På en klippa vid havet har en grupp personer slagit sig ner för att se på solnedgången.
Foto: Alex Giacomini /Ikon

Nya testamentet

Nya testamentet innehåller texter av många olika slag. Gemensamt för alla är att de handlar om Jesus Kristus. De berättar om vad Jesus sa och gjorde och hur hans budskap spreds den första tiden.

Längre ned kan du läsa en teologisk fördjupning om Nya testamentet.

Nya testamentets 27 böcker har Jesus Kristus i fokus. Först kommer fyra evangelier som berättar om Jesus liv och verksamhet. Därefter följer Apostlagärningarna som handlar om de första kristna församlingarna runt Medelhavet. Det gör också breven som tillsammans är den största delen av Nya testamentet. Breven kallas också epistlar. Nya testamentet avslutas med Uppenbarelseboken som skildrar den yttersta tiden på ett dramatiskt sätt.

En träskopa med senapsfrön.
Jesus liknade Guds rike vid ett litet senapskorn, som när man sår det växer upp till ett stort träd. Foto: HandmadePictures /Shutterstock

Nya testamentets berättelser om Jesus skildrar honom ur olika perspektiv och med olika tilltal. Ofta används litterära former som var vanliga vid tiden när texterna skrevs, till exempel beskrivningar av mirakler. För att förstå betydelsen eller själva poängen med berättelserna om Jesus under behöver vi tolka dem. Vi behöver fråga efter budskapet bortom texternas bildspråk och ofta dramatiska händelser.

Nya testamentet innehåller flera välkända textställen, till exempel liknelser om kvinnan som letade tills hon hittade sitt borttappade guldmynt eller om den förlorade sonen. I Matteusevangeliet finns den text som kallas den gyllene regeln: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.”  Matteusevangeliet 7:12. Också breven rymmer kända poetiska avsnitt, till exempel Kärlekens lov från Första Korintierbrevet kapitel 13

Läs mer om Jesus Kristus 
Läs mer om tolkning av Bibeln 

Nya testamentet i Bibeln

En teologisk fördjupning

Fyra evangelier

En trång gränd mellan ljusa stenhus. Ett valv med en grupp människor under.
Via Dolorosa och torget där Jesus enligt traditionen visades för folkmassan av Pontus Pilatus. Foto: Linda Mickelsson /Ikon

Nya testamentet innehåller fyra evangelier som berättar om Jesus liv: evangelierna enligt Matteus, Markus, Lukas och Johannes. Namnen har kommit till i efterhand för att skilja skrifterna åt. Vilken koppling som finns mellan respektive evangelium och den bibliska namnbäraren är mer eller mindre oklart. Evangelierna är skrivna från cirka 50 och en bit in på 100-talet.

Markusevangeliet är kortast och av allt att döma äldst. Matteusevangeliet och Lukasevangeliet bygger ut Markusevangeliet med berättelser som antingen båda författarna eller bara den ena hade tillgång till. Det blir därmed tre berättelser som är både lika och olika. Markusevangeliet börjar med att Johannes döparen förutsäger att Jesus är den som Gud ska sända. Efter några få verser träder Jesus in i berättelsen och döps av Johannes. Matteus- och Lukasevangelierna börjar med varsin födelseberättelse. Lukas berättar om änglasång över herdarna som sedan besöker den nyfödde Jesus, medan Matteus skildrar stjärntydare som kommer för att hylla Jesus, alltså våra julkrubbors tre vise män.

Johannesevangeliet är liksom de andra tre evangelierna en skildring av Jesu liv, död och uppståndelse. Samtidigt skiljer sig detta evangelium från de tre andra i innehåll och stil. Det är som om författaren ville komplettera den bild som de andra redan gett. Johannesevangeliet inleds med en poetisk text, som brukar kallas Johannesprologen: “I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud.” Johannesevangeliet 1:1.

Evangeliernas Jesus

Evangeliernas form och stil liknar andra litterära texter från samma tid och miljö. Liksom i andra antika beskrivningar av stora män presenteras Jesus genom vad han sade och vad han gjorde innan skildringen når fram till hans död och omständigheterna runt den. Jesus beskrivs som lärare och undergörare. Han ”undervisade i synagogorna, förkunnade budskapet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor bland folket”. Jesus talade också om Guds överflödande generositet och kärlek som bjuder in var och en att vara med honom, Lukasevangeliet 15:1–32

Jesus undervisade ofta genom liknelser, där budskapet framställdes i konkreta bilder och där åhörarna utmanades att reflektera vidare. Så fungerar evangeliernas liknelser också idag. Men ett bildspråk som för 2000 år sedan uppfattades på ett visst sätt kan över tid ha kommit att tolkas annorlunda. Nu liksom då behöver vi ibland tänka ett varv extra för att förstå vad Jesus liknelser kan betyda.  

Berättelser började skrivas ner

När skaran av ögonvittnen till Jesus liv efter några decennier tunnades ut började man skriva ned berättelserna om honom. De samlades i det som skulle komma att kallas evangelierna. Att evangeliernas berättelser inte alltid stämde överens var viktigt för den tidiga kyrkan. Det sågs som ett tecken på att historien inte lagts till rätta, utan speglade olika människors egna erfarenheter av Jesus. Till exempel ger evangelierna olika bilder av hur många kvinnor som såg den tomma graven på uppståndelsens morgon.

Lukasevangeliets författare skrev också en andra bok, Apostlagärningarna, som berättar om hur budskapet om Jesus spreds från Jerusalem runt nordöstra medelhavsområdet och till slut nådde Rom.

En bunt brev ligger på ett slitet träbord.
Många av Nya testamentets böcker är brev till församlingar eller personer. De flesta är skrivna av Paulus. Foto: Shutterstock

Paulus brev

Många av Nya testamentets 27 böcker är brev till församlingar eller personer. Det äldsta brevet är skrivet redan 15–20 år efter Jesus död och uppståndelse. De flesta brev är skrivna av Paulus som var en farisé och svuren motståndare till de första kristna. Men på en resa till Damaskus mötte han den uppståndne Jesus och började därefter i stället att förkunna budskapet om Jesus. I början förkunnades budskapet framför allt till judar. Men Paulus vände sig främst till andra.   

I breven utvecklar Paulus vad det betyder för människor att Gud blivit människa och hur kristna ska leva tillsammans i de nya församlingarna. Breven riktades till församlingar där Paulus tidigare arbetat och nu behövde ställa saker till rätta eller stärka modet. De kunde också vara skrivna som en presentation eller riktade till enskilda mottagare. Sammantaget ger breven en god inblick i kyrkans tidiga utbredning i romarriket. Samtidigt behöver vi komma ihåg att vi bara har de brev som gick i ena riktningen. Det är som att höra bara ena parten i ett telefonsamtal.

Paulus brev rymmer flera välkända poetiska texter. Mest känd är nog Kärlekens lov från Första Korintierbrevet 13:1–13. I en annan känd text skriver Paulus att judar och icke-judar, slavar och fria, män och kvinnor – alla hör samman i Jesus, Galaterbrevet 3:28. Paulus accepterade slaveriet och först långt senare kom brevets formulering om slavar och fria att bli ett viktigt argument mot slaveriet. För Paulus var det revolutionerande att skapa nya gemenskaper och att utmana kejsarens anspråk på att vara universums högste herre.

Vissa av de brev som sägs komma från Paulus anses vara tolkningar av hans budskap i nya situationer, skrivna av andra personer. Nya testamentet innehåller också brev med Petrus och Johannes som författarnamn, liksom brev som helt saknar författaruppgift.

I den tidiga kyrkan skrevs fler brev och det fanns också fler samlingar med Jesusberättelser. Markus, Matteus, Lukas och Johannes berättelser om Jesus ansågs vara mer tillförlitliga än de andra. Samma sak med breven: Tidigt fanns en gemensam bild av vilka brev som var de viktigaste. Ändå tog det några hundra år innan kyrkan kommit fram till att det var just dessa 27 böcker som bäst vittnade om Jesus och de första kristna.

Uppenbarelseboken

Sist i Nya testamentet kommer Uppenbarelseboken som är en samling av visioner av framtiden, Uppenbarelseboken 21:15. Bokens skildringar av de kommande striderna kan vara både svårbegripliga och skrämmande, men förmedlar också hoppet om att Gud till slut ska ställa allt till rätta. Det ska komma en ny himmel och en ny jord, utan sorg, smärta och död. En framtid som samtidigt bryter igenom här och nu och som vi ibland kallar Guds rike.

Litteraturförslag

  • Bart D. Ehrman, The New Testament: A historical introduction to the early Christian writings.  2020 - Seventh edition.
  • Dieter Mitternacht & Anders Runesson (red.), Jesus och de första kristna: Inledning till Nya testamentet. 2007

Läs mer om Bibeln, Jesus och Svenska kyrkan

En gammal nyckel ligger på en uppslagen bibel.

Gamla testamentet

Den hebreiska bibeln – som kristna kallar Gamla testamentet – kan beskrivas som ett bibliotek av olika böcker. På olika sätt berättar Gamla testamentet om Guds handlande i historien och i människors liv.

Jesus Kristus

Jesus kommer som ett barn och delar sedan människors liv. Han undervisar, botar sjuka, blir gripen och avrättad. Men döden är inte slutet. Bibeln berättar om hur Jesus uppstår. Kristen tradition talar om att Gud har besegrat döden.

En präst predikar framför en kamera som filmar för direktsändning på webben.

Svenska kyrkan som evangelisk-luthersk kyrka

Svenska kyrkan blev officiellt en evangelisk-luthersk kyrka vid Uppsala möte 1593. Läs om vad det betyder att vara evangelisk-luthersk.