höjd beredskap. För att bättre förstå varför och hur religiöst kulturarv i allmänhet, och det kyrkliga kulturarvet i synnerhet, kan utgöra måltavla i väpnade konflikter har ett kunskapsunderlag tagits fram som utgår från den lokala förvaltarens perspektiv.
Rapporten ger en överblick över det sammansatta ansvar och den samverkan som krävs för att leva upp till de internationella konventioner och lagar som reglerar området. För att göra bakgrund och iakttagelser konkreta utifrån den lokala förvaltarens perspektiv avslutas rapporten med ett exempel. Hur ser beredskapsförberedelserna ut i en församling? Hur relaterar omhändertagandet av kulturarvet till verksamheten i stort? Vilka kontaktytor är församlingen beroende av och vilka problem ställs man inför? Projektet har haft förmånen att följa arbetet med en beredskapsplan för Åhus församling. Projektet har genomförts i ett samarbete mellan enheten för kulturarvsstöd på kyrkokansliet och Mattias Legnér, forskare vid institutionen för kulturvård vid Uppsala universitet.
Digitalt tillgängliggörande av kyrkans föremål
(ramår 2022)
Det tekniska beskrivningslexikon över kyrkliga föremål som utmynnade i publikationen Kyrkans föremål (2015) har i detta projekt omvandlats i en digital databas. Den kommer att placera på Svenska kyrkans hemsida och är digitalt sökbar för såväl församlingar som allmänhet.
Ett syfte med projektet är att öka tillgängligheten och underlätta användningen av beskrivningslexikonet för församlingarna när de ska upprätta samt föra över analoga inventarieförteckningar till det digitala inventarieregistret Sacer. Ytterligare sakord har också lagts till i databasen och beskrivningar, illustrationer och litteraturhänvisningar har setts över. Arbetet har gjorts av institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet i samarbete med Svenska kyrkans nationella nivå.
Databasen kommer publiceras under hösten 2025.
Gravvårdar i trä – Förvaltning av ett förgängligt kulturarv
(ramår 2022)
Gravvårdar tillverkade av trä är en allt ovanligare företeelse på våra begravningsplatser. Men de har under 1900-talet varit betydligt vanligare. De bevarade trägravvårdarna kan berätta intressanta historier om hur begravningsritualer har förändrats över tid och de kan vittna om att gravar har haft olika status. I detta projekt har samtliga bevarade trägravvårdar på begravningsplatserna i Jämtlands lön inventerats av länsmuseet Jamtli. De har sedan kategoriserats och grupperats i ett antal olika varianter.
Med utgångspunkt i inventeringsresultaten och fördjupande arkivstudier har en allmän vägledning som beskriver trägravvårdarnas historia och vilka kulturhistoriska värden de representerar tagits fram. Utifrån detta ges idéer och förslag på hur gravvårdarna kan tas om hand och underhållas på olika sätt beroende på deras karaktär, kulturhistoriska värden och vilka skador de uppvisar. Projektet uppmärksammar betydelsefulla frågor om det framtida bevarandet av ett hotat bestånd gravvårdar som genom både en historiskt lägre status och materialanvändning riskerar att försvinna.
Forskningsöversikt Svenska kyrkans kulturarv åren 2015 – 2022
(ramår 2022)
Kunskaperna om det kyrkliga kulturarvet har sedan staten och kyrkan skildes åt ökat på många olika sätt. Med hjälp av den kyrkoantikvariska ersättningen har kyrkan kunnat satsa på att bygga upp kunskap för att öka förutsättningarna att på ett bra sätt ta hand om det kyrkliga kulturarvet. 2014 gav Svenska kyrkans nationella nivå i uppdrag till Göteborgs universitet att ta fram en översikt över den forskning inom området kulturarv som sett dagens ljus sedan relationsändringen. Under 2023 sammanställdes en ny översikt av den forskning och kunskapsutveckling som producerats i olika
akademiska miljöer sedan 2015. I rapporten Forskning och kunskapsutveckling. Svenska kyrkans materiella kulturarv 2015-2022 finns en analys av forskningens innehåll och omfattning. Aktuella frågor uppmärksammas och kunskapsluckor diskuteras. Målet är kunna använda rapporten för att stimulera till fortsatt kunskapsutveckling och samverkan mellan olika kunskapsinstitutioner.
Ta del av forskningsöversikten Svenska kyrkans kulturarv åren 2015–2022 (gu.se)
Ta del av forskningsöversikten Svenska kyrkans kulturarv åren 2009-2014 (gu.se)