Ett kyrktorn i rött tegel. I ena hörnet av bilden ligger ett infällt gröngult klot.
Foto: Gustaf Hellsing /Ikon

Vårt arbete för klimatet

Klimatförändringarna är inte en fråga som kan skjutas på framtiden – effekterna är kännbara redan idag. Som kristna har vi ett ansvar att värna skapelsen, både genom konkreta insatser och genom reflektion över de existentiella frågor som klimatförändringarna väcker.

Svenska kyrkans färdplan för klimatet

Svenska kyrkans färdplan för klimatet initierades genom ett beslut av Kyrkomötet 2019. Färdplanen sträcker sig 2020-2030 och innebär att vi ska uppnå klimatneutralitet för den egna verksamheten, att vi ska lyfta andliga och existentiella aspekter av klimatförändringarna och att vi ska verka för klimaträttvisa i ord och handling. 

Här kan du se en film om Svenska kyrkans färdplan för klimatet och läsa mer om olika initiativ och projekt som pågår i våra stift och församlingar. Längst ned på sidan finns fördjupad information om färdplanens mål och genomförande. Hela Svenska kyrkans färdplan för klimatet kan också laddas ned på svenska och på engelska (pdf). 

Exempel på projekt inom färdplanen

Klimatsmarta kyrkogårdar

I olika delar av kyrkogårdsförvaltningarnas verksamhet sker just nu ett stort omställningsarbete för att kunna bli klimatneutrala till 2030. Inom projektet Klimatsmarta kyrkogårdar arbetar man bland annat med återbruk av gravstenar, klimatsmart krematorieteknik och kyrkogårdens vatten som samhällsresurs.

Solkraft från ovan

Alla Prästlönetillgångar i Sverige driver just nu ett projekt som heter Storskalig elkraftproduktion från större, effektiva och uthålliga Solkraftsanläggningar genom ökad Kyrklig Samverkan. En del i projektet är kunskapswebinarium om storskaliga solkraftsanläggningar för alla intresserade medarbetare i Svenska kyrkan. Du kan läsa mer om projektet och kommande webinarium här

Flygfria resor

En av målsättningarna i Svenska kyrkans gemensamma färdplan för klimatet är att minska vår egen klimatpåverkan. Därför startade Stockholms stift ett projekt för några år sen för att få flera att gå över till ett mer klimatanpassat och flygfritt resande. Se filmen om arbetet och möt församlingar som bytt konfirmationsresor med flyg till tåg.

Kyrkogårdar med rik biologisk mångfald

Projektet klimatsmarta kyrkogårdar med rik biologisk mångfald är en del av arbetet i Svenska kyrkans Färdplan för klimatet, som bland annat tagit fram en manual för inventering av naturvärden och guide för att beräkna utsläpp.

Studiecirkel: Skapa fred med jorden

Inom ramen för En färdplan för klimatet har ett studiecirkelsmaterial tagits fram, som svarar på några av de centrala uppmaningar som finns i Ett biskopsbrev om klimatet. Syftet med materialet är att utforska hur vi kan frigöra hopp och handlingskraft i omställningen till ett hållbart samhälle där vi lever i fred med jorden, varandra och hela skapelsen. Studiecirkeln hos Sensus är uppdelad i fem träffar och utformad utifrån flertalet texter.

Bild på personer som går på en väg med ryggsäckar samt logotypen för Pilgrim's Walk for Future

Pilgrimsvandra för klimatet

Pilgrims walk for Future samlar tusentals människor till vandringar för att uppmärksamma vikten av att ta ansvar och agera i klimatfrågan. Under 2023 arrangerar Pilgrim's Walk for Future mötesplatser över hela Sverige för dig som vill vara med i det som blivit nordens största vandrande folkrörelse för klimaträttvisa, fred med jorden och fred med varandra.

Metodstöd för klimatrisker och klimatanpassning

Klimatförändringarna innebär påtagliga utmaningar för Svenska kyrkans kyrkor, andra byggnader, och begravningsplatser. Det kan även innebära att församlingarnas ordinarie verksamhet utsätts för påfrestningar. Nu finns en digital introduktionsutbildning om de viktigaste konsekvenserna av klimatförändringarna för församlingar och ett samarbete med SMHI för en screening av klimatrelaterade risker.

Stora vinster med batterilager i svenska kyrkor

Inom ramen för Färdplan för klimatet har Karlstad Stift genomfört analysarbetet ”Batterilager och systemtjänster i Svenska Kyrkan”. Resultatet visar på ekonomiska och miljömässiga vinster. Nu går arbetet vidare med realisering.

Mat- & klimatprat

Under 2022-2023 pågår projektet Mat- & klimatprat i Södra Tjusts pastorat. Satsningen vill bidra till en värderingsförändring genom att uppmärksamma matproduktionens klimatpåverkan. Två grundmaterial har producerats som är utformade att väcka tankar och aha-upplevelser kring att göra mer medvetna val när vi handlar, lagar och äter vår mat.

Körverket Tellus - den sårbara skönheten

Ett körverk som genom sång och musik berör klimatkrisen och vår relation till den skapelse vi lever i och av. Det består av sju satser där varje sats utgår från en dag i skapelseberättelsen i Bibeln.

Kvinna står i ett risfält i Bangladesh.

Försörjning och klimaträttvisa

Act Svenska kyrkan värnar skapelsen och försvarar alla människors rätt till ett värdigt liv. Grundläggande trygghet, jämställdhet och klimaträttvisa är en förutsättning för en hållbar värld. När människor kan arbeta och klara sig på sin inkomst skapas självförtroende och framtidstro.

Värö-Stråvalla tar kraften från ovan

Under 20 år har Värö-Stråvalla församling i norra Halland arbetat målmedvetet med miljöanpassning. Som första kyrkan i Sverige satte de solceller på kyrktaket. När de nu tagit sin fjärde solcellsanläggning i bruk är församlingen självförsörjande på el.

Vegansk cook-along

Välkommen till vegansk cook-along uppdelad i tre filmer för förrätt, varmrätt och efterrätt. Filmerna av och med matbloggaren och kokboksförfattaren Gustav Johansson spelades in i mars 2021 för Svenska kyrkan som en del i projektet Klimatsmart mat inom Färdplan för klimatet.

Effektmål 2030 

Färdplanen siktar mot tre övergripande effektmål som ska vara uppfyllda senast 2030. 

1. Klimatneutralitet 

Svenska kyrkan ska vara klimatneutral senast år 2030, det vill säga inte lämna något nettobidrag till den globala uppvärmningen. Målet ska till största delen nås genom utsläppsminskningar inom Svenska kyrkans egen verksamhet samt andra insatser för omställning nationellt och globalt.

2. Värderingsförändring

Svenska kyrkan ska i ökad utsträckning verka för den värderingsförändring som vi som mänsklighet behöver åstadkomma och lyfta andliga och existentiella aspekter av klimatkrisen. 

3. Bidra till klimaträttvisa 

Svenska kyrkan ska, bland annat genom Act Svenska kyrkan, stärka stödet till de människor som drabbas mest av klimatförändringarnas effekter trots att de bidragit till dem allra minst. 

 

För att uppnå effektmålen delas arbetet upp i tre etapper med tillhörande etappmål. De inledande sju avsåg perioden 2020-2023. Pågående period (etapp 2) avser 2024-2027. Läs mer om varje etappmål i den utfällbara menyn nedan.

Etappmål 2024-2027

Klimatfrågorna handlar om hur vi ser på oss själva, varandra, vår relation till skapelsen och Gud. Kyrkan har en unik möjlighet att bidra till värderingsförändring i det svenska samhället genom att vi kontinuerligt bearbetar värderingar, världsbild och livssyn i hela vår verksamhet. Detta uppdrag är en del i församlingens grundläggande uppgift: gudstjänst, undervisning, diakoni och mission. Kyrkan både förvaltar och utvecklar sitt uppdrag i ord och handling som en tolkande gemenskap. Det finns ett stort behov av berättelser om vad livet i en klimatvänlig framtid kan innebära, såväl materiellt som andligt och existentiellt. Inom Svenska kyrkan och i möte med andra samhällsaktörer finns rika möjligheter att vara med och formulera dessa berättelser och att sprida hopp. För att uppnå en långsiktig och hållbar samhällsförändring behöver även utbyten med andra kyrkor och trossamfund ske, både i Sverige och internationellt. Olika aktörer bidrar till diskussionen om grundläggande värderingar i olika länder, lokalsamhällen och kontexter. Utmärkande för vår evangelisk-lutherska tradition är att lyfta fram betydelsen av att värna ett gott liv i denna värld. Detta gäller också när förändring sker och ny kunskap växer fram.

Klimatfrågan är också en fråga om rättvisa. 10% av världens rikaste människor och länder står för över 50% av utsläppen av växthusgaser medan de som släpper ut minst drabbas mest av klimatförändringarnas effekter. De länder som genererat mest utsläpp måste bidra till en rättvis omställning där sårbara grupper av människor och samhällen får stöd och stärkt inflytande över de klimatbeslut som fattas. Klimaträttvisa handlar också om att ställa om till mer hållbar konsumtion och bidra till rätten till värdiga liv för hela jordens befolkning och även framtida generationer. Här behöver även vi i Svenska kyrkan ta vårt ansvar tillsammans med andra samhällsaktörer. Det är en viktig moralisk fråga som handlar om etiskt ansvarstagande och ytterst att vara trogen vår kristna värdegrund.

Till och med 2027 ska:

  • Svenska kyrkan vara en modig röst för rättvis omställning med omsorg om hela skapelsen, som i ord och handling tar sitt ansvar lokalt och globalt.
  • Svenska kyrkan initiera och delta i samtal om värderingsförändringar avseende en människocentrerad livsförståelse och ett engagemang för naturens rättigheter.
  • Svenska kyrkans verksamhet inom den grundläggande uppgiften bidra till den nödvändiga värderingsförändring som krävs för skapelsens framtid. 
  • kunskap om klimaträttvisa genomsyra all verksamhet i Svenska kyrkan.
  • Svenska kyrkan bearbeta andliga och existentiella perspektiv av klimatkrisen i ekumeniska och interreligiösa nätverk samt med andra samhällsaktörer.
  • alla församlingar ha tillgång till stöd för att synliggöra färdplanens mål i Svenska kyrkans interna främjande- och tillsynsverktyg som lokalförsörjningsplaner, församlingsinstruktioner och visitationer. 

Energianvändning i Svenska kyrkans cirka 20 000 byggnader medför en betydande klimatpåverkan. Vi behöver arbeta systematiskt och innovativt med att både minska och effektivisera energianvändningen. Lokalförsörjningsplaner är viktiga verktyg för att se över lokalbehoven. Vi ska enbart använda energi när det finns ett behov, optimera befintliga installationer och använda de mest hållbara produkterna.

Till och med 2027 ska:

  • den totala köpta energimängden per kvadratmeter för uppvärmning och el i byggnader genom effektivisering ha minskat med minst 5% per år under etappen. Det motsvarar en   maximal genomsnittlig energianvändning på 115 kWh/m2 per år för uppvärmda ytor vid etappens slut. 
  • de totala klimatpåverkande utsläppen från energianvändning ha halverats under etappen.
  • krematorieverksamheten använda uteslutande fossilfria stödbränslen och utsläppen från stödbränslet uppgå till maximalt 20 kg CO2e/kremation. 
  • fossil eldningsolja för uppvärmning vara helt utfasad. Övriga fossila bränslen för uppvärmning ska vara planerade för utfasning senast till 2030.
  • samtliga enheter inom Svenska kyrkan ha gjort aktiva val av förnybar el. Om möjligt ska elen vara märkt Bra Miljöval.

Med våra många fastigheter och tillgång till mark har Svenska kyrkan möjlighet att producera förnybar el. Därigenom bidrar Svenska kyrkan till Sveriges energitillförsel. Svenska kyrkan bidrar både direkt genom egna produktionsanläggningar och indirekt genom utarrendering av mark till andra producenter. Den förnybara elproduktionen består i huvudsak av sol- och vindkraft. Både klimatpåverkan och social hållbarhet varierar dock stort mellan olika solelprodukter, varför hållbarhetsaspekterna är synnerligen viktiga att beakta inför etablering av nya anläggningar. Potential finns för innovation, exempelvis genom vidareutveckling av energilagring och systemtjänster.

Till och med 2027 ska:

  • den totala årliga produktionen av förnybar el (sol och vind), från egna anläggningar inom Svenska kyrkan ha ökat med minst 85 GWh under etappen, så att den egna förnybara elproduktionen vid etappens slut motsvarar minst en tredjedel av Svenska kyrkans elanvändning.
  • den relativa ökningen av installerad effekt solel i Svenska kyrkan överstiga ökningen för Sverige i stort under etappen. 

I Svenska kyrkan görs många resor, vilket innebär stor energiåtgång och höga fossila utsläpp. Svenska kyrkan ska aktivt bidra till omställningen till fossilfria och effektiva resor och transporter. För att nå målen behövs åtgärder som rör beteendeförändringar såsom minskat resande, snålare körsätt och nya, mer klimatsmarta och innovativa resealternativ. Vi behöver även investera i ny teknik, praktiska förutsättningar som underlättar för fossilfria färdmedel samt välja fossilfria drivmedel. Förutsättningarna varierar i landet och därför kommer även åtgärderna att se olika ut.

Till och med 2027 ska:

  • minst 75 % av alla gruppresor och resor med bil i tjänsten vara fossilfria. 
  • resor med bil och flyg ha minskat med minst 25 % resp. 50 % (i kilometer), under etappen. 
  • praktiska förutsättningar som underlättar för fossilfria färdmedel finnas vid alla personalparkeringar och kyrkor med parkeringar.

Svenska kyrkan är den huvudsakliga huvudmannen för begravningsverksamheten i Sverige, och förvaltar över 3000 kyrkogårdar och begravningsplatser. Svenska kyrkan har ett ansvar för att bevara och sköta våra begravningsplatser på ett hållbart sätt. De är ofta högintensivt skötta och genererar därför utsläpp från fossilt drivna fordon och maskiner samt stora mängder avfall. Förvaltningen av kyrkogårdar och begravningsplatser ska genomföras och utvecklas på ett sätt som är både klimatsmart och som bevarar och utvecklar den biologiska mångfalden.

Till och med 2027 ska:

  • skötseln av begravningsplatser och markanläggningar inom Svenska kyrkan minska den fossila energianvändningen med minst 75 % när det gäller transporter, resor och maskinell utrustning under etappen.
  • Svenska kyrkan samordna krematorieverksamheten.
  • begravningsverksamheten samordna transporter av stoft och aska.
  • skötseln av begravningsplatser och markanläggningar inom Svenska kyrkan minska mängden restavfall med minst 5 % under etappen.

Svenska kyrkan gör årligen inköp för stora belopp och förvaltar ett avsevärt finansiellt kapital. Konsumtionen och investeringarna ger upphov till stora utsläpp och riskerar även att påverka mänskliga rättigheter negativt. Genom medvetna systematiska processer och val kan vi påverka leverantörer, förvaltare och bolag på egen hand och i samverkan med andra aktörer såväl i Sverige som internationellt. Som stöd för stift, församlingar och pastorat finns möjligheten att skapa ramavtal med leverantörer för särskilt hållbarhetspåverkande produkter och tjänster. Nytänkande kring behov och konsumtion kan också bidra till den nödvändiga omställningen. Att använda, vårda, laga och uppdatera det man redan har bidrar till en cirkulär konsumtion, liksom samnyttjande mellan verksamheter och enheter. Genom samarbeten med kapitalförvaltare finns hållbara fonder med låga förvaltningsavgifter.

Till och med 2027 ska:

  • en stödfunktion för hållbara inköpsprocesser vara etablerad, och användas inom varje stiftskansli och i minst 60 % av församlingarna i varje stift.
  • anslutning till Svenska kyrkans nationella och/eller regionala ramavtal, inom avtalskategorier med särskild klimatrelevans fördubblas under etappen. 
  • resurseffektivitet, delande, återbruk, cirkulära lösningar och lågt klimatavtryck eftersträvas i största möjliga mån vid inköp och konsumtion på alla nivåer i Svenska kyrkan.
  • värdet på investerat kapital i Ethosfonderna ha bibehållits på minst samma nivå som vid ingången av etappen. 
  • långsiktiga kapitalplaceringar göras i linje med Svenska kyrkans finanspolicy för nationell nivå.

Svenska kyrkan är viktig för många, inte minst i krissituationer. Svenska kyrkan ingår i Sveriges totalförsvar och måste således fungera även under höjd beredskap och krissituationer. Klimatrelaterade händelser som översvämningar och värmeböljor kan utgöra kriser som ökar risken för skadlig påverkan på Svenska kyrkans kulturarv, kyrkogårdar, kyrkor och andra byggnader. De riskerar även i längden att påverka Svenska kyrkans möjlighet att utföra sitt grundläggande uppdrag.

Det finns olika lokala förutsättningar och möjligheter i arbetet med klimatanpassning. Lokalförsörjningsplaner är ett verktyg för att förebygga negativa effekter. Det är ett privilegium att ha möjligheten att kunna förebygga att verksamhet drabbas av klimatförändringar. En möjlighet som de som redan drabbas hårt av klimatförändringarna oftast inte har. Svenska kyrkan ska lyfta rättviseaspekten i sammanhang kopplat till sitt eget arbete med klimatanpassning. Rättvisefrågan har lokala, regionala, nationella och globala dimensioner.

Till och med 2027 ska:

  • samtliga kyrkobyggnader, kyrkotomter och begravningsplatser som är skyddade enligt kulturmiljölagen vara utredda för hur de påverkas av klimatförändringens effekter.
  • en samverkan och utbildning inom klimatanpassning vara etablerad och användas av Svenska kyrkans anställda och förtroendevalda. 
  • det finnas beredskap och förmåga att bemöta fysiska, psykiska och existentiella behov vid både akuta och smygande kriser, orsakade av extrema väderhändelser eller ett förändrat klimat.
  • begravningsverksamheten vara fortsatt säkrad under väderrelaterade händelser. 
  • rättviseaspekten synliggöras i arbetet med klimatanpassning. 

Hur Svenska kyrkan förvaltar skog och jord har stor betydelse för att begränsa vår klimatpåverkan. Växande skog binder koldioxid från atmosfären och skogarnas råvaror kan användas för att ersätta fossila bränslen och material. Samtidigt finns det fler mål som måste uppfyllas utöver de som kopplar till skogarnas trädtillväxt och kolbindning. Till dessa hör att bevara och utveckla skogarnas biologiska mångfald, upprätta sociala och kulturella värden samt att säkerställa skogsekosystemens stabilitet och anpassningsförmåga till ett förändrat klimat. En utredning har tillsatts som aktivt arbetar för att Svenska kyrkan ska säkerställa en så hållbar skogsförvaltning som möjligt. Svenska kyrkan har en hög ambitionsnivå och utredningens resultat kan bidra till att målen preciseras ytterligare inom detta målområde.

Klimatförändringarna påverkar även de arktiska urfolkens livsvillkor. Förutsättningarna för att bedriva långsiktigt hållbar rennäring och andra traditionella näringar hotas. Behovet av anpassningsåtgärder inom Svenska kyrkans markförvaltning och skogsbruk lyfts i handlingsplanen för åtaganden kopplade till Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket.

Till och med 2027 ska:

  • beräkningsmodellen för den skogliga kolbalansen vara utvärderad genom extern revision, och mätmetoder för jordbrukets kolbalans vara implementerad i enlighet med bästa praxis och gällande redovisningsregler.
  • prästlönetillgångarna fortsatt aktivt bidra till forskning och utveckling om en hållbar förvaltning av skog och mark och en hållbar produktion av förnybar energi.
  • prästlönetillgångarna som markägare, projektör och kapitalförvaltare verka för ökat träanvändande i byggnationer och klimatsmart byggande.
  • produktion av förnybar el, motsvarande den totala årliga användningen i kyrkans byggnader, vara i projekt- eller produktionsfas på Prästlönetillgångarnas marker. Produktionen kan omfatta både egna anläggningar och anläggningar som drivs av andra aktörer på Prästlönetillgångarnas marker. 
  • prästlönetillgångarna bidra till forum för kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och gemensamma projekt för fossilfritt och hållbart jordbruk för sina gårdsarrendatorer. Vid nyupplåtelse av arrenden ska man använda möjligheten att påverka brukandet om det anses lämpligt. 
  • prästlönetillgångarnas skogsbruk sträva efter fossilfrihet i skötsel och transporter.
  • prästlönetillgångarna tillvarata den brukade skogens produktionspotential för ökad klimatnytta på kort och lång sikt. Samtliga åtgärder för klimatnytta inom Prästlönetillgångarnas förvaltning av skog och mark ska ha en balans mellan ekologiska, sociala, ekonomiska och andliga värden.
  • prästlönetillgångarna vidta aktiva åtgärder för klimatanpassning som kan öka skogarnas och jordbruksmarkens motståndskraft, återhämtnings- och utvecklingsförmåga och minska klimatförändringarnas skadliga effekter.
  • prästlönetillgångarna ha vidareutvecklat kunskap om hur markförvaltning och skogsbruk påverkar samiska näringar, samt genomfört anpassningar i enlighet med handlingsplanen som är kopplad till Svenska kyrkans ursäkt till det samiska folket. 

Mer om Svenska kyrkans arbete för klimatet

Jordklotet.

Ett biskopsbrev om klimatet

Klimatkrisen är både en existentiell och andlig kris. Många känner oro, skuld och ångest. Hur ser vår framtid på jorden ut Nu är tid för hopp och handling.

Fötter som balanserar på en liggande och mossbeklädd trädstam.

Klimatet förändras – skapelsen ropar!

Människan är både en del av evolutionen och skapad till att vara Guds avbild genom att värna jorden. Gud kan inte ingripa som en superhjälte. Det kan inte kyrkan heller. Men vi utmanas att ha omsorg och värna hela skapelsen. Läs vad prästen Carina Sundberg skriver om klimatet och kristen tro.

Solen skiner på ett landskap i fjällen. En älv slingrar sig fram och i horisonten syns fjäll med snöfläckar.

Naturens rättigheter

Natur, klimat och rättvisa är viktiga för Svenska kyrkan. Därför har ett nytt material tagits fram som ska lyfta klimatet och naturens rättigheter genom samtal och reflektion i församlingarnas verksamhet. Men även andra är välkomna att ta del av och använda materialet.

Närbild på den första snön på en odlad mark.

Klimat och miljö på Bokmässan

Klimat- och miljöfrågor var ett av teman på Bokmässan 2023 och Svenska kyrkans scen Se människan. Frågorna skapar både engagemang och ångest men också ett andligt uppvaknande. Här kan du ta del av samtalen.

En liten fjällsjö i vinterskrud. I ena hörnet av bilden ligger ett infällt gröngult klot.

Varför är klimatfrågan en existentiell fråga?

Med utgångspunkt i det existentiella samtalar bland andra ekologen Pella Thiel, DNs kulturchef Björn Wiman, neurokirurgen och författaren Pekka Mellergård samt författaren och kulturjournalisten Maria Küchen. Producerat av UR Samtiden i S:t Nicolai kyrka i Örebro den 18 februari 2021.

Kalhygge längs en landsväg. Till vänster i bilden syns loggan för Agenda 2030.

Mål 13 – Bekämpa klimatförändringarna

Svenska kyrkan står bakom det globala klimatavtalet som tecknades i Paris 2015 och som innehåller åtaganden om hur rikare länder måste hjälpa fattigare nationer att dels hantera klimatförändringarna, dels ha råd att ställa om.

Nyheter om klimatarbetet

Nu inleds andra etappen av färdplan för klimatet

Publicerad:

Svenska kyrkan har fattat beslut om nya uppdaterade mål för andra etappen av Svenska kyrkans färdplan för klimatet. Målen är ambitiösa och nödvändiga och rör bland annat resor, energianvändning och skogsförvaltningen.

Färdplan för klimatet: Nu behandlas remissvar för etapp 2

Publicerad:

Resan för att uppnå målen inom Svenska kyrkans färdplan för klimatet är indelad i tre etapper. 2024 går Svenska kyrkan in i etapp två och just nu behandlas inkomna synpunkter på föreslagna etappmål.

Återvätning - en klimatåtgärd som minskar utsläpp av växthusgaser

Publicerad:

Karlstads stift har i samarbete med Skogsstyrelsen valt ut ett antal områden av torvmarker som ska återvätas runt om i Värmland under 2023.

Ny utbildning - att förebygga klimatkonsekvenser

Publicerad:

Klimatförändringarna innebär påtagliga utmaningar för Svenska kyrkans kyrkor, andra byggnader, och begravningsplatser. Detta kan även innebära att församlingarnas ordinarie verksamhet utsätts för påfrestningar. Nu finns en digital introduktionsutbildning om de viktigaste konsekvenserna för församlingar av klimatförändringarna.

COP26: Det är nu det gäller

Publicerad:

Halvvägs in i klimattoppmötet i Glasgow hörs blandade reaktioner på de utspel och löften som hittills gjorts. Svenska kyrkan finns fortsatt på plats under kommande vecka när chefsförhandlingarna tar vid. Här kan du läsa om en del som skett under första veckan.