I november 2025 beslutade kyrkomötet, Svenska kyrkans högsta beslutande organ, att respekten för urfolksrätten ska skrivas in i kyrkans regelverk för förvaltningen av skog och mark. Det handlar dels om den rätt urfolk har att utöva sina andliga och kulturella traditioner i de områden där de traditionellt har bott och verkat, dels om att principen om fritt och informerat förhandssamtycke (FPIC) ska tillämpas vid åtgärder som har en direkt och betydande påverkan för renskötselns bedrivande. Beslutet i sin helhet innebär en inriktning för skogsförvaltningen som utgår från fyra hållbarhetsdimensioner: andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.
Varför kommer beslutet om förhandssamtycke (FPIC) inte att börja gälla förrän 2027 medan övriga beslut om skogsförvaltningen gäller redan 2026?
Det finns behov att ta fram tillämpningsbestämmelser kring hur processen för samplanering och samråd ska ske, för att leva upp till principen om fritt och informerat förhandssamtycke.
Formerna för hur samplanering ska genomföras, och hur de ska kunna ske som tillägg till redan nu befintlig samplaneringsprocess inom certifieringsstandarden FSC, behöver utarbetas tillsammans av samiska företrädare och berörda stift.
Arbetet med att ta fram tillämpningsbestämmelser sker under 2026.
Vad händer nu?
Arbetet med att förtydliga bestämmelsens innehåll och tillämpning har påbörjats under december 2025. En referensgrupp med representation från samiska riksorganisationer, Samiska rådet i Svenska kyrkan och stiftens förvaltare har bjudits in till ett första möte. Uppdraget är att identifiera frågor som behöver tydliggöras och tillsammans med kyrkostyrelsen/kyrkokansliet utarbeta förslag till mer detaljerade bestämmelser.
Referensgruppen kommer att träffas regelbundet under första halvåret 2026. För att ytterligare identifiera frågeställningar och behov av förtydliganden hålls ett bredare dialogmöte under samiska veckan i Umeå i mars 2026.
Arbetet med att färdigställa ett förslag till bestämmelser pågår till mitten av september. Förslaget kommer att presenteras under dialogkonferensen Ságastallamat 3, i oktober 2026 i Härnösand. Slutligt beslut om bestämmelserna fattas av kyrkostyrelsen senast i december 2026.
Varför följer inte beslutet om förhandssamtycke förslaget i kyrkans skogsutredning?
Skogsutredningens förslag till bestämmelse i kyrkoordningen var: ”En åtgärd i förvaltningen av en prästlönefastighet som innebär en direkt och betydande påverkan för renskötselns bedrivande, får inte påbörjas eller genomföras innan ett fritt och informerat samtycke lämnats av den berörda samebyn. Överenskommelse som ingås med en berörd sameby ska dokumenteras.”
Kyrkomötets beslut har i allt väsentligt samma innehåll, en skillnad är att dokumentationen inte nämns i beslutet. Det är en lämplig fråga att reglera i de närmare tillämpningsbestämmelserna.
Varför gäller principen om förhandsamtycke endast åtgärder med betydande påverkan på renskötselns bedrivande, och inte för alla åtgärder?
I den internationella tolkningen av urfolksrättens princip om fritt och informerat förhandssamtycke har en proportionalitetsprincip utvecklats. Den innebär att nyttjande av naturresurser på urfolkets traditionella marker som innebär en direkt, betydande påverkan på urfolket, krävs ett fritt och informerat förhandssamtycke. För åtgärder som bedöms få mindre påverkan är kravet inte lika långtgående.
För att kunna bedöma en föreslagen åtgärds påverkan behöver man beakta åtgärdens natur, dess omfattning, konsekvenser på kort och lång sikt och även graden av påverkan på urfolkets kultur (FN:s råd för mänskliga rättigheter, 2018). Syftet med dialogen är att etablera ett samtycke och en process för att uppnå en överenskommelse som båda parter kan acceptera.
Den nya bestämmelsen innebär alltså att en åtgärd som har direkt och betydande påverkan på renskötseln inte ska genomföras innan en överenskommelse finns.
Kommer samebyarna att kunna stoppa en åtgärd?
Kyrkostyrelsen konstaterar att enligt internationell rätt är syftet med dialogen att etablera ett samtycke och en process för att uppnå en överenskommelse som båda parter kan acceptera. Det innebär att en åtgärd som har direkt och betydande påverkan på renskötseln inte ska sättas igång innan en överenskommelse finns.
Varför räcker det inte att stiften i norr tillämpar skogscertifieringen FSC, den bygger ju på urfolksrättens princip?
Skogscertifieringen FSC har i sin skogsbruksstandard gjort en tolkning av FPIC för svenska förhållanden. Enligt FSC ska markägaren identifiera och upprätthålla urfolks lagliga och hävdvunna rättigheter att äga, nyttja och förvalta landområden, besittningar och tillgångar som påverkas av brukandet. Vidare innehåller FSC en process för hur dialog ska utföras med urfolk genom samplanering.
I remissvaren har samiska organisationer lyft att den modell för dialog som FSC i Sverige har valt att tillämpa inte fullt ut lever upp till innebörden av FPIC, som är en internationellt vedertagen princip. Kyrkostyrelsen har konstaterat att enligt internationell rätt är syftet med dialogen att etablera ett samtycke och en process för att uppnå en överenskommelse som båda parter kan acceptera. Därför anser kyrkostyrelsen, i likhet med skogsutredningen, att kyrkans markförvaltning behöver leva upp till intentionerna i FPIC, såsom principen tolkas i internationell rätt.
Finns det någon gräns för samernas inflytande på stiftens skogsförvaltning?
Samers rätt till inflytande bygger på den proportionalitetsprincip som har utvecklats internationellt. För åtgärder som bedöms få mindre påverkan på samiska intressen är kravet på förhandssamtycke inte lika långtgående.
Den rätt urfolk har att utöva sina andliga och kulturella traditioner i de områden där de traditionellt har bott och verkat, skrivs in i kyrkans regelverk redan 2026. Vilka traditioner är det som avses?
Det som menas med rätten att utöva andliga och kulturella traditioner handlar om att synliggöra och respektera samiska andliga och kyrkliga traditioner i områden där samer traditionellt bott och verkat. Det är alltså inte begränsat till renskötande samer. Att främja denna rätt omfattar exempelvis hänsyn för att freda samiska heliga platser.
Att främja bevarandet av, och underlätta tillgången till, samiska heliga platser är något som kyrkostyrelsen bedömer att stiften aktivt bör arbeta med.
Gäller det stycket all mark som stiften i norr förvaltar?
Ja, all mark som ingår i prästlönefastigheterna.
Ingår möjligheten att ta ut slöjdvirke i den här bestämmelsen?
Frågan om slöjdvirke är en avtalsfråga som snarare liknar andra nyttjanderätter som förvaltningarna upplåter. På principnivå skulle det kunna vara en sådan fråga som ingår här, men detaljerna måste bestämmas lokalt.
Vad innebär i praktiken de fyra hållbarhetsdimensionerna som nu ska vägleda skogsbruket (andlig, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet)?
De fyra hållbarhetsdimensionerna – andlig, ekologisk, social och ekonomisk ska behandlas som jämbördiga och odelbara, utan hierarkisk ordning. Det innebär att arbetssätt behöver utvecklas för att balansera dessa dimensioner för att kunna fatta hållbarhetssäkrade beslut. I praktiken handlar det om att inför beslut utreda en viss åtgärds påverkan på de olika dimensionerna. Därefter görs en sammanvägd bedömning som landar i ett beslut.
Om så är fallet att ett visst beslut innebär en negativ effekt för någon av dimensionerna kan kompensatoriska åtgärder vidtas. Det handlar om att skapa förutsättningar för att ta medvetna långsiktiga informerade beslut.
Hur ska skogsbruket planera till exempel utifrån andliga värden?
Andliga värden i kyrkans skogsförvaltning bygger på långsiktighet, respekt för skapelsen och flexibilitet att ompröva och hitta nya vägar. Den andliga hållbarhetsdimensionen betonar ödmjukhet och mod inför krisen för klimatet och den biologiska mångfalden, dialog och försoning i arbetssätt, samt att värna barns andlighet och stärka människors hopp och engagemang för omställning.
Målet är att bidra till skapelsens överlevnad och främja ett hållbart och andligt förankrat förvaltningsarbete. Hur detta konkret tar sig i uttryck behöver utvecklas över tid.
Varför är det stiften, och inte kyrkostyrelsen, som sätter de verksamhetsnära målen för skogsförvaltningens anpassning till det nya regelverket?
När de verksamhetsnära målen utformas av stiften skapas utrymme för nödvändiga överväganden och anpassningar utifrån varje stifts lokala förutsättningar. Det är i stiften som skogen finns, liksom den praktiska erfarenheten av varje skogsfastighet.
Samtidigt har kyrkostyrelsen ansvar för att, utifrån sitt tillsynsansvar bidra till en nationell samordning så att den samlade skogsförvaltningen bedrivs i linje med den gemensamma inriktning som kyrkomötet har beslutat om. Tillsynen utvecklas genom uppföljning, samråd och stöd.
Rollfördelningen följer Svenska kyrkans organisation och bygger på den kyrkosyn som ligger till grund för kyrkomötets beslut. Här skiljer sig beslutet från utredningens förslag, som förespråkade en förändring av kyrkans grundläggande struktur och identitet.