Pågående projekt - kunskapsutveckling om kyrkligt kulturarv

Kyrkomusik i Sverige

(ramår 2020) 

Bokverket om kyrkomusikens historia i Sverige har försenats och kommer att bli färdigt för tryck under 2023. Boken ges ut i Vitterhetsakademiens serie och färdigställt manus granskas av akademiens publiceringskommitté.

Projektets mål är att producera en historisk översikt över kyrkomusikens historia i Sverige från kristnandet till nutid. Projektet leds av institutionen för musikvetenskap vid Uppsala universitet som med hjälp av aktiva forskare, ny forskning inom kyrkomusik och andra aktuella, relaterade projekt ska skapa att samlande verk som har en socialhistorisk ansats. I centrum står spänningsfältet mellan kyrkomusik som kulturellt fenomen och dess religiösa funktion och mening. Svenska kyrkan bidrar med både forskningsmedel och KAE i projektet som i övrigt finansieras av Kungliga Vitterhetsakademin, RAÄ, fonder och egna medel.

Föremålen berättar

(ramår 2021) 
Örebro läns museum leder denna förstudie som har målet att öka kunskapen och engagemanget för kyrkliga inventarier hos såväl församlingar som allmänhet. Genom ett samarbete mellan museum, forskare och församling ska kunskapsläget kring de inventarier som finns hos samarbetsparten Viby församling och de kyrkliga föremålen i museets samlingar kartläggas och en plan för fortsatt forskningsarbete om föremålen tas fram. Ett viktigt mål är att ge församlingen stöd och kompetens i arbete och kommunikation om föremålen som uttryck för kyrkliga bruk och samhälleliga förhållanden.

Kyrkan i lokalsamhället

(ramår 2021)
Denna förstudie leds av Karlstads stift och handlar om att utveckla metoder för att skapa engagemang för arbetet med det kyrkliga kulturarvet liksom kulturarvet i stort. Genom att samverka med kommun, civilsamhälle, näringsliv och övrig idéburen sektor ska teorier och metoder prövas, beprövade arbetsformer utbytas, idéer och erfarenheter delas. Förstudien tar utgångspunkt i en fysisk plats, Hagfors pastorat och involverar både tjänstemän i kommunen och pastoratet samt intresserade församlingsbor.

Liv i kyrkan

(ramår 2021)
Under ledning av forskare inom etnologi från Lunds universitet genomförs denna förstudie. Teamet följer tre församlingar som arbetar med att utveckla sina kyrkorum som under en period har varit stängda, tillsammans med lokala aktörer. Målet är att öka kyrkornas tillgänglighet och meningsfullhet i samhället. Genom deltagande observationer och kollaborativa möten kommer forskarna att aktivt jobba tillsammans med församlingarna och bidra i diskussioner om hur kyrkor som blivit övertaliga i församlingarna samtidigt kan utvecklas, användas och bevaras.

Dendrokronologi i Västergötlands kyrkor

(ramår 2022)
Projektets mål är att undersöka och analysera vad den data som samtliga utförda dendrokronologiska prover från kyrkor i ett geografiskt avgränsat område tillsammans med annat arkivmaterial rörande kyrkorna kan berätta om deras byggnadshistoria. Geologiska institutionen vid Lunds universitet genomför projektet tillsammans med Västergötlands museum. Projektets resultat förväntas stimulera den byggnadshistoriska forskningen liksom forskningsområdet dendrokronologi genom att på ett nytt sätt använda och ställa frågor till ett omfattande arkivmaterial som först och främst samlats in och analyserats för att svara på frågan när en byggnad är uppförd.

Digitalt tillgängliggörande av kyrkans föremål

(ramår 2022)
Det tekniska beskrivningslexikon över kyrkliga föremål som 2015 utmynnade i publikationen Kyrkans föremål kommer i detta projekt att utvecklas till en digital databas av institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet i samarbete med Svenska kyrkans nationella nivå. Syftet är att öka tillgängligheten och underlätta användningen av beskrivningslexikonet för församlingarna när de ska upprätta samt föra över analoga inventarieförteckningar till det digitala inventarieregistret Sacer. Arbetet innebär också en översyn av befintliga sakord i lexikonet. 

Nationell databas över kyrkornas boksamlingar

(ramår 2023)

En ibland styvmoderligt behandlad inventarie i våra kyrkor är de gamla böckerna. I fem olika stiftsprojekt har Skara, Strängnäs, Linköping, Stockholm och Växjö stift inventerat de böcker som finns i församlingarnas kyrkor. De böcker som bedömts vara kulturhistoriskt värdefulla har registrerats i inventarieförteckningen. Kunskapsnivån om denna väsentliga del av det kyrkliga kulturarvet har väsentligt höjts inom hela Svenska kyrkan. I det nationella projekt kommer den databas som redan utvecklats av Linköpings stift och Linköpings universitetsbibliotek att vidareutvecklas och samtliga bokinventeringar infogas i databasen. Projektet kommer också att fastställa en bibliografisk standard som är anpassad till en infrastruktur för digital publicering. Ett viktigt resultat av projektet är att materialet blir lätt tillgängligt för alla som är intresserade, både inom och utanför kyrkan.

Mötesplats för kulturarv - lärande och besöksnäring

(ramår 2022) 
Uppsala domkyrkoförsamling genomför tillsammans med Svenska kyrkans nationella nivå denna förstudie som fokuserar på kyrkligt kulturarv och dess relation till lärande och besöksnäring i syfte att utveckla ett större projekt om Svenska kyrkans arbete med kulturarvet som ansvar och resurs. I Uppsala domkyrkoförsamling finns praktisk erfarenhet och kunskap om hur det är att samtidigt vara kyrka, kulturminne och besöksmål. Domkyrkorna utgör katedraler och samlande resurser i respektive stift liksom i hela Svenska kyrkan.

Inom området Klimat och miljö finns ännu inga projekt.

Vetenskaplig konferens om medeltida kyrktak

(ramår 2022)
Svenska kyrkan, Riksantikvarieämbetet och Kungliga Vitterhetsakademin arrangerar tillsammans en vetenskaplig konferens inom forskningsområdet de medeltida kyrkornas taklag där resultat från aktuella projekt genomförda av stift, församlingar, museer och forskare presenteras. Konferensen riktar sig till aktörer inom Svenska kyrkan, kulturmiljövården och forskningen i både Sverige och Europa och syftar till att möjliggöra utbyte av kunskap och erfarenheter. Målet är att, med konferensen som metod, sprida ny kunskap och forskning om en del av kyrkobyggnaden som visat sig inrymma höga kulturhistoriska värden. 

Gravvårdar i trä

(ramår 2022)

Projektets mål är att ta fram en vägledning om vård och underhåll för att bevara gravvårdar i trä så att deras kulturhistoriska värde bibehålls. Vägledningen riktar sig till gravrättsinnehavare och kyrkogårdsförvaltningar. Projektet uppmärksammar betydelsefulla frågor om det framtida bevarandet av ett hotat bestånd gravvårdar som genom både en historiskt lägre status och materialanvändning riskerar att försvinna. Syftet är att öka kunskaperna generellt och ge övergripande råd och rekommendationer kring dokumentation och värderingar. Projektet genomförs som en fallstudie på kyrkogårdar inom Jämtlands län.

Forskningsöversikt Svenska kyrkans kulturarv åren 2015 – 2022

(ramår 2022)

En översikt av den forskning och kunskapsutveckling som producerats vid lärosäten och i andra akademiska miljöer sedan 2015 kommer sammanställas i projektet. En analys av forskningens innehåll och omfattning med aktuella frågor, metoder och perspektiv ingår i rapporten, samt identifiering av eventuella kunskapsluckor. Målet är kunna använda projektresultaten för att stimulera till fortsatt kunskapsutveckling och samverkan mellan olika kunskapsinstitutioner.

Skyddsaspekter på kyrkligt kulturarv vid höjd beredskap och krig

(ramår 2022)

Det kunskapsunderlag som projektet ska ta fram syftar till att ge underlag för principiella frågeställningar om hur hoten mot religiöst kulturarv i väpnad konflikt kan se ut samt att ge konkreta rekommendationer om hur församlingarnas kan bedriva ett förebyggande säkerhetsarbete i relation till denna hotbild. Det finns åtskilliga praktiska frågor som befinner sig mellan samhällets åtagande att genom utmärkning och undanförsel skydda kyrkliga kulturminnen respektive vad församlingen kan göra för att på plats minimera skada. Projektet ska ge underlag för både Svenska kyrkan och berörda myndigheter att genom vägledning och utbildning föra ut aktuell och relevant kunskap till församlingar och pastorat.

Kvalitetssäkring av konserveringsarbeten inom Svenska kyrkan

(ramår 2023)

Nordiska konservatorsförbundet Sverige kartlägger i projektet hur konserveringsarbeten beställs, upphandlas, utvärderas och kvalitetssäkras inom Svenska kyrkan. Målet är att förbättra förutsättningarna för konserveringsarbeten av de kyrkliga kulturminnena genom att utreda och ge förslag till hur en hållbar, likvärdig process kan utformas. Denna process involverar inte bara församlingarna utan i högsta grad konservatorer, länsstyrelser och stift. En bred referensgrupp engageras för att få frågorna allsidigt belysta. Projektet ger goda möjligheter att bidra till en god praktik i framtida arbete.

Småskalig framställning och förmedling av furutjära

(ramår 2021)
Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet samarbetar tillsammans med Linköpings stift och Västerås stift i detta projekt som har fokus på att få igång en inhemsk produktion av furutjära. För att få till stånd en tillverkning krävs en omfattande kunskapsuppbyggnad och återtagande av kunskap som under 1900-talet har gått förlorad. Genom både arkiv- och litteraturstudier och genom praktiska försök att bränna tjära inhämtas systematiskt kunskap. Med utgångspunkt i detta kommer noggranna procedurbeskrivningar tas fram. Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkan finansierar projektet med vardera 50%.

Materialegenskaper hos fogbruk i nygotiska murverk

(ramår 2021)
I fokus för detta projekt står de stora nygotiska murade kyrkobyggnaderna som har komplexa och omfattande problem med murverk och fogar. Detta skadar kulturhistoriska värden och orsakar höga kostnader för reparationer. Forskare vid Lunds tekniska högskola leder projektet som har målet att definiera materialegenskaperna hos de historiska fogbruken och få fram egenskaper för bruk lämpliga för reparationer som bevarar både kulturhistoriska och estetiska värden.

Hantverkslaboratoriet

(ramår 2021) 
Svenska kyrkan har behov av avancerade hantverkskunskaper för att vårda och underhålla de kyrkliga kulturminnena på ett sätt som bevarar de kulturhistoriska värdena. Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet är ett centrum som stödjer och utvecklar de hantverkskunskaper som krävs för att vårda kulturhistoriskt värdefulla miljöer och Svenska kyrkan har sedan 2011 fördelat KAE för att få stöd i detta. Inom ramen för den beviljade ersättningen anordnas för Svenska kyrkan bland annat kompetenshöjande seminarier och kurser, ändamålsenlig information och stöd i hantverksfrågor och samordning av ett nordiskt nätverk om tjära.

Materialteknisk undersökning av medeltida muralmålningar

(ramår 2022)
I denna förstudie ska mobila, fältanpassade, icke förstörande analysmetoder av muralmålningar gjorda med portabla analysinstrument undersökas av praktiserande, erfarna konservatorer. Syfte är att ta reda om det går att få fram tillräcklig kunskap om de material som använts för att göra målningarna i jämförelse med traditionell provtagning och laboratorieanalys och utreda förutsättningarna för ett större forskningsprojekt. 

Virke för framtida förvaltning av kyrkobyggnader

(ramår 2023)

Projektet leds av Hantverkslaboratoriet och genomförs i bred samverkan mellan universitet, hantverksföretag, kyrkans egendomsförvaltning, stift och församlingar. Syftet är att utveckla strategier och metoder för att långsiktigt säkerställa tillgången på kvalitativt virke och trämaterial inom den kyrkliga förvaltningen. I detta ingår att utveckla samverkan inom kyrkan, mellan egendomsförvaltningar och pastoratens fastighetsförvaltningar, med syfte att i högre grad använda kyrkans egen skog för dessa syften. Projektet kommer bland annat inventera och beräkna hur stora volymer specialvirke som Svenska kyrkan behöver i framtiden. Här ingår också undersökningar av förekomsten av lövträ i det historiska kyrkobyggandet som är lite känt och undersökt. Handledningar som stödjer förvaltarna i att precisera virke med rätt kvalitet utifrån användningsområde tas fram.