Svenska kyrkans färdplan för klimatet

Svenska kyrkans färdplan för klimatet innebär att vi ska minska vår egen klimatpåverkan och bidra till mänsklighetens gemensamma arbete för att bromsa effekterna av klimatförändringarna. Vi ska lyfta andliga och existentiella aspekter samt uppnå klimatneutralitet för den egna verksamheten till år 2030.

Klimatkrisen är sannolikt den största gemensamma utmaningen som mänskligheten någonsin stått inför. Vi ska som kristna bidra till klimatmålen av kärlek till Gud och skapelsen, och med förhoppningen att förverkliga något av Guds rike i världen. Vi ska också verka för klimaträttvisa och stödja de människor som drabbas mest av klimatförändringarna, trots att de bidragit till dem allra minst. 

Här kan du se en film om Svenska kyrkans färdplan för klimatet och läsa mer om olika initiativ och projekt som pågår i våra stift och församlingar. Längst ned på sidan finns fördjupad information om färdplanens mål och genomförande. 

Exempel på projekt inom färdplanen

Studiecirkel: Skapa fred med jorden

Inom ramen för En färdplan för klimatet har ett studiecirkelsmaterial tagits fram, som svarar på några av de centrala uppmaningar som finns i Ett biskopsbrev om klimatet. Syftet med materialet är att utforska hur vi kan frigöra hopp och handlingskraft i omställningen till ett hållbart samhälle där vi lever i fred med jorden, varandra och hela skapelsen. Studiecirkeln är uppdelad i fem träffar och utformad utifrån flertalet texter.

Klimatsmarta kyrkogårdar

I olika delar av kyrkogårdsförvaltningarnas verksamhet sker just nu ett stort omställningsarbete för att kunna bli klimatneutrala till 2030. Inom projektet Klimatsmarta kyrkogårdar arbetar man bland annat med återbruk av gravstenar, klimatsmart krematorieteknik och kyrkogårdens vatten som samhällsresurs.

Mat- & klimatprat

Under 2022-2023 pågår projektet Mat- & klimatprat i Södra Tjusts pastorat. Satsningen vill bidra till en värderingsförändring genom att uppmärksamma matproduktionens klimatpåverkan. Två grundmaterial har producerats som är utformade att väcka tankar och aha-upplevelser kring att göra mer medvetna val när vi handlar, lagar och äter vår mat.

Kyrkogårdar med rik biologisk mångfald

Projektet klimatsmarta kyrkogårdar med rik biologisk mångfald är en del av arbetet i Svenska kyrkans Färdplan för klimatet, som bland annat tagit fram en manual för inventering av naturvärden och guide för att beräkna utsläpp.

Körverket Tellus - den sårbara skönheten

Ett körverk som genom sång och musik berör klimatkrisen och vår relation till den skapelse vi lever i och av. Det består av sju satser där varje sats utgår från en dag i skapelseberättelsen i Bibeln.

Värö-Stråvalla tar kraften från ovan

Under 20 år har Värö-Stråvalla församling i norra Halland arbetat målmedvetet med miljöanpassning. Som första kyrkan i Sverige satte de solceller på kyrktaket. När de nu tagit sin fjärde solcellsanläggning i bruk är församlingen självförsörjande på el.

Pilgrimsvandra för klimatet

Pilgrim's Walk for Future genomförde under hösten 2021en gigantisk manifestation på nästan 200 mil genom att vandra från Vadstena till klimatmötet COP26 i Glasgow. Men fortfarande är det långt kvar tills vi når 1,5 gradersmålet och förverkligad klimaträttvisa. Därför fortsätter vi att sätta press på beslutsfattare och ta nya steg mot ett hållbarare liv.

Stora vinster med batterilager i svenska kyrkor

Inom ramen för Färdplan för klimatet har Karlstad Stift genomfört projektet ”Batterilager och systemtjänster i Svenska Kyrkan”. Resultatet visar på ekonomiska och miljömässiga vinster. Slutsatserna inom projektet pekar på fler goda möjligheter vid installation av batterier i kyrkorna. Batterilager möjliggör exempelvis fler installationer av sol- och vindkraft.

Vegansk cook-along

Välkommen till vegansk cook-along uppdelad i tre filmer för förrätt, varmrätt och efterrätt. Filmerna har skapats tillsammans med matbloggaren och kokboksförfattaren Gustav Johansson som en del i projektet Klimatsmart mat inom Färdplan för klimatet.

Effektmål 2030 

Färdplanen siktar mot tre effektmål som ska vara uppfyllda senast 2030.

1. Klimatneutralitet 

Svenska kyrkan ska vara klimatneutral senast år 2030, det vill säga inte lämna något nettobidrag till den globala uppvärmningen. Målet ska till största delen nås genom utsläppsminskningar inom vår egen verksamhet, till exempel genom produktion av förnybar el, effektiv energianvändning och fossilfria transporter.

2. Värderingsförändring

Svenska kyrkan ska verka för den värderingsförändring som vi som mänsklighet behöver åstadkomma och lyfta andliga och existentiella aspekter av klimatkrisen. Detta ska bland annat ske genom att integrera klimatarbetet i kyrkans uppdrag. 

3. Bidra till klimaträttvisa 

Svenska kyrkan ska stärka stödet till de människor som drabbas mest av klimatförändringarnas effekter trots att de bidragit till dem allra minst. Detta kommer till exempel att ske genom Act Svenska kyrkan och andra samarbetspartners.​

Etappmål 2020 - 2023

För att uppnå effektmålen delas arbetet upp i etappmål, varav de inledande sju ska vara uppnådda 2023.

Klimatarbetet är kyrkans uppdrag

Tro och teologi är omistliga när vi står inför den största krisen som hela mänskligheten samtidigt har att hantera. Klimatfrågorna handlar om hur vi ser på oss själva, varandra och vår relation till naturen och Gud. Det finns utifrån en kristen livssyn vägar framåt även genom kris.

Genom att ta in fakta, hantera osäkerhet och nå fram till ett hopp kan den handlingskraft som behövs för att möta utmaningen frigöras.   Det finns därför ett stort behov av nya berättelser om vad livet i en klimatvänlig framtid kan innebära, inte bara materiellt utan även andligt och existentiellt. Diskussion och handling kring dessa andliga och existentiella perspektiv ska ske i fördjupad samverkan med ekumeniska och interreligiösa nätverk. 

​Till 2023 kommer:   

  • stiften att genomföra samtal om klimatkrisens andliga och existentiella aspekter med utgångspunkt i ”Ett biskopsbrev om klimatet”.
  • klimatfrågan att integreras i församlingarnas verksamhet som till exempel konfirmandarbete, gudstjänst, bön och samtal och sång.
  • samarbetet mellan klimat- och pilgrimsverksamhet att fördjupas som till exempel genom informationsmaterial och nya former för vandringar och retreats, som Pilgrimsvandring till klimatmötet COP26 i Glasgow 2021.
  • Skapelsetid, som är en tid för bön och handling för skapelsen och firas av kyrkor över hela världen att, vara känd och firad inom Svenska kyrkan.
  • Svenska kyrkans klimatarbete fördjupas och integreras i arbetet inom Kyrkornas världsråd, Lutherska världsförbundet samt Sveriges kristna råd. Speciellt fördjupas arbetet kring verktyg för mobilisering och bön samt samarbete med våra Europeiska systerkyrkor kring Europas klimatutmaningar.
  • Act Svenska kyrkan ha minimerat miljörisker och negativ klimatpåverkan genom kartläggningar och handlingsplaner. Detta gäller främst de samhällen och grupper som redan idag löper störst riska att drabbas.  

Effektiv energianvändning i byggnader

Svenska Kyrkans är en av Sveriges största fastighetsägare. Med cirka 20 000 byggnader och en energiförbrukning på ca 500 GWh är fastigheternas klimatpåverkan stor. Denna påverkan kan minimeras genom systematisk energieffektivisering, kopplad till lokalförsörjningsplaner och genom aktiva val av energianvändning.    

Till 2023 ska:

  • energianvändningen minska med 10 procent (basår 2017).
  • eldningsolja och fossil naturgas i princip vara utfasade.
  • alla Svenska kyrkans enheter ha gjort aktiva val av förnybar el och fjärrvärme, när det är möjligt.
  • klimatpåverkan från byggnadernas energianvändning halveras jämfört med 2017. 

Produktion av förnybar el

​Idag bidrar Svenska kyrkan till förnybar energiproduktion genom egen produktion, direkta investeringar och uthyrning av mark till energiproducenter.

Till 2023 ska:

  • det finnas konkreta förslag om hur produktionen av förnybar el kan ökas, tillsammans med stödjande insatser att utföras som projektutveckling, ramavtal, erfarenhetsutbyten och myndighetsdialog.
  • det finnas ett nationellt och flera regionala ramavtal för installation av solel, och tips och råd om solceller.
  • två till tre större projekt för produktion av förnybar el vara under utveckling.  

Transporter, resor, maskiner och markförvaltning

Svenska kyrkan ska aktivt bidra i omställningen till fossilfria transporter och minska utsläppen från egna resor.  

Till 2023 ska:

  • digitala möten användas av fler stift, pastorat och församlingar än idag. Här ingår även utbildningar i hur man bäst genomför digitala möten.
  • 20 procent av pastorat och församlingar ha laddplatser för elfordon, och tips och råd om laddplatser ska finnas.
  • det total antalet laddplatser var minst 300.
  • minst 40 procent av de bilar som enheterna äger eller leasar ska vara el- eller hybridfordon.
  • minst 60 procent av enheterna i Svenska kyrkan ska ha egna resepolicyer som främjar fossilfria färdsätt. Tips och råd om resepolicy ska finnas.
  • goda exempel på flygfria resor i församlingar finnas på Svenska kyrkans intranät.
  • det finnas redskap eller incitament för att kravställa fossilfria transporter vid upphandlingar. 

Konsumtion och investeringar  

För att stift, pastorat och församlingar ska kunna konsumera och investera hållbart erbjuds de ramavtal och hållbara fonder. Genom att använda dessa kan Svenska kyrkan som inköpare och investerare påverka näringslivets omställning till hållbar produktion.

Till 2023 ska: 

  • anslutningen till Svenska kyrkans ramavtal och speciellt de med relevans för klimatet fördubblas.
  • behovet av ytterligare avtal med klimat- och hållbarhetsnytta ska undersökas och upphandlingar inledas.
  • det finnas en utbildning i klimat- och hållbarhetsgranskning vid inköp.
  • det finnas informations- och inspirationssatsningar kring mat.
  • en utbildning i hållbara investeringar tas fram.
  • anslutningen till kyrkans hållbara Ethos-fonder öka.
  • investeringarna i så kallade Impact-fonder och gröna obligationer ökas.
  • samverkan med andra investerare och inköpare öka för att skapa stark efterfrågan på hållbar produktion och konsumtion.

Förvaltning av skog och mark

Till 2023 kommer en gemensam metod för redovisning av utsläpp och upptag av växthusgaser att implementeras inom prästlönetillgångarna för att kunna följa klimatarbetet och dess förbättringar. Samtliga åtgärder för klimatnyttan ska balanseras mot biologiska, ekonomiska, sociala, andliga och existentiella värden.  

Prästlönetillgångarna ska:

  • som markägare, projektör och kapitalförvaltare verka för ökat träanvändande i byggnationer.
  • fortsätta att driva på investeringar i sol- och vindkraft. Det kan göras både i små och stora projekt och i samverkan med andra aktörer.    
  • verka för att skapa forum för kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och gemensamma projekt för våra arrendatorer. Syftet är att skapa ett hållbart och fossilfritt jordbruk.
  •  använda sig av möjligheten att påverka brukandet vid nyupplåtelse av arrenden om det anses lämpligt.  
  • sätta mål senast 2021 för en minskad klimatpåverkan. Drivning och transporter inom det egna skogsbruket ska sträva emot energieffektiva system och klimatneutrala bränslen.
  • i sitt skogsbruk sträva efter att tillvarata den brukade skogsmarkens produktionspotential för ökad klimatnytta.
  • ta stöd i aktuell forskning i arbetet med att öka skogarnas klimatnytta.    

Klimatanpassning och krisberedskap   

Klimatarbete i praktiken handlar ofta om att rusta våra samhällen för klimatförändringarnas effekter.

Svenska kyrkan ska därför fortsätta:

  • att delta i totalförsvaret och krisberedskapsinsatser och
  • ge stöd till människor som flytt situationer som uppstått på grund av klimatförändringars effekter.

Svenska kyrkan ska även:

  • ge psykosocialt stöd i samband med kriser, både i Sverige och utomlands.
  • samt rusta lokalsamhällen i utvecklingsländer där vi stödjer projekt.