Ett vasstrå sticker upp ur vattnet och reflekteras mot den stilla ytan.
Foto: Gustaf Hellsing /Ikon

Böner ur Psaltaren

Psaltaren är en av böckerna i Gamla testamentet. Den består av psalmtexter som har tröstat många människor genom tiderna. Texterna i psaltaren är samlade under en mycket lång period.

Psaltaren 23 – Herren är min herde
Herren är min herde, ingenting skall fattas mig.
Han för mig i vall på gröna ängar, han låter mig vila vid lugna vatten.
Han ger mig ny kraft och leder mig på rätta vägar, sitt namn till ära.
Inte ens i den mörkaste dal fruktar jag något ont,
ty du är med mig, din käpp och din stav gör mig trygg.
Du dukar ett bord för mig i mina fienders åsyn,
du smörjer mitt huvud med olja och fyller min bägare till brädden.
Din godhet och nåd skall följa mig varje dag i mitt liv,
och Herrens hus skall vara mitt hem så länge jag lever.
 
Psaltaren 145:13b-18
Gud håller sina löften, kärleksfull i allt han gör.
Herren stöder dem som vacklar, han rätar krökta ryggar.
Allas ögon är vända mot dig, och du ger dem föda i rätt tid.
Du öppnar din hand och stillar allt levandes hunger.
Rättfärdig är Herren i alla sina gärningar, kärleksfull i allt han gör.
Herren är nära alla som ropar, alla som av hjärtat ropar till honom.

Psaltaren 143:6-11
Jag sträcker mina händer mot dig, öppnar mig som törstig jord.
Herre, skynda att svara mig, jag orkar inte mer.
Dölj inte ditt ansikte för mig, då blir jag lik dem som lagts i graven.
Låt mig var morgon möta din trofasthet, ty jag förtröstar på dig.
Visa mig den väg jag skall gå, jag sätter mitt hopp till dig.
Herre, rädda mig från mina fiender, jag flyr till dig.
Lär mig att göra din vilja, ty du är min Gud.
Må din goda ande leda mig på jämn mark.
Herre, bevara mitt liv, ditt namn till ära, tag mig ur nöden, du som är rättfärdig.
 
Psaltaren 139:1-18
Herre, du rannsakar mig och känner mig.
Om jag står eller sitter vet du det, fast du är långt borta vet du vad jag tänker.
Om jag går eller ligger ser du det, du är förtrogen med allt jag gör.
Innan ordet är på min tunga vet du, Herre, allt jag vill säga.
Du omger mig på alla sidor, jag är helt i din hand.
Den kunskapen är för djup för mig, den övergår mitt förstånd.
Var skulle jag komma undan din närhet? Vart skulle jag fly för din blick?
Stiger jag upp till himlen, finns du där, lägger jag mig i dödsriket, är du också där.
Tog jag morgonrodnadens vingar, gick jag till vila ytterst i havet, skulle du nå mig även där och gripa mig med din hand.
Om jag säger: Mörker må täcka mig, ljuset omkring mig bli natt, så är inte mörkret mörkt för dig, natten är ljus som dagen, själva mörkret är ljus.
Du skapade mina inälvor, du vävde mig i moderlivet.
Jag tackar dig för dina mäktiga under, förunderligt är allt du gör.
Du kände mig alltigenom, min kropp var inte förborgad för dig,
när jag formades i det fördolda, när jag flätades samman i jordens djup.
Du såg mig innan jag föddes, i din bok var de redan skrivna,
de dagar som hade formats innan någon av dem hade grytt.
Dina tankar, o Gud, är för höga för mig, väldig är deras mångfald.
Vill jag räkna dem är de flera än sandkornen, når jag till slutet är jag ännu hos dig
 
Psaltaren 130:1-5
Ur djupen ropar jag till dig, Herre. Herre, hör mitt rop, lyssna när jag bönfaller dig!
Om du lade mina synder på minnet, Herre vem skulle då bestå?
Men hos dig finns förlåtelse, och därför fruktar man dig.
Jag väntar på Herren, jag längtar, jag hoppas få höra hans ord.
Jag längtar efter Herren mer än väktarna efter morgonen, än väktarna efter morgonen.
 
Psaltaren 121
Jag ser upp emot bergen: varifrån skall jag få hjälp?
Hjälpen kommer från Herren, som har gjort himmel och jord.
Han låter inte din fot slinta, han vakar ständigt över dina steg.
Han sover aldrig, han vakar ständigt, han som beskyddar Israel.
Herren bevarar dig, i hans skugga får du vandra, han går vid din sida.
Solen skall inte skada dig om dagen, inte månen om natten.
Herren bevarar dig från allt ont, från allt som hotar ditt liv.
Herren skall bevara dig i livets alla skiften, nu och för evigt.

Psaltaren 108:2-7
Mitt hjärta är redo, Gud, jag vill sjunga och spela.
Vakna min själ, vakna, harpa och lyra, jag vill väcka morgonrodnaden.
Jag vill tacka dig, Herre, bland folken, jag vill sjunga ditt lov bland alla folk.
Ty högre än himlen når din godhet, till skyarna din trofasthet.
Visa din höghet i himlen, o Gud, och din härlighet över hela jorden!
Hjälp oss med din starka hand, bönhör mig, så att de som du älskar blir räddade!

Psaltaren 86:5-11
Herre, du är god, du förlåter, rik på kärlek till alla som åkallar dig.
Herre, lyssna till min bön, hör mig när jag ber.
I nödens stund ropar jag till dig, och du svarar mig.
Ty du är stor, du gör under, du ensam är Gud.
Visa mig, Herre, din väg, så att jag kan vandra i din sanning

Psaltaren 73:23-26
Men nu är jag alltid hos dig, du håller mig vid handen.
Du leder mig efter din vilja, du för mig på härlighetens väg.
Äger jag dig i himlen önskar jag ingenting på jorden.
Min kropp och mitt mod må svika, men jag har Gud, han är min klippa för evigt.

Psaltaren 71:1-6
Till dig, Herre tar jag min tillflykt, svik mig aldrig!
Du som är trofast, hjälp mig, befria mig, lyssna på mig och rädda mig.
Var min klippa dit jag kan fly, borgen där jag finner min räddning.
Ja, du är min klippa och min borg.
Befria mig, Gud, ur de ondas grepp, rädda mig undan gudlösa våldsmän.
Du är mitt hopp, O Herre, min Gud, min trygghet ända från min ungdom.
Från första stund har du varit mitt stöd, från moderlivet min styrka, jag sjunger ständigt ditt lov.

Psaltaren 63:2-5
Gud, min Gud, dig söker jag, min själ törstar efter dig, min kropp längtar efter dig, som ett kargt och uttorkat land.
Då skådar jag dig i helgedomen, jag ser din makt och din härlighet.
Din nåd är mer värd än livet. Min tunga skall prisa dig.
Jag vill lova dig så länge jag lever och åkalla dig med lyfta händer.

Psaltaren 62:6-9
Bara hos Gud finner jag ro, från honom kommer mitt hopp.
Han är klippan som räddar mig, min borg där jag står trygg.
Från Gud kommer min hjälp och min ära,
Gud är min tillflykt, min starka klippa.
Sätt alltid din lit till honom, du folk, öppna ditt hjärta för honom.
Gud är vår tillflykt.

Psaltaren 46:2-4
Gud är vår tillflykt och vår styrka, en hjälp i nöden, som aldrig svikit.
Därför räds vi inte om än jorden skälver och bergen störtar i havets djup, om än vatten brusar och skummar och bergen darrar vid havets uppror.
 
Psaltaren 36:6-10
Herre, till himlen sträcker sig din nåd, din trofasthet ända till skyarna.
Din rättfärdighet är som väldiga berg, din rättvisa som det djupaste hav.
Herre, du hjälper både människor och djur.
Din nåd är dyrbar, o Gud, i dina vingars skugga finner människor tillflykt.
De får njuta överflödet i ditt hus, i din glädjes strömmar stillas deras törst.
Ty hos dig är livets källa, i ditt ljus ser vi ljus.

Psaltaren 33:4-9
Herrens ord är att lita på, han handlar alltid trofast.
Rätt och rättfärdighet älskar han, Herrens kärlek fyller hela jorden.
Genom Herrens ord blev himlen till och rymdens här på hans befallning.
Som i en lägel samlade han havet och lade djupens vatten i säkert förvar.
Må hela jorden bäva inför Herren, alla som bor där frukta honom.
Han talade och allt blev till, han befallde och det skedde.

Psaltaren 31:2-6
Till dig, Herre, tar jag min tillflykt, svik mig aldrig!
Du som är trofast, rädda mig, lyssna på mig, skynda till min hjälp.
Var min klippa dit jag kan fly, borgen där jag finner räddning.
Ja, du är min klippa och min borg. Du ska leda och styra mig, ditt namn till ära.
Du ska lösa mig ur snaran de gillrat, du är min tillflykt.
Jag överlämnar mig i dina händer.
Du befriar mig, Herre, du sanne Gud.
 
 
Psaltaren 22:2-11
Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?
Jag ropar förtvivlat, men du är långt borta
Min Gud, jag ropar om dagen, men du svarar inte,
jag ropar om natten men finner ingen ro.
Dock är du den Helige, till din tron stiger Israels lovsång.
På dig förtröstade våra fäder, de litade på dig, och du kom dem till hjälp.
De ropade till dig och blev räddade, de litade på dig, och du svek dem aldrig.
Men jag är en mask, inte en människa, hånad och föraktad av envar.
Alla som ser mig gör narr av mig, de hånler och skakar på huvudet:
”Han har överlämnat sig åt Herren, nu får Herren gripa in och rädda honom — han är ju älskad av Herren.”
Du hjälpte mig ut ur min moders liv, du lät mig vila trygg vid min moders bröst.
Från min födelsestund är mitt liv i din hand, alltsedan jag blev till har du varit min Gud.
 
Psaltaren 8:4-10
När jag ser din himmel, som dina fingrar format,
månen och stjärnorna du fäste där,
vad är då en människa att du tänker på henne,
en dödlig att du tar dig an honom?
Du gjorde honom nästan till en gud,
med ära och härlighet krönte du honom.
Du lät honom härska över dina verk,
allt lade du under hans fötter:
får och oxar, all boskap,
och markens vilda djur,
himlens fåglar och havets fiskar,
allt som vandrar havets stigar.
Herre, vår härskare,
väldigt är ditt namn över hela jorden.