Hållbara investeringar 2024

Rapporten utformas av finansteamet efter samråd med kyrkostyrelsens kapitalförvaltningsråd. Kapitalförvaltningen i stift, pastorat och församlingar tas inte upp i denna rapport. Arbetet med hållbar utveckling bedrivs i hela Svenska kyrkan.

Året i siffror    

• Resultatet efter bank- och förvaltningsarvoden uppgick till 1 114 miljoner kronor.
• Avkastningen för kapitalförvaltningen uppgick till 10,0 procent.
• Marknadsvärdet för placeringstillgångarna uppgick per den 31 december 2024 till 11 857 miljoner kronor.
  
  

Sedan 2011 har Svenska kyrkan tagit fram en rapport om hållbara investeringar inom kapitalförvaltningen på den nationella nivån. Hållbarhetsarbetet samt det finansiella resultatet för året och på längre sikt belyses i denna rapport. Rapporten har liksom tidigare år utformats av finansteamet efter samråd med kyrkostyrelsens kapitalförvaltningsråd. Kapitalförvaltningen i stift, pastorat och församlingar tas inte upp i denna rapport. Arbetet med hållbar utveckling bedrivs i hela Svenska kyrkan.

Läs mer om Svenska kyrkans kapitalförvaltning. 
Läs om arbetet på webbplatsen Hållbar utveckling

Innehållsförteckning

Året i korthet 
Uppdrag och förvaltningsmodell
Fokus på biologisk mångfald och klimat
Resultat, avkastning  och tillgångar 2024
Finansiell utveckling över längre tid
Framtidsperspektiv

Året i korthet 

Ett år med fortsatt krig i vårt närområde och geopolitisk oro i omvärlden. Ett år då halva världen har haft val, då åtta av de tio mest befolkade länderna i världen har gått till valurnorna. Trots många osäkerheter i vår omvärld var utvecklingen på de finansiella marknaderna stark under 2024. Samtliga tillgångsslag i kapitalförvaltningen hade en positiv avkastning, där globala aktier hade en mycket stark utveckling. Räntebärande tillgångar bidrog positivt till resultatet. Fastigheter och alternativa tillgångar utvecklades svagt positivt under året, i linje med den reala ekonomins eftersläpning.

Inflation, räntor och konjunkturoro var stora samtalsämnen bland ekonomer. Inflationstakten sjönk i flera länder och centralbankerna började sänka räntorna. Trots oro för lågkonjunktur visade flera ekonomier bättre motståndskraft än väntat. 

Tillgångsslaget aktier och i synnerhet den globala aktiemarknaden där amerikanska aktier väger tungt gick starkt. Skillnaden i avkastning mellan olika geografiska aktiemarknader var stor. Omräknat i svenska kronor slutade globala index upp drygt 30 procent medan index för svenska aktier steg med närmare 9 procent. Tillväxtmarknader mätt som index steg med närmare 19 procent.

Uppgången drevs, i likhet med förra året, av en handfull amerikanska teknikorienterade bolag vilka benäms som ”magnificent seven”. Dessa sju bolag stod för ungefär hälften av avkastningen i USA under 2024. Bolagens vikt utgör nu en tredjedel av den amerikanska börsen och nästan en fjärdedel av den globala aktiemarknaden. Den här ökade koncentrationen innebär att aktiemarknadens avkastning i hög grad framgent kommer att bero på utvecklingen för dessa företag. I och med deras storlek påverkas indexavkastningen men också sentimentet på aktiemarknaden.

Den starka avkastningen i USA understöddes av en konjunktur och arbetsmarknad som visat på oväntad styrka, fallande inflation och slutligen räntesänkningar från den amerikanska centralbanken (FED). 

Globalt har ekonomin stått emot väl under året och de flesta länder har tagit sig ur inflationskris och högräntemiljö utan att gå in i någon djupare recession. Stora regionala skillnader fanns förstås där återhämtningen i Europa varit svag med stagnerande produktivitet och vikande konsumtion. Med en svagare konjunktur och en inflationstakt som i snabbare takt varit på väg ner mot målet har Sveriges centralbank (Riksbanken) och Europeiska centralbanken (ECB) kunnat sänka räntan i högre takt än vad FED kunnat göra.  

Under året växte en motreaktion fram mot hållbarhet inom vissa marknader, särskilt i USA där politiska aktörer driver såväl argumentation som hot om juridiska processer för att pressa försäkringsbolag, banker med flera liknande institut att i första hand vinstmaximera avkastning även om investeringen riskerar ha negativ påverkan på hållbarhet. Flera stora amerikanska kapitalförvaltare har minskat sitt stöd för aktieägarförslag kopplade till klimat och mänskliga rättigheter. Vissa amerikanska banker har lämnat Net-Zero Banking Alliance, ett globalt initiativ som samlar banker som åtagit sig att anpassa sina investeringsportföljer för att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Initiativet är i linje med Parisavtalets mål att begränsa den globala uppvärmningen. 

Samtidigt har stora teknikbolag som Alphabet och Meta minskat sina åtaganden inom mångfald och inkludering. Denna utveckling väcker frågor om uthålligheten i det globala hållbarhetsarbetet och vikten av fortsatt investerartryck och transparens.

Svenska kyrkans kapitalförvaltning navigerade detta landskap med fortsatt fokus på långsiktighet, ansvarstagande och etisk integritet. Resultatet blev 1 114 miljoner kronor motsvarande en avkastning på 10,0 procent, vilket överträffar avkastningsmålet och innebar ett positivt resultat för nio av de senaste tio åren. 

Tillbaka till innehållsförteckningen

Uppdrag och förvaltningsmodell

Svenska kyrkan på nationell nivå har ett tydligt uppdrag – att långsiktigt förvalta kapitalet med hänsyn både till ekonomiskt ansvar och kyrkans värdegrund. Det innebär att avkastning, etik och hållbarhet hela tiden vägs samman. 

Det övergripande avkastningsmålet är tre procent per år utöver inflationen, mätt över rullande tioårsperioder. Kapitalet ska därtill förvaltas på ett etiskt försvarbart sätt i enlighet med kyrkans grundläggande värderingar.  Den modell som används inom förvaltningen för att uppnå detta mål består av tre huvuddelar: allokering av kapital, val av förvaltare samt uppföljning och utvärdering.

Allokering av kapital 

För att skapa goda förutsättningar att nå det långsiktiga målet utgår förvaltningen från en strategisk normalportfölj. Denna portfölj fungerar som både riktmärke vid allokering av kapital och referensram vid utvärdering av förvaltningen. Normalportföljen är framtagen utifrån avkastningsmålet om tre procent realt och en tidshorisont om tio år. Den speglar en optimal fördelning mellan olika tillgångsslag (aktier, räntebärande värdepapper, fastigheter och alternativa placeringar) givet den risknivå som beslutats. Normalportföljen utvärderas och fastställs årligen. 

Eftersom marknadsvärden förändras påverkas även den faktiska portföljens sammansättning över tid, vilket kräver aktiv uppföljning och rebalansering mot normalportfölj.

Fördelningen mellan tillgångsslagen visas i diagram 1, avkastningen per tillgångsslag.

Val av förvaltare

Vid val av förvaltare läggs stor vikt vid två huvudkriterier: förmågan att leverera stabil finansiell avkastning över tid och en tydlig hållbarhetsinriktning i investeringsprocessen.

För att leva upp till Svenska kyrkans finanspolicy på nationell nivå (”finanspolicy”) och placeringsanvisningar för etik och hållbarhet krävs att förvaltaren integrerar miljömässiga, sociala och bolagsstyrningsrelaterade faktorer i sin analys och förvaltning. Det förväntas att förvaltaren inte bara hanterar hållbarhet som risk utan även som möjlighet – genom att identifiera företag som med sitt hållbarhetsarbete kan bidra till långsiktigt värdeskapande. 

Finansiell historik är en viktig del i urvalet, men förtroendet för förvaltarens organisation, strategi, och hållbarhetskompetens väger också tungt. I den analys vi gör av förvaltaren och förvaltningen säkerställs också att de har regelverk som gör att  placeringar i bolag som strider mot finanspolicyn undviks.

De som förvaltade Svenska kyrkans kapital per sista december 2024 visas i diagram 1.

Förvaltarnas investeringsprocess kan liknas vid en tratt där förvaltarna successivt filtrerar ut bolag från ett brett investeringsuniversum till en koncentrerad portfölj. Urvalsprocessen omfattar både finansiella och hållbarhetsrelaterade kriterier. Portföljens innehav följs upp löpande både finansiellt och hållbarhetsmässigt. Denna uppföljning görs av både förvaltaren och Svenska kyrkan. Förvaltarna förväntas aktivt arbeta med bolagsdialog.

Samtliga värdepappersinnehav - det vill säga de aktier som ingår i de fonder vi investerat i - finns publicerade på Svenska kyrkans hemsida. 

Uppföljning och utvärdering

Utöver det tioåriga avkastningsmålet sker en kontinuerlig utvärdering av de enskilda förvaltningarna och totalportföljen. Förvaltarna jämförs mot relevanta jämförelseindex och för totalportföljen jämförs avkastningen mot vårt sammanvägda jämförelseindex. 

För årets resultat se avsnittet “Resultat, avkastning och tillgångar 2024” och för perspektiv över resultatet över tid se avsnittet “Finansiell utveckling över längre tid”.

Uppföljningen av förvaltningen sker löpande och är central för att säkerställa att avkastningsmål, risknivå och hållbarhetskrav efterlevs. Detta inkluderar bland annat uppföljning av finansiell rapportering, hållbarhetsgranskningar och dialoger med förvaltarna. Uppföljningen baseras således på både kvantitativa data – bland annat avkastning och koldioxidavtryck – och kvalitativa bedömningar, såsom transparens, analysförmåga och förbättringsvilja. Under 2024 har Svenska kyrkan fokuserat på att föra dialog kring klimat och biologisk mångfald samt följa upp i vilken mån innehaven har vetenskapligt förankrade mål.

Se avsnitt “Fokus på biologisk mångfald och klimat” för ytterligare information. 

Som en del av uppföljningen av portföljens hållbarhet genomförs årligen en granskning med hjälp av Sustainalytics screeningverktyg kompletterat med andra källor. Vid årets slut identifierades sju allvarliga avvikelser, motsvarande två procent av portföljen. Av dessa var fyra pågående ärenden från tidigare år. Avvikelserna bedöms utifrån finanspolicyns riktlinjer och Sustainalytics modell för flaggning av avvikelser. Dessa rör företag som antingen bryter mot uteslutningskriterierna eller har allvarliga överträdelser av internationella konventioner. Samtliga avvikelser hanteras av Sustainalytics dialogmodell, och en kontinuerlig dialog förs med förvaltarna av berörda innehav för att säkerställa transparens och åtgärdsplaner. Beroende på utvecklingen kan ärenden eskaleras för vidare hantering eller placeras under bevakning. I vissa fall kan detta leda till att innehav avyttras eller att relationen med en förvaltare omprövas.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Fokus på biologisk mångfald och klimat 

Biologisk mångfald har varit ett särskilt fokusområde under året. Genom Hållbart värdeskapande, ett nätverk av investerare som vill lyfta betydelsen av företagens hållbarhetsarbeten, har bolagsdialoger förts med svenska skogsbolag om deras arbete för att skydda och stärka den biologiska mångfalden.  

Inom PRI-initiativet SPRING (Sustainable Practices in Responsible Investment in Nature and Governance) har arbete bedrivits i tre arbetsgrupper, med syfte att hantera systemrisker kopplade till förlust av naturresurser och förbättra företagens praxis inom områden som skogsförlust och markdegradering. SPRING stödjer även de globala biologiska mångfaldsmålen som fastställdes vid COP15. Dialoger har förts med bolag inom fordonsindustrin samt livsmedelsindustrin kring hur dessa identifierar och hanterar sin påverkan på biologisk mångfald och ekosystemtjänster.

Klimatomställning är en central del av kapitalförvaltningen. I enlighet med målsättningen att minska portföljens klimatpåverkan i linje med Parisavtalet, analyseras och mäts utsläppen från investeringar i noterade aktier och företagsobligationer. Dessa tillgångar utgör cirka 57% av portföljens totala marknadsvärde. Vid utgången av 2024 (baserat på data från 2023) uppgick portföljens utsläppsintensitet (för aktie- och företagsobligationer) till 19 ton koldioxidekvivalenter (tCO2e) per investerad miljon USD. Det motsvarar en minskning om 20 procent jämfört med basåret 2021 och är i linje med uppsatta klimatmål. Portföljens relativt låga klimatavtryck förklaras både av ett aktivt urval av innehav och av tydliga exkluderingskriterier. Investeringar i bolag med betydande verksamhet inom fossila bränslen undviks, vilket har en direkt positiv påverkan på portföljens totala utsläppsnivåer. Beräkningen av utsläppsintensitet omfattar i dagsläget direkta utsläpp från bolagens egna verksamheter (scope 1) och indirekta utsläpp från inköpt energi, såsom el och värme (scope 2). Ambitionen är att framöver även inkludera scope 3, vilket omfattar utsläpp i hela värdekedjan (exempelvis från leverantörer och användning av produkter). Genom att inkludera scope 3 skapas en mer heltäckande bild av portföljens klimatpåverkan, vilket ökar transparens och stärker möjligheten till ansvarsfulla investeringsbeslut.   

Investeringarna följs även upp genom anslutning till Science Based Targets (SBTi), som säkerställer att bolagens klimatmål är vetenskapligt förankrade. Vid utgången av året var 60 procent av innehaven i aktie- och företagsobligationsportföljen ansluten till SBTi, jämfört med 54% föregående år. Målet är att 90 procent av innehaven ska ha godkända mål enligt SBTi senast 2030, vilket är en viktig del av strategin för att kapitalförvaltningen ska bidra till en hållbar omställning.

Tillbaka till innehållsförteckningen

Resultat, avkastning och tillgångar 2024

Resultatet 2024 för Svenska kyrkans kapitalförvaltning på den nationella nivån uppgick till 1 114 miljoner kronor. Detta motsvarar en avkastning på 10,0 procent (jämförelseindex 11,4 procent). Under sex av de senaste tio åren har avkastningen överträffat den sammanvägda normalportföljens jämförelseindex. Avkastningen för 2024 blev dock 1,4 procentenheter lägre än detta index. Den främsta anledningen till detta är att flera aktiemandat haft en sämre avkastning än sina jämförelseindex. En övervikt av tillgångsslaget globala aktier jämfört med normalportföljen var positivt för årets resultat men räckte alltså inte för att överträffa jämförelseindex.

Marknadsvärdet för placeringstillgångarna uppgick per den 31 december 2024 till 11 857 miljoner kronor (föregående år 11 143 miljoner kronor). I november gjordes ett uttag på 400 miljoner kronor från kapitalförvaltningen på Svenska kyrkans nationella nivå.

Aktieförvaltning

Aktieförvaltningen utgör portföljens största tillgångsslag och uppgick vid årets utgång till 53,6 procent av portföljen. Tillgångsslaget bidrog positivt under året med 952 miljoner kronor, motsvarande en avkastning på 15,5 procent. 

Största bidragsgivare var globala aktier som hade en avkastning på 21,5 procent (index 30,9 procent). Svenska aktier avkastade 8,4 procent (index 8,6 procent) och emerging markets genererade en avkastning på 9,9 procent (index 18,6 procent). Tillgångsslaget aktier bidrog med 8,5 procentenheter till portföljens totalavkastning.  

Högst avkastning bland svenska aktier hade Odin Sverige A med en avkastning på 8,8 procent (index 8,6 procent). Bland globala aktier hade Ethos Global högst avkastning på 26,0 procent (index 30,9 procent). Generation Asia genererade högst avkastning inom aktieslaget emerging markets med en avkastning på 16,7 procent (index 18,6 procent). 

Ränteförvaltning

Den svenska ränteförvaltningen gav 3,5 procent i avkastning vilket är 1,0 procentenhet bättre än index (2,5 procent). Företagsobligationer genererade en avkastning på 6,8 procent vilket var 2,3 procentenheter bättre än index som slutade på 4,5 procent. 
Den samlade ränteförvaltningen utgjorde 22,7 procent av portföljen och bidrog med 1,0 procentenhet till portföljens totalavkastning. 

Fastigheter

Fastigheter gav ett positivt resultat om 30,5 mnkr motsvarande en avkastning på 2,1 procent och bidrog med 0,3 procentenheter till avkastningen för totalportföljen. Avkastningen var 1,8 procentenheter sämre än jämförelseindex som var 3,8 procent. Jämförelseindex är inflation (mätt som procentuell förändring i konsumentprisindex, KPI) + 3 procent. Marknadsvärdet för fastigheterna uppgick till 1 465,7 mnkr.

Alternativa placeringar

Alternativa placeringar genererade ett positivt resultat på 16,3 mnkr, motsvarande en avkastning på 1,5 procent. Det var 2,3 procentenheter lägre än dess jämförelseindex som var 3,8 procent (Inflation + 3 procent). Resultatet bidrog med 0,1 procentenheter till portföljens totalavkastning. Marknadsvärdet för de alternativa placeringarna per 31 december 2024 uppgick till 1 344,1 mnkr. 
 
Den löpande värderingen för fastigheter och alternativa placeringar som är illikvida tillgångar förknippas med osäkerhet. I de allra flesta av våra innehav inom detta tillgångsslag får man avvakta till förfall, innan man kan fastställa det slutliga resultatet.

Tillbaka till innehållsförteckningen

 Diagram 1. Fördelning mellan tillgångsslag den 31 december 2024

Tabell 1.  Resultat och avkastning 2024 per tillgångsslag samt en femårig översikt

Tabell 2. Våra största innehav i aktier per den 31 december 2024

Finansiell utveckling över längre tid

Förvaltningen över tio år

Ur ett tioårsperspektiv står sig förvaltningen väl. För tioårsperioden 2015 - 2024 var den ackumulerade avkastningen 109,9 procent, motsvarande 7,7 procent i årlig genomsnittlig avkastning. Avkastningsmålet uppgick för samma period till 76,9 procent, motsvarande 5,9 procent per år (se diagram 1 nedan).

Diagram 2. Faktisk avkastning, avkastningsmål och inflation (KPI) 2015–2024

Kapitalförvaltningen har överträffat avkastningsmålet åtta av de senaste tio åren. Utfallet för enskilda år har dock varierat kraftigt vilket framgår av stapeldiagrammet (se diagram 2 nedan).

Diagram 3. Faktisk avkastning, avkastningsmål och jämförelseindex 2015-2024

Förvaltningen sedan millennieskiftet: en 25-årsperiod

En del i kyrka-statöverenskommelsen på 1990-talet var att i samband med relationsförändringen år 2000 överföra det av Kammarkollegiet tidigare förvaltade kapitalet från staten till Trossamfundet Svenska kyrkan.

De mycket svaga börsåren 2001, 2002 och 2008 är den främsta orsaken till den svaga avkastningen under det första decenniet på 2000-talet (se diagram 3 nedan).

Den starka utvecklingen under 10-talet samt inledningen av 20-talet ledde till att avkastningen under 2021 kom i kapp och förbi det ackumulerade avkastningsmålet om man mäter det sedan starten år 2000. 

2022 års negativa utveckling i relation till det årets höga avkastningsmål (till följd av den kraftiga inflationen) ledde till att det ackumulerade avkastningsmålet återigen gick förbi avkastningen sedan start. 

För 2023 respektive 2024 har avkastningen överträffat avkastningsmålet (med sammanlagt 8,7 procentenheter) och därmed hämtat i kapp en del av gapet som uppstod 2022.

Diagram 4. Faktiskt avkastning, avkastningsmål och inflation (KPI) 2000-2024

Framtidsperspektiv

De kommande åren väntas bli avgörande för hur kapitalförvaltare, företag och beslutsfattare hanterar de växande hållbarhetsutmaningarna. Klimatomställningen och krisen för ekosystem kräver fortsatt kraftfullt agerande, samtidigt som motståndet mot hållbarhet och ansvarstagande investeringar ökar i vissa delar av världen. Det ställer krav på långsiktighet, integritet och tydliga prioriteringar.

Svenska kyrkans kapitalförvaltning kommer fortsatt fokusera på att minska portföljens klimatpåverkan och stärka arbetet kring biologisk mångfald och naturrelaterade risker. Samtidigt växer behovet av att lyfta de sociala aspekterna av hållbarhet – en rättvis omställning ska skydda de mest utsatta och bidra till jämlikhet, inte skapa nya klyftor.

I dialog och samverkan med andra kapitalägare, förvaltare, bolag och organisationer kommer Svenska kyrkans kapitalförvaltning att fortsätta arbeta för att främja ansvarstagande, hållbara investeringar och en inkluderande samhällsomställning. 

Tillbaka till innehållsförteckningen