Lyssna

Svenska kyrkan tar nästa steg för ett mer hållbart skogsbruk

Kyrkomötet har beslutat att ställa om Svenska kyrkans skogsbruk till en inriktning som ger större fokus på andliga värden, klimatnytta och ökad hänsyn till urfolksrätten.

Kyrkomötet är enigt om den nya inriktningen för stiftens förvaltning av skog och mark som skrivs in i kyrkoordningen, Svenska kyrkans regelverk från januari 2026. Inriktningen utgår från fyra hållbarhetsdimensioner: andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

En bred majoritet i kyrkomötet var även överens om att målen ska sättas av stiften och följas upp av kyrkostyrelsen samt årligen presenteras för kyrkomötet.

Förhandssamtycke krävs

Respekt för urfolksrätten skrivs in i kyrkoordningen. Bland annat införs principen om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) vid direkt och betydande påverkan på renskötselns bedrivande. Det innebär att de samebyar som kan komma att beröras av åtgärder ska ha möjlighet att påverka beslutsprocessen – inte enbart delta eller bli hörda.

”Historiskt beslut”

– Dagens beslut är historiskt och stärker kyrkans ansvar för skapelsen. Jag är glad över att vi nu tydligt lyfter fram biologisk mångfald, klimatnytta och andliga värden som centrala i vårt skogsbruk. Att vi skriver in respekt för urfolksrätten i kyrkoordningen gör att vi tar ansvar för relationen till samerna, säger ärkebiskop Martin Modéus, ordförande för kyrkostyrelsen.

Förändringarna i kyrkoordningen träder i kraft 1 januari 2026, medan principen om fritt
och informerat förhandssamtycke börjar gälla 1 januari 2027. Detta ger tid att, i dialog med samiska företrädare, utarbeta bestämmelser för hur principen ska tillämpas.

Kyrkostyrelsen följer upp

Arbetet med omställningen sker stegvis och i nära samarbete mellan stiften och kyrkostyrelsen.

– Det är glädjande att beslutet ger oss en tydlig riktning framåt. Tillsammans med stiften, som sätter målen, och kyrkostyrelsen som stödjer och följer upp, kommer vi gemensamt att utveckla ett skogsbruk som utgår från hållbarhet och klimatnytta - för kommande generationers bästa, säger Wanja Lundby-Wedin, 1:e vice ordförande i kyrkostyrelsen.

Beslutet i korthet:

  • Ny gemensam ram och inriktning för skogsförvaltningen.
  • Stiften sätter verksamhetsnära mål utifrån lokala förutsättningar.
  • Urfolksrätten skrivs in i kyrkoordningen.
  • Övergripande planering ska ske i dialog med berörda församlingar.
  • Kyrkostyrelsen utvecklar tillsynen genom samråd och årlig uppföljning till kyrkomötet.

Fakta:

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ och beslutar om frågor som är gemensamma för hela Svenska kyrkan.

Kyrkoordningen är Svenska kyrkans gemensamma regelverk.

Läs mer om Svenska kyrkans skogsbruk: Skog och mark - Svenska kyrkan

Läs mer om beslutet på kyrkomötets hemsida

Kort om tillgångarna

  • Skogen är den dominerande delen av de tillgångar som Svenska kyrkan förvaltar. Skogen består av många små skiften som sammantaget utgör knappt två procent av Sveriges skogar.
  • Runt 14 procent av skogsmarken är undantagen skogsbruk och 18 procent av marken brukas hyggesfritt (2024). I norra Sverige samplaneras skogsbruket med rennäringen.
  • Förutom skog och jordbruksmark består tillgångarna av ett fondkapital. Årligen bidrar tillgångarna med i genomsnitt 500 miljoner till kyrkans verksamhet, varav över 300 miljoner kommer från skogsbruket.
  • Tillgångarnas juridiska namn är prästlönetillgångar. Enligt Lag om Svenska kyrkan (1998:1591) ska de ”bidra till de ekonomiska förutsättningarna för kyrkans förkunnelse”.
  • Svenska kyrkans verksamhet bekostas huvudsakligen av medlemsavgifter. För de församlingar som har andelar i tillgångarna kan den årliga utdelningen ändå vara en betydande inkomstkälla.
  • För brukandet och skötseln av tillgångarna har de 13 stiften ansvaret. För frågor om skog och mark, kontakta gärna berört stift.

Läs här om arbetet vidare med urfolksrätten

Urfolksrätten skrivs in i kyrkans regelverk

Från och med januari 2027 får urfolksrätten ökad tyngd i Svenska kyrkans skogsförvaltning. Det gäller för såväl renskötselrätten som samers rätt att utöva sina andliga och kulturella traditioner på marker där de traditionellt verkat.

Sammanfattning av ändringar i kyrkoordningen

Ny inriktning för kyrkans skogs- och markförvaltning

Fyra hållbarhetsdimensioner – andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet – införs i kyrkoordningens portalparagraf för markförvaltningen, från 1 januari 2026. De fyra dimensionerna är jämbördiga och odelbara och ska balanseras i förvaltningen.

Kyrkoordningen tydliggör även att förvaltningen, utifrån lokala förutsättningar, ska bidra till att skapa ett varierande och multifunktionellt landskap med en mångfald av brukningsmetoder. 

Förvaltningen ska värna och främja flera värden samtidigt, såsom andliga värden, biologisk mångfald, kulturmiljö, klimatnytta, ekosystemtjänster i övrigt, social välfärd och uthållig totalavkastning.

Stärkt respekt för urfolksrätten

En ny paragraf som tydliggör respekten för urfolksrätten införs i kyrkoordningen från och med 1 januari 2027. 

Paragrafen innebär att det ska vidtas särskilda åtgärder för att främja dels renskötselrätten och koncessionsrenskötseln, dels den rätt urfolk har till att utöva sina andliga och kulturella traditioner i de områden där de traditionellt har bott och verkat.

I samma paragraf ingår att den urfolksrättsliga principen om fritt och informerat förhandssamtycke ska tillämpas vid markanvändningsåtgärder som har en direkt och betydande påverkan för renskötselns bedrivande.

Under 2026 kommer dialog med samiska företrädare att genomföras, för att utarbeta bestämmelser för hur principen om förhandssamtycke ska tillämpas.

Dialog med berörda församlingar vid övergripande planering

En ny bestämmelse införs i kyrkoordningen från 1 januari 2026 som innebär att stiften ska föra dialog med berörd församling vid övergripande planering som avser förvaltningen av en präst­löne­fastighet av särskild betydelse för den församlingen. 

Styrning, uppföljning och samverkan

Utifrån de nya bestämmelserna i kyrkoordningen har stiften ansvaret att utarbeta verksamhetsnära mål för förvaltningen.

Kyrkostyrelsen ska utveckla sin tillsyn av stiftens förvaltning till att omfatta både samråd och uppföljning av förvaltningen. Iakttagelser från tillsynen ska årligen redovisas till kyrkomötet, som är ytterst ansvarigt för Svenska kyrkans förvaltning av prästlönetillgångarna.

Kyrkostyrelsen kan utfärda närmare bestämmelser om tillsynen. 

Bakgrund 

Kyrkomötet beslutade i november 2021 att utformningen av stiftens fortsatta förvaltning av skog behöver utredas.

Det handlade bland annat om hur den skog som Svenska kyrkan förvaltar kan göra bästa klimatnytta, hur skyddet av biologisk mångfald kan utvecklas och hur kyrkan i sitt skogsbruk lever upp till åtagandena i Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket.  

Utredningen om hållbarhet i Svenska kyrkans skogsbruk överlämnades till kyrkostyrelsen i september 2024. I uppdraget ingick bland annat att se över kyrkans regelverk för att säkerställa en så ekologiskt, ekonomiskt, socialt samt andligt och existentiellt hållbar skogsförvaltning som möjligt.

Förvaltning av skog och mark 

Svenska kyrkan förvaltar skog och mark  över hela landet. Tillgångarna går under namnet prästlönetillgångar, eftersom de en gång i tiden kom till för att avlöna prästerna.

Den förvaltade arealen av skog och mark motsvarar ungefär en yta stor som Vänern – omkring 530 000 hektar. Det utgör 1,3 procent av Sveriges landareal. Ungefär 403 000 hektar är produktiv skogsmark och 46 000 hektar är betes- och åkermark. 

Det är reglerat i svensk lag att tillgångarna ska förvaltas av Svenska kyrkan. De ska bidra till de ekonomiska förutsättningarna för församlingarnas verksamhet.

Processen från utredning till beslut

  • 25 oktober 2024–25 februari 2025
    Utredningen Kyrkan och skogen – ansvar, handling och hopp lämnas på remiss. Vem som helst får lämna synpunkter, men synpunkter från bland annat stift, församlingar och pastorat efterfrågas särskilt.

  • Mars–juni 
    Kyrkostyrelsen analyserar utredningens förslag och remissinstansernas svar. Vid behov begär styrelsen in ytterligare fakta som underlag.
  • Mitten av juni 
    När kyrkostyrelsens ledamöter har behandlat frågan färdigt kan de lämna ett förslag till beslut, en skrivelse, till kyrkomötet.
  • Juni–juli
    Kyrkomötets ledamöter kan lägga motioner till kyrkomötet.
  • 30 september–3 oktober
    Kyrkomötets nomineringsgrupper och utskott behandlar ärendet.
  • 17–19 november
    Kyrkomötet diskuterar ärendet och fattar beslut. Se debatt och beslut i webbsändning på kyrkomötets webbplats. 

Läs mer om kyrkans arbete för hållbarhet

Hållbarhet

Hållbarhetsfrågorna är ständigt närvarande i Svenska kyrkans verksamhet. Med människovärdet i fokus arbetar vi för människor som lever i utsatthet både i Sverige och utomlands.

Vårt arbete för klimatet

Svenska kyrkans färdplan för klimatet innebär att vi ska minska vår egen klimatpåverkan och bidra till mänsklighetens gemensamma arbete för att bromsa effekterna av klimatförändringarna.

Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket

Ärkebiskopen framförde Svenska kyrkans offentliga ursäkt till det samiska folket en andra gång i Luleå domkyrka. Se gudstjänsten i sin helhet eller som sammandrag.