Projektrapporter

Här finner ni de projektrapporter som är genomförda av Visby stift inom ämnesområdet kyrkligt kulturarv.

Karaktäriseringsprojeket eller kyrkobeskrivningsprojektet

Visby stift genomför med hjälp av statliga medel en beskrivning av de kulturhistoriska värdena på kyrkor och kyrkogårdar. Arbetet utförs av antikvarier på Gotlands Museum. Projektet beräknas vara klart 2024. Rapporterna läggs upp allt eftersom de blir klara. 

Syftet är att rapporterna ska kunna användas i förvaltningen av de kulturhistoriska värdena, i handläggningsprocessen för kyrkoantikvarisk ersättning samt vid tillståndsprövning mot Kulturmiljölagen. Arbetet omfattar de kyrkomiljöer som har det högre lagskyddet enligt samma lag det vill säga 92 medeltida kyrkor med kyrkogårdar, tre kapell (Gnisvärd, Hallshuk och Vibble), en ödekyrka (Bara) med kyrkogård, ett frikyrkokapell (Klinte hamnkyrka) som övertagist av svenska kyrkan samt en kyrka uppförd på 1900-talet (Visborgskyrkan). 

Vid värderingen av kyrkomiljöerna har hänsyn tagits till Svenska kyrkans modell för identifiering av kulturvärden. De gotländska kyrkorna förenas av drag som samtidigt i hög grad särskiljer dem från många av landets övriga kyrkor. Vid såväl analysen som värderingen har en strävan varit att lyfta fram kyrkomiljöerna utifrån frågor som inte bara är relevanta ur ett gotländskt sammanhang utan även i förhållande till kyrkomiljöer i landet i stort. Frågeställningarna har främst rört sig kring ett för historiska kyrkomiljöer etablerat antikvariskt förhållningssätt med inriktning mot konst- och kulturhistoriska och byggnadsarkeologiska perspektiv och mot upplevelsevärden med arkitektoniska, konstnärliga och historiska inriktningar. Hänsyn till teologiska, kyrkohistoriska, personhistoriska och socialhistoriska perspektiv finns med i bakgrunden.

En strävan har varit att finna bra arbetsmetoder för att lyfta fram bruks- och upplevelsevärden. Det har skett genom att frågeformulär placerats ut i vissa av kyrkorna där besökare kunnat svara på hur de upplever och använder kyrkomiljön. Intervjuer har även gjorts med företrädare för pastorat och församling.

Utvärdering av kalkbruksputsade fasader

Under 2020–2021 har en utvärdering ägt rum med fokus på kalkbruksarbeten som utförts med syftet att återskapa kunskapen om medeltida kalkbrukstraditioner. Utgångspunkten har varit de gotländska medeltidskyrkorna och dess specifika problem och möjligheter. Uppföljningen gäller de restaureringsarbeten som utförs på Gotland mellan 2006–2019 med en ständigt pågående kunskaps- och materialutveckling.

Totalt har 28 objekt åtgärdade mellan 2002–2020 studerats varav 24 stycken är kalkstensmurverk och två är sandstenskyrkor på Gotland samt två är granitkyrkor i Göteborg. Att återskapa medeltida materialtradition innebär att lära sig att hantera feta kalkrika bruk som blir beständiga genom att de blir kompakta och därmed frosttåliga. Såväl luftkalkbruk som svagt hydrauliska kalkbruk förekommer i studien. Den ständigt pågående forskningen och kunskapsuppbyggnaden har lett till att nya kalksorter av lokal gotländsk och öländsk kalk börjat användas under denna period där olika egenskaper efterfrågats. Blandningsförhållanden har fått anpassas efter ingående material såväl som brukets användning. Utförandet och de olika moment som hantverkaren påverkar har visat sig vara A och O för huruvida bruken blir beständiga eller ej. I synnerhet bearbetning av ytan är yttersta vikt. Det kräver en ständig utveckling och utbildning av inblandade aktörer och murarnas unika kunskaper är en förutsättning för att erhålla hållbara resultat.

Projektrapport

Metoder för bränning och applicering av tjära - Om appliceringsmetoder och framställning av tjära på Gotland

2018 startades ett planerat 5 årigt projekt i samarbete mellan Gotlands Museum och Visby Stift.

Projektet fokuserar på att hitta förbättrade tjärstrykningsmetoder och prova dem i praktiken, nätverkande, kunskapsförmedling samt utvärdera katad tallskog som en råvaruersättning istället för gamla tallstubbar vid bränning av tjära. Resultateten har för varje år sammanställts i en rapportserie som bland annat spridits inom nätverk på Gotland för byggnadsvård och tjärbränning, nätverket Nordic Tar Network, och som länkar via Gotlands museums hemsida samt inom Svenska kyrkan.

Inledningsvis låg fokus på att göra en omvärldsanalys och hämta in kunskap om hur man kan bygga tjockare tjärlager samt att testa olika tjärblandningar. Ett testtak byggdes vid Museigården Norrbys i Väte med en skylt som berättar om projektet och de försök som pågår.

2019-20 har fokus varit ett fullskaligt test på Ganthem kyrka, avsluta katningen av skog samt göra en studie av ungs- och retortbränd tjära. Vi har presenterat våra resultat i samband med Nordic Tar Network träffar, Byggnadsvårdens konvent i Mariestad samt i andra lokala sammanhang samt anordnat utbildningstillfällen för verksamma byggnadsvårdsföretag på Gotland. Resultat har också publicerats som artiklar och vi har också medverkat i flera reportage.

Projektet har så här långt finansierats av Kyrkoantikvarisk ersättning, Länsstyrelsen Gotlands län, Samfälligheten Gotlands kyrkor och Prästlönetillgångarna i Visby stift. Kommande två år finansieras av Svenska kyrkans Kyrkounderhållsbidrag. 

Tjära på Gotland rapport 2017

Metoder för bränning och applicering av tjära, delprojekt 2018

Metoder för bränning och applicering av tjära, delprojekt 2019

Metoder för bränning och applicering av tjära, delprojekt 2020 

Metoder för bränning och applicering av tjära, delprojekt 2021