8:de söndagen efter trefaldighet
Politisk maktkamp utvecklades till fullt inbördeskrig och i stor mängd flydde framför allt kvinnor och barn till grannländerna.
I Etiopien var Lutherska världsförbundets humanitära organisation förberedd för ett sådant scenario som nu blev grym verklighet och de lokala medlemmarna i Action by Churches Together - ACT - i Etiopien gjorde sitt för att stötta flyktingarna med det som är nödvändigt för överlevnad inklusive psykosocialt stöd.
Förenta nationernas flyktingorgan hade svårt att få till mark åt de flyktingläger som behövdes. Det tillhör något av det svåraste - att på kort varsel finna en lämplig plats. Tänk dig att du ska planera en liten stad för 20.000 personer - vad behöver du då? En plats med vattentillgång, gärna med skog (för vedbehov) och odlingsbar mark (för sysselsättning och långsiktigare matförsörjning). Om det dessutom finns elförsörjning och mobilnät så är det närmast lyx! Det viktigaste är dock att finna en säker plats där vuxna och barn kan påbörja en ny tillvaro - på kortare eller längre sikt.
Det läger Svenska kyrkan och andra ACT-medlemmar var med och arbetade i - kallat Leitchuor (stavningen varierar stort) - var på relativt lummig mark och det fanns tillgång till vatten (för den som kan borra +100 M djupt). Annars befinner sig många läger i ökenområden där vatten och grönska är näst intill obefintligt och levnadsförhållanden (bara med tanken på miljön) är tuffa. Det fanns dock ett dolt problem. Risken för översvämning. Stora delar av regionen Gambella är relativt lågland och lägerplatsen delade med dessa delar risken för att regn eller flod skulle skapa översvämning.
Det var just det som hände. I augusti, under regnsäsongen, svämmade Barofloden över sex kilometer bort. Det räckte för att stora delar av lägret skulle läggas under vatten. Flyktingarna tog sina tält och flyttade till högre mark. De fick dela den mark där ortsbefolkningen bodde - högre upp! Trångt blev det, men att bo i vattnet är inte möjligt.
Jag och en kollega som skulle dit för att se hur insatserna gick, behövde flygas in med helikopter. Vägen var avstängd av vatten. Stora områden av regionen befann sig då under vatten. Floden hade skapat nya tillfälliga sjöar! Trots allt kämpade flyktingar och hjälparbetare på för att få vardagen att fungera. Svårast var att få in förnödenheter. Gods fick fraktas med lokala flodbåtar från regionhuvudstaden. Teddy från Ortodoxa kyrkan som då arbetade i lägret berättar hur han arbetat med frivilliga och med att lära ut hur man kan lösa konflikter. Trångboddheten ledde till många gräl, ändå kunde man till slut samsas. Barnen var de som hade glädje av allt vatten. Glatt badade de i de nya poolerna. För föräldrarna var det dock mer ambivalent - risken att drunkna var stor.
Lägret fick senare flyttas till högre och säkrare mark. Flyktingar, myndigheter och humanitära organisationer fick tillsammans börja om att bygga upp tillvaron på en annan plats. Händelsen och det hårda arbetet får mig idag att tänka på en av söndagens texter från Första Korinthierbrevet 3:10-15 ”Tack vare den nåd Gud har gett mig har jag som en klok byggmästare lagt en grund som någon annan bygger vidare på. Men var och en måste tänka på hur han bygger. Ingen kan lägga en annan grund än den som redan finns, och den är Jesus Kristus. På den grunden kan man bygga med guld, silver eller ädelstenar, trä, gräs eller halm, och det skall visa sig hur var och en har byggt. Den dagen skall avslöja det, ty den kommer med eld, och elden skall pröva vad vars och ens arbete är värt. Den vars byggnad består skall få lön. Den vars verk brinner ner skall bli utan. Själv skall han dock räddas, men som ur eld.”
Bygger vi våra liv på rätt grund? Annars kommer vi att få bygga om på nytt. Den kristna tron säger att det endast är Kristus som är säker mark att bygga på. Andra ställen kan ha förtjänster, men inget att lita på när det öser ner. Om Kristus är grunden i våra liv då bygger vi på fast mark. Sen gäller det att bygga hållbart, men det kanske vi får möjlighet att återkomma till.
Käre Fader,
Tack för att du byggde din kyrka på Kristus Jesus och apostlarna. Hjälp oss att bygga vår tro på fast mark, på Klippan Kristus! Lär oss att se klart och våga stå för det som är sant och rätt, ty sanningen kommer från dig. Bygg upp våra trasiga liv och styrk oss med din nåd, genom Jesus Kristus, Amen.
Torbjörn Toll, tidigare utsänd för Svenska kyrkan.
Lever med sin familj och arbetar frivilligt i Addis Abeba vid The Ethiopian Graduate School of Theology och The International Lutheran Church.