(Det talade ordet gäller.)
Kära dopförsamling, käre Alexander,
Du är döpt! Lev nu i ditt dop! Låt dina föräldrar och dina faddrar hjälpa dig att upptäcka vilken oerhört förmån det är att kunna säga just detta: Jag är döpt; jag är sedd och bejakad av det största, bästa och vackraste som vi kan tänka oss som människor – av Gud själv.
Egentligen är det redan allt som behöver sägas i ett doptal: Du är döpt, lev i dopet!
Men vad betyder då det, frågar förstås den som är nyfiken på livet. Och det är du ju! Dina föräldrar har tagit emot dig med öppna armar. Uttryckt med Karin Boyes ord i den dikt som din moster läste i början av gudstjänsten, har din mamma och pappa ’fulla av växande jubel sträckt öppna famnen mot stundande dagar’ tillsammans med dig. Dina föräldrar vill ge dig kärlek och närvaro, hjälpa dig att växa upp till en öppensinnad person och att hitta din egen identitet. Du är välkommen i din familj och släkt!
Just med din identitet har det hänt något uppseendeväckande idag: din identitet har knutits till Guds treenighet. Livet igenom har du nu all anledning att lyfta blicken och se upp till Gud. Du har berörts av Helig Ande, du har fått löftet om att Jesus Kristus är med dig alla dagar till tidens slut och du kan få lita på att inget i hela världen kan skilja dig från Guds kärlek. Du är välkomnad in i Guds stora familj! Du har fått en kristen identitet.
I varje människoliv finns det inte bara utmaningar, utan även rejäla faror och rentav hot. Det gör det också i vårt liv tillsammans, i det land som vi kallar vårt, i Europa, i världen, för vår planet. Hur vi klarar av att leva med faror och hot har att göra med var vi har vårt andliga hem – med vad vi innerst inne tror på och vad vi ytterst hoppas på. Hur vi kan stå emot det som är ont och hur vi kan ta oss an livet när vi har misslyckats, också det har att göra med var vi har vårt andliga hem. Andlig hemkänsla gör skillnad. Det handlar till exempel om hur vi har lärt oss att be om och ta emot förlåtelse. Det handlar om att veta vad vi ska göra när avund eller aggression slår till, vad det betyder att vara barmhärtig och hur vi kan ge första hjälpen också när själen blöder.
Alexander har idag fått ett hem i den kristna tron. Det hemmet delar han med människor över hela jordklotet. Det kristna hemmet ger en orubblig samhörighet med den Gud som är kärlek och med dem som är döpta till samma tro – oavsett var de finns – och särskilt när de lider. Och just ur den samhörigheten föds också en längtan att göra gott för alla människor och att vårda vår planet så mycket vi bara kan. För hela mänskligheten, hela skapelsen är föremål för Guds omsorg.
Det brukar sägas att vi människor mår som bäst även i livets svårare lägen när vi upplever en känsla av sammanhang och samhörighet. Sammanhang och samhörighet är just vad dopet ger på ett enastående sätt. En samhörighet som vi kan både leva och dö med. Dopet ger ett hem och leder hem. Låt oss hjälpa varandra att upptäcka det igen och igen. Och välkommen hem, Alexander!
