Man från Svenska kyrkan möter en äldre dam i porten till hennes hus och lämnar en matkasse.
Foto: Alex Giacomini /Ikon

Förvaltningsberättelse för Svenska kyrkans nationella nivå

Som en följd av pandemin hölls Kyrkomötet för första gången digitalt med ett begränsat antal ärenden och färre tjänstgörande ledamöter. Situationen förde även med sig ett statligt bidrag som bland annat använts till akuta insatser för utsatta barn och till koordinering av matinköp till personer i riskgrupp.

Allmänt om verksamheten

Fördelningen av uppgifter inom Svenska kyrkan regleras i kyrkoordningen. Församlingen är den lokala pastorala nivån inom Svenska kyrkan med grundläggande uppgift att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva dia­koni och mission. Stiften, som är den regionala pastorala nivån, främjar och har tillsyn över församlingslivet medan den nationella nivån ger stöd till församlingslivets utveck­ling i huvudsak via stiften, och på olika sätt beroende på skiftande behov hos församlingarna i respektive stift.

Den nationella nivån är en sammanhållande kraft för Svenska kyrkan och bidrar till att uppdraget fullgörs rikstäckande och i internationellt samarbete. Det sker genom att nationella nivån ansvarar för kyrkans gemen­samma angelägenheter bland annat i fråga om inomkyrk­lig normgivning, överprövning av beslut, gemensam information, utbildning, ekumeniska relationer samt internationell diakoni och mission. Till uppdraget hör också att vara Svenska kyrkans röst såväl i det svenska samhället som internationellt samt bidra till att Svenska kyrkan som helhet är en positiv kraft för att samhället ska hålla ihop och inte dras isär.

Verksamheten på den nationella nivån bedrivs i Trossam­fundet Svenska kyrkan, organisationsnummer 252002­6135, med säte i Uppsala. Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta organ på nationell nivå och dess 251 ledamöter väljs av medlemmarna, varav 249 väljs i direkta val och de åter­stående två väljs av kyrkoråden inom Svenska kyrkan i utlandet. Kyrkostyrelsen är Svenska kyrkans högsta ansvariga organ när kyrkomötet inte är samlat. Ärke­biskopen är ordförande och kyrkomötet utser övriga leda­möter för en period om fyra år. Den leder och samordnar förvaltningen av den nationella nivåns uppgifter. Kyrko­styrelsen handlägger ärenden enligt bestämmelserna i kyrkoordningen, beslutar i alla övergripande och löpande frågor på nationell nivå och företräder Svenska kyrkan. Kyrkostyrelsen är kyrkomötets beredande och verkstäl­lande organ. Det betyder att kyrkostyrelsen kan lägga fram förslag i olika frågor genom skrivelser till kyrkomötet. Den ska också utföra de uppdrag som kyrkomötet ger.

Direkt utsedda av kyrkomötet är även Läronämnden, Svenska kyrkans ansvarsnämnd för biskopar, Svenska kyrkans valprövningsnämnd och Svenska kyrkans över­klagandenämnd. Kyrkostyrelsen har för mandatperioden utsett Svenska kyrkans internationella råd, Rådet för Svenska kyrkan i utlandet, Kyrkostyrelsens råd för admi­nistrativ samverkan i Svenska kyrkan, Kyrkostyrelsens musikråd samt Kyrkostyrelsens kapitalförvaltningsråd och ansvarar för dess övergripande verksamhet.Kyrkokansliet i Uppsala är organiserat i elva avdel­ningar som genomför verksamheten på den nationella nivån.

Kyrkokansliets arbete leds av en generalsekrete­rare. Den årliga styrningen, i relationen mellan kyrko­mötet, kyrkostyrelsen, generalsekreteraren och avdel­ningschefer, består i huvudsak av processer för planering och processer för uppföljning av verksamhet och eko­nomi. Årligen upprättas en budget för en period av tre år och en detaljerad budget för nästkommande år. Uppfölj­ningsprocesserna sker löpande under året, med dialoger och avrapportering till kyrkostyrelsen var fjärde månad. Därtill finns en process för uppföljning i form av general­sekreterarens löpande rapportering till kyrkostyrelsen under året.

Svenska kyrkans nationella nivå innehar dotterföretaget Svenska kyrkans förvaltningsaktiebolag och det vilande dotterföretaget Svenska kyrkans utbildningsaktiebolag. Förvaltningsaktiebolaget äger och förvaltar fastigheten Fjärdingen 15:2 i Uppsala, som tillgodoser kyrkokansliets huvudsakliga behov av kontorslokaler. Svenska kyrkans nationella nivå äger också andelar i intresseföretagen Fairtrade Sverige AB och Berling Media AB. Med hänvis­ning till 7 kap 3a§ i årsredovisningslagen upprättas ingen koncernredovisning på grund av ovanstående verksam­heters ringa omfattning, i förhållande till den totala verk­samheten på nationell nivå.

Inom ramen för verksamheten finns fyra filialer vilka utgörs av tre enheter inom Svenska kyrkan i utlandet vilka är placerade i Thailand, Hongkong och Italien samt i Israel (Svenska teologiska institutet i Jerusalem).

Svenska kyrkan på den nationella nivån förvaltar 70 (77) stiftelser med anknuten förvaltning. Stiftelserna är egna juridiska personer och separata årsredovisningar eller sammanställningar upprättas för dessa i enlighet med gällande lagstiftning. De ingår därför inte i balans­ och resultaträkningen för Svenska kyrkan på nationell nivå. Tillgångarna i stiftelserna har vid årsskiftet ett redovisat värde på 284 (270) mnkr. Avkastningen från stiftelserna tillförs till stor del den verksamhet som bedrivs inom Svenska kyrkan på nationell nivå. Vissa stiftelser lämnar dock bidrag även till mottagare utanför Svenska kyrkan beroende på vilket ändamål som ska främjas. Stiftelserna kan delas upp i följande kategorier: internationell mission och diakoni, utbildning, forskning och kultur och Svenska kyrkan i utlandet.

Årets aktiviteter har på olika sätt främjat trossamfundets ändamål ­ att levandegöra evangeliet och göra Guds rike känt. Här nedan följer några av de mer betydelsefulla exemplen. För en mer detaljerad beskrivning av årets verksamhet se avsnittet Året som gått.

  • Större delen av året har präglats av att hantera konse­kvenserna av pandemin. Det har bland annat inneburit ett ökat fokus på det digitala arbetssättet och på digital samverkan på alla nivåer samt digital utbildning. Det har även inneburit krisledning och löpande avstäm­ningar med myndigheter och andra civilsamhälles­organisationer. Svenska kyrkan har under året fått 35 mnkr i statliga bidrag med anledning av pandemin. Medlen har till största del fördelats till stift, pastorat och församlingar och har använts till bland annat akuta insatser för barn i missbruksfamiljer och som bidrag till koordineringsarbete av matinköp till personer i riskgrupp som bor hemma.
  • Årets kyrkomöte hölls för första gången digitalt med ett begränsat antal ärenden och färre tjänstgörande ledamöter.
  • Under 2020 fördelade kyrkostyrelsen 25 mnkr till Svenska kyrkans arbete med flyktingar, asylsökande och integration. Medlen har fördelats mellan försam­lingarnas aktiviteter, stiftens stödinsatser samt till insatser i den internationella verksamhetens flykting­arbete. Svenska kyrkan tilldelades även 15 mnkr från regeringen 2020 för att motverka hemlöshet, företrä­delsevis bland ensamkommande ungdomar. En fördel­ning till stift och församlingar av årets medel har genomförts.
  • Kyrkostyrelsen har anslagit 25 mnkr årligen för att stödja stiften med personella resurser och finansiellt stöd för projektet Färdplan för klimatet. Vid årsskiftet hade samtliga stift erhållit medel för resursförstärk­ning. Det övergripande målet är att hela Svenska kyr­kan ska vara klimatneutral till 2030 och inte bidra till den globala uppvärmningen.

Det ekonomiska utfallet uppgår till 235 (1 460) mnkr. De totala intäkterna uppgår till 3 380 (4 572) mnkr, inklusive avkastningen från kapitalförvaltningen. Skillnaden i intäkt mot föregående år beror på att utvecklingen på de finansiella marknaderna var ovanligt stark 2019, vilket då gav en hög avkastning från kapitalförvaltningen. Den största intäktsposten för den nationella nivån är utjäm­ningsavgiften. Inom ramen för utjämningssystemet omfördelas en del av kyrkoavgiften mellan församlingar, pastorat, stift och nationell nivå. Detta sker genom att nationell nivå tar ut utjämningsavgifter av församlingar och pastorat och lämnar utjämningsbidrag till försam­lingar, pastorat och stift. Syftet med denna omfördelning är att Svenska kyrkan ska kunna bedriva en rikstäckande verksamhet. Intäkterna för nationell nivå avseende Avgift för gemensam verksamhet (se not 4) finansierar tillsammans med utdelning från prästlönetillgångar (stiftens förvaltning av skog, jord och fonder) verksam­heten på nationell nivå samt vissa utjämningsbidrag som betalas ut till stiften.

Den näst största intäktsposten är erhållna bidrag, främst den kyrkoantikvariska ersättningen. Övriga bidrag kommer bland annat från Sida, EU, Radiohjälpen samt olika stiftelser och används främst i den internatio­nella verksamheten. Med anledning av pandemin har Svenska kyrkan också erhållit statliga medel för stöd­jande verksamhet inom stift och församlingar. Kollekter och gåvor är en annan betydelsefull intäkt, inte minst för den internationella verksamheten. Kollekterna har mins­kat med cirka 20 mnkr jämfört med 2019. Det beror till stor del på pandemin, eftersom det inte varit möjligt att hålla gudstjänster och därmed samla in kollekt i samma utsträckning 2020 som tidigare år. Se diagram 1 ovan.

Verksamheten utgår från kyrkoordningen och från de beslut som kyrkomötet och kyrkostyrelsen fattar. De totala kostnaderna uppgår till 3 153 (3 073) mnkr. Övriga lämnade bidrag avser främst lämnade bidrag för kyrko­antikvarisk ersättning 433 (454) mnkr samt lämnade bidrag från den internationella verksamheten 269 (244) mnkr. De internationella bidragen avser bidrag för utvecklingssamarbete, katastrofbistånd och samverkan i utlandet. I lämnade bidrag ingår också en klimatsatsning inom Svenska kyrkan och avsatta medel för flyktingar och asylsökande. Statliga bidrag med anledning av pan­demin har till största del vidareförmedlats till stift och församlingar. Utjämningsbidrag som betalas ut till stif­ten avser stiftsbidrag och kyrkounderhållsbidrag. Utjäm­ningsbidrag som betalas ut till församlingar och pastorat avser inkomst­ och kostnadsutjämningsbidrag. Kost­nadsutjämningen omfattar kyrkobyggnadsbidrag, bidrag avseende andel kyrkotillhöriga respektive andel barn, diakonibidrag samt glesbygdsbidrag. Övriga externa kostnader är högre än föregående år på grund av sär­skilda satsningar på till exempel digitala arbetsplatser. Pandemin har medfört lägre kostnader för resor och arrangemang då fysiska möten har ersatts med digitala. Se diagram 2 nedan.

Svenska kyrkan på nationell nivå hade för 2020 ett bud­geterat resultat på 154 mnkr och utfallet blev 235 mnkr. Avvikelsen mellan utfall och budget beror till största del på lägre externa kostnader och lägre personalkostnader.

Marknadsvärdet på tillgångarna i kapitalförvaltningen uppgick per 31 december 2020 till 9 909 (9 626) mnkr. Resultatet för 2020 inklusive bank­ och förvaltningsar­voden uppgick till 403 (1 582) mnkr, vilket motsvarar en avkastning på 4,2 (19,1) procent. Det sammanvägda jämfö­relseindexet för perioden var 5,0 (17,9) procent. Avkast­ningen på 4,2 procent är 0,7 procentenheter högre än det långsiktiga avkastningsmålet på 3 procent plus inflatio­nen (KPI).

Efter åtta år i följd där avkastningen överträffat den sammanvägda normalportföljens jämförelseavkastningblev avkastningen 2020 0,8 procentenheter lägre än detta index. Den främsta anledningen är den starkare kronan som gjort att övervikten i globala aktier jämfört med svenska aktier år 2020 påverkat resultatet negativt. Med tanke på händelseutvecklingen 2020 där aktiemarknaden initialt föll djupt i skuggan av pandemin under vårvintern återhämtade marknaden sig ändå starkt under hösten.

Ur ett 10­årsperspektiv står förvaltningen stark. Avkastningen har varit 116,2 procent motsvarande en genomsnittlig avkastning på 8,0 procent per år, vilket är 4,0 procent högre än det årliga avkastningsmålet.

Tack vare förvaltningens positiva utveckling under senare år har avkastningen sedan start år 2000 nu kommit ikapp avkastningsmålet för samma period. Den acku­mulerade avkastningen uppgick vid årsskiftet till 164 procent medan målavkastningen var 165 procent, mot­svarande en årlig avkastning på 4,8 procent sedan millen­nieskiftet. De mycket svaga börsåren 2001, 2002 och 2008 är den främsta orsaken till den svaga avkastningen under det första decenniet på 2000­talet.

Aktieförvaltning

Aktieförvaltningen bidrog netto med 315 mnkr. Högst avkastning hade Ethos aktiefond (förvaltad av SEB) med 17,3 procent (index 14,8).

Ränteförvaltning

Den svenska ränteförvaltningen gav 1,7 procent i avkast­ning vilket är 0,4 procentenheter högre än index. Före­tagsobligationsfonden gav 1,4 procent, vilket är 1,5 pro­centenheter sämre än index.

Fastighetsfonder

Tillgångsslaget fastighetsfonder bidrog med 6,7 procents avkastning (index 3,5). Avkastningen grundar sig till stor del på årliga externa värderingar av bestånden i de olika fastighetsfonderna som Svenska kyrkan har investerat i. Dessa värderingar fastställs ofta långt in i första kvartalet, varför det blir en eftersläpning på ett år i värdeutveck­lingen. Avkastningen i 2020 års resultat innefattar därför värderingen per 31 december 2019. Det finns vid tidpunk­ten för årsredovisningens upprättande inga kända fakto­rer som ger anledning att anta att värderingen 2020 skulle vara väsentligt lägre än värderingen 2019.

Alternativa placeringar

Alternativa placeringar gav en negativ avkastning på ­3,3 procent, betydligt sämre än jämförelseindex på 3,5 (infla­tionen plus 3 procent). Det svaga resultatet beror till viss del på den starkare kronan under 2020 som påverkat utvecklingen negativt för bland annat de mikrofinans­fonder förvaltningen är investerad i. För mer detaljerad information om kapitalförvaltningens resultat, även i ett längre perspektiv, hänvisas till Årsrapport hållbarainvesteringar 2020. Där redogörs också för den nationella nivåns arbete med hållbarhet inom kapitalförvaltningen.

Läs hela rapporten på: svenskakyrkan.se/hallbarainvesteringar

Den här årsredovisningen beskriver verksamheten inom Svenska kyrkans nationella nivå. Den omfattar inte verk­samheten i församlingar och stift, eftersom de är själv­styrande enheter. Däremot beskrivs de effekter som den nationella nivåns arbete får dels i andra delar av Svenska kyrkan, dels i vår omvärld. Detta inkluderar Svenska kyr­kans utvecklingsarbete genom det Act Svenska kyrkan och utbildningsinstituten i Uppsala och Lund. Genom stöd och samverkan på de sätt som beskrivs i denna rapport utförs ett arbete som är till gagn för hela Svenska kyrkans strävan att bidra till en hållbar kyrka och en hållbar utveckling.

Svenska kyrkan arbetar för att integrera andliga, sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarhetsperspektiv i hela verksamheten. Arbetet utgår från uppdraget att värna människovärdet och förvalta såväl ekologiska som eko­nomiska resurser på ett ansvarsfullt sätt.

Om hållbarhetsredovisningen

Svenska kyrkans nationella nivå redovisar de olika håll­barhetsdimensionerna och årets hållbarhetsarbete i denna årsredovisning på sidorna 6–27. Den nationella nivåns hållbarhetsrisker och intressenter redovisas i en risk­ och möjlighetsanalys och en intressentanalys på Svenska kyrkans webbplats.

Läs mer om intressentanalysen 

Sidorna omfattar den frivilliga hållbarhetsredovisningen som är översiktlig granskad av Svenska kyrkans externa revisor (se revisorernas bestyrkanderapport). Hållbar­hetsredovisningen är upprättad i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI:s) rapporteringsstandard, GRI Standards nivå Core, och med sektortillägg för finansiell sektor för att täcka in hållbarhetsfrågor som är väsentliga för verksamheten.

GRI-förteckning hittar du här 

Om hållbarhetsrapport enligt årsredovisningslagens krav

Hållbarhetsarbetet utgår från en bedömning av de områden där verksamheten har störst risk för negativ påverkan på människa och miljö. Bedömningen identifierar även de områden med störst möjlighet att bidra till förändring i hållbar riktning utifrån vårt uppdrag som kyrka, vår tro och den verksamhet nationell nivå bedriver. En risk­ och möjlighetsanalys utförd 2015 utgör grunden för priorite­ringar av hållbarhetsarbetet.

Här hittar du en närmare beskrivning av den nationella nivåns riskområden 

Respektive riskområde är framtaget utifrån ett väsentlig­hetsperspektiv och knyter an till en eller flera hållbar­hetsdimensioner, vilket i redogörelsen för hur Svenska kyrkan skapar värde (se sid 6–9) beskrivs som effekter i samhället av Svenska kyrkans arbete. Hantering av risker under respektive område beskrivs med sidhänvisning nedan. Riskområdena motsvarar de områden som Årsre­dovisningslagen (ÅRL 6:12­14) lyfter fram som väsentliga att rapportera i en hållbarhetsredovisning.

Svenska kyrkans nationella nivås årsredovisning omfattar även kravet om hållbarhetsrapportering enligt Årsredovisningslagen (ÅRL 6:12­14). Lagkravet fastslår att hållbarhetsrapporteringen ska innehålla de hållbar­hetsupplysningar som behövs för förståelsen av organisa­tionens utveckling, ställning och resultat och konsekven­serna av verksamheten, däribland upplysningar i frågor som rör miljö, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption. Se tabell riskområden över riskområden nedan.

Riskområdet Öppenhet & transparens regleras genom den inomkyrkliga offentlighetsprincipen enl. 10 och 11 §§ lagen (1998:1951) om Svenska kyrkan och Kyrkoordningen 53 och 54 kap.

Faktorer som påverkar den nationella nivåns verksamhet kategoriseras i följande väsentliga riskområden: risk för skadat förtroende, verksamhetsrelaterade risker, risker inom finansförvaltningen och omvärldsrisker samt med­lemsutvecklingen.

Svenska kyrkans arbete vilar på människors förtro­ende. Ett systematiskt arbetsmiljöarbete, policyer, rikt­linjer och utbildningar för personal utgör verktyg för att hantera risker som kan påverka förtroendet. Det gäller exempelvis uppförandekod för personal, antikorruptions­policy, policy mot kränkande särbehandling och riktlinjer kring förebyggande av sexuella övergrepp samt öppenhet och transparens gentemot omvärlden. Läs mer om arbetet mot korruption sidan 24 och om arbetet för en god arbetsmiljö på sidorna 24 och 25.

Verksamhetsrisker avser till exempel att program eller projekt i Sverige eller utomlands har begränsade effekter jämfört med vad som var planerat eller att personalen utsätts för risker framför allt i det internationella arbetet. Arbetet för att minimera dessa risker utgörs av planering och uppföljning av genomförda projekt samt utbildning av personal som reser utomlands. Andra verksamhetsris­ker handlar om att den nationella nivån har många kri­tiska system vilka hanteras inom ramen för vår IT­policy.

Riskhantering inom finansförvaltningen syftar till att säkerställa att förvaltningen av de finansiella tillgångarna sker på ett tillfredsställande sätt. Metoden för att uppnå detta är att löpande bevaka, utvärdera och kontrollera de finansiella riskerna. Utformningen av denna verksamhet ska säkerställa att förvaltningen följer beslutade strategier och riktlinjer. Riskerna hanteras genom god intern kon­troll, exempelvis vad gäller en säker hantering av transak­tioner, klart definierade och avgränsade ansvarsområden samt dokumenterade rutinbeskrivningar.

Genom kyrkostyrelsens omvärldsbevakning har ett flertal utmaningar identifierats. Läs mer om dessa omvärldsfaktorer och hur kyrkostyrelsen prioriterar arbetet i relation till dem i Verksamhetsberättelsen sidorna 9 och 10.

De prognoser som gjorts av den framtida medlems­utvecklingen och av framtida intäkter från kyrkoavgiften visar på en nedåtgående trend. Det innebär att Svenska kyrkan framöver kommer att behöva minska sina kostna­der, även om vi parallellt gör insatser för att behålla och få nya medlemmar samt att få de människor som lämnat kyrkan att återinträda. Samtidigt som de ekonomiska framtidsutsikterna pekar på ett behov av kostnadsminsk­ningar finns det idag ett upparbetat kapital, både lokalt och på nationell nivå. Det nationella kapitalet utgör en gemensam resurs för hela trossamfundet och dess avkast­ning möjliggör såväl resurser för akuta insatser som till strategiska satsningar för ett långsiktigt hållbart kyrkoliv.

Kyrkostyrelsen konstaterar, mot bakgrund av de prognoser som tidigare tagits fram till och med år 2030, att det vikande antalet medlemmar kommer att påverkaekonomin negativt på lång sikt, varför fokusering och prioritering är nödvändigt i kyrkostyrelsens långsiktiga planeringsarbete.

Svenska kyrkan behöver förbereda sig på att med min­dre resurser bygga starka relationer och arbeta med gemensamma lösningar för administrativ samverkan. För att uppnå detta krävs både mod till förändring och förmåga att se nya lösningar. Svenska kyrkan behöver också i högre grad tydliggöra sin roll och uppgift i olika sammanhang. Det är även osäkert på vilket sätt pande­min kommer att påverka verksamheten kommande år. Framtida utveckling behandlas bland annat i skriften Nyckeln till Svenska kyrkan – en skrift om organisation, verksamhet och ekonomi.

Den omvärldsanalys som ligger till grund för kyrko­styrelsens planering pekar på fortsatt förändrade förut­sättningar för alla delar av Svenska kyrkan under de kommande decennierna. Det nationella kapitalet utgör en gemensam resurs för hela trossamfundet och dess avkastning ger resurser såväl till akuta insatser som till strategiska satsningar för ett långsiktigt hållbart kyrko­liv. Kyrkostyrelsens arbetsutskott har inom ramen för beredningsarbetet fört en dialog med stiftsstyrelsernas presidier och funnit en samsyn kring att det krävs mer av gemensamt ansvar för att klara Svenska kyrkans uppgift i framtiden. Dialogen med stiften, inom vilken bland annat diskussioner om ansvarsfördelning och gemen­samma prioriteringar är centrala, kommer att fortsätta under kommande år.

I enlighet med KsSkr 2016:7 Svenska kyrkans kapital­situation har kyrkomötet beslutat att målet för storleken på den nationella nivåns egna kapital lägst ska uppgå till 6 500 mnkr. Målnivån uppräknas årligen med hänsyn till konsu­mentprisindex och målkapitalet uppgår efter omräkning till 6 900 mnkr vid utgången av 2020. Det fria egna kapi­talet uppgår 2020 till 9 906 mnkr, varav 3 503 mnkr avser orealiserade vinster inom finansförvaltningen.

Resultatet av verksamheten samt ställningen vid räken­skapsårets utgång framgår i övrigt av efterföljande resultat­ och balansräkningar med noter.

Tabeller till förvaltningsberättelsen

Här kan du ladda ner hela årsredovisningen som Pdf. I delen förvaltningsberättelse hittar du innehållet nedan:

  • Flerårsanalys 2020 
  • Resultaträkning 
  • Balansräkning 
  • Förändring av eget kapital 
  • Kassaflödesanalys
  • Noter
  • Styrelsen för trossamfundet Svenska kyrkan
  • Revisionsberättelse
  • Bestyrkanderapport