Om förvaltningen
Idag förvaltas prästlönetillgångarna av de tretton stiften. Utöver skog och jord består tillgångarna också av ett fondkapital. Totalt förvaltas 465 000 hektar skogsmark, 46 000 hektar betes- och åkermark, och ett finansiellt kapital på 4,3 miljarder kronor (2021).
Endast avkastningen från förvaltningen, som uppgår till cirka 500 miljoner kronor årligen, får användas och ska gå till den kyrkliga verksamheten. Av vinsten som delas ut går hälften till församlingar som har andel i tillgångarnas avkastning. Den andra hälften av utdelningen bidrar till finansieringen av det kyrkliga utjämningssystemet, vars syfte är att alla församlingar ska ha möjlighet att fullgöra sin grundläggande uppgift och kunna ta ansvar för sina kyrkobyggnader.
Lagen om Svenska kyrkan klargör att prästlönetillgångarna har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse och att Svenska kyrkan ska förvalta tillgångarna. I Skogsvårdslagen framgår närmare vilka krav samhället har på den som förvaltar skog. Kyrkoordningen, som är Svenska kyrkans gemensamma regelverk, beskriver stiftens förvaltningsuppdrag. Prästlönetillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sätt så att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Förvaltningen ska ske på ett etiskt försvarbart sätt och vara förenlig med kyrkans grundläggande värderingar. I förvaltningen ska naturvårdens och kulturmiljövårdens intressen beaktas.
Förvaltningen av skog
Svenska kyrkan är genom prästlönetillgångarna en av landets största förvaltare av skog, där den sammanlagda förvaltade skogsarealen motsvarar 1,7 procent av Sveriges skogsmark. Skogsområdena finns över hela riket – från norr till söder. Mest skogsmark finns i Härnösands stift, som har uppemot en femtedel av prästlönetillgångarnas totala areal skogsmark.
Totalt förvaltas 465 000 hektar skogsmark av de tretton stiften. Av detta är ungefär 400 000 hektar produktiv skogsmark. Betydande arealer ligger nära samhällen där särskilda hänsyn tas för att värna skogens sociala värden så att områdena till exempel kan användas för rekreation. Eftersom församlingarna är utspridda över hela landet är även markinnehavet det. Det gör att innehavet har en struktur som på många sätt påminner om privatägd skog snarare än skog som ägs av de större bolagen. De senare har en mer sammanhängande struktur på sitt markinnehav.
Aktiv naturvård och miljöfrågor har funnits med på skogsförvaltningens agenda långt innan dagens skogscertifieringssystem utvecklades. Svenska kyrkans skogsbruk är certifierat, antingen enligt Forest Stewardship Council® (FSC®) eller Program for the Endorsement of Forest Certification (PEFC). Den största delen av Sveriges skogsmark, och därmed även marken som Svenska kyrkan förvaltar, sköts med trakthyggesmetoder. På mindre arealer testas virkesproduktion med olika hyggesfria skogsbruksmetoder för att skydda eller öka den biologiska mångfalden i just det området eller för att behålla vissa rekreationsvärden. Svenska kyrkan restaurerar även våtmarker och gynnar hotade arter som vitryggig hackspett. Många av projekten sker i samarbete med andra skogsförvaltare och länsstyrelserna.
Läs mer om skogsbruket på stiftens skogars sidor.
Förvaltningen av jord
Svenska kyrkan förvaltar totalt 46 000 hektar jordbruksmark, men bedriver inget eget jordbruk. Istället arrenderar vi ut marken till lantbrukare eller till andra näringar.
Totalt finns drygt 1 400 jordbruksarrenden runtom i landet. Störst areal jordbruksmark finns i Lunds, Skara, Växjö och Linköpings stift.
Stiften uppskattar att cirka 12 procent av prästlönetillgångarnas jordbruksareal brukas ekologiskt. Störst andel ekologiskt jordbruk finns i Uppsala, Skara, Lunds och Linköpings stift. Mark hyrs även ut till förnybar energiproduktion från vind, sol, vatten och biobränsle. Prästlönetillgångarna bidrar till produktion av förnybar energi som motsvarar ungefär ett dygns elkonsumtion i Sverige.
Förvaltningen av fonder
Försäljning av prästlönefastigheter har genom tiderna också gett upphov till förvaltning av fonder. Dessa placeringar finns till största delen i noterade värdepapper som förvaltas stiftsvis. Samtliga förvaltningar har antagit de hållbarhetskriterier som kommer till uttryck i Svenska kyrkans nationella nivås finanspolicy och de mer detaljerade placeringsanvisningarna för hållbarhet och etik.
Det sammanlagda marknadsvärdet på prästlönefonderna uppgick till 4.3 miljarder kronor vid utgången av 2021.
