Stort engagemang i remissvar om kyrkohandboksförslaget

Nyhet Publicerad

Den 15 maj avslutades remisstiden för 2016 års uppföljande kyrkohandboksförslag. Nu är sammanställningen av remissvaren klar. Den visar bland annat att de flesta kyrkoråden, 82 procent, anser att församlingarnas gudstjänsttraditioner ryms i hög grad eller i ganska hög grad i kyrkohandboksförslaget.

Alla kyrkoråd liksom samtliga domkapitel och stiftsstyrelser i Svenska kyrkan inbjöds att vara remissinstanser, liksom 56 övriga instanser. Totalt har 616 svar inkommit, varav 395 från kyrkoråd (55 procent) och 163 spontansvar.

Remissmaterialet har bearbetats med vetenskaplig metod av expertis inom bland annat teologi, musik och religionssociologi. Bearbetningen har innefattat både kvantitativ och kvalitativ analys.

Nu ska revisionsgruppen under hösten ta fram ett slutförslag som ska överlämnas till kyrkostyrelsen våren 2017. Biskop emeritus Esbjörn Hagberg, ordförande i revisionsgruppen, uttrycker en stor tacksamhet över remissinstansernas engagemang och allt det arbete som lagts ner på att svara.

– Det är ett gediget material vi har fått. Jag känner stor trygghet inför det fortsatta arbetet i revisionsgruppen, det här är en god grund för oss att stå på.

Sammanfattning av remissvaren

Remissammanställningen kan laddas ned här i sin helhet (pdf, 116 sidor, 1,7 MB) Sammanfattningsvis kan sägas:

  • Ordningen för Den allmänna gudstjänsten bedöms som bra eller ganska bra av 78 procent av församlingar/pastorat (kyrkoråd). 80 procent bedömer också De kyrkliga handlingarna som bra eller ganska bra. Något fler, 82 procent, anser att det finns utrymme för församlingarnas gudstjänsttraditioner på ett bra sätt, medan några menar att möjligheterna kunde varit ännu större.
  • Majoriteten av församlingarna är nöjda med hur handboksförslaget uttrycker tro, bekännelse och lära. En mindre grupp församlingar anser dock att en kyrkohandbok med många alternativ försvagar läran medan andra menar att alternativen behövs. Några menar att uttrycket Jesus som ”Herre” bör lyftas fram mer i gudstjänsten då det berör treenighetsteologin, medan andra tycker att avvägningen är bra.
  • I fråga om barns delaktighet lyfts behovet av fler böner och texter för små barn fram av några, och flera instanser uppmärksammar betydelsen av den nya musiken i förslaget; särskilt härmsånger och ett mer lättillgängligt språk. Många tar upp att barn delaktighet ofta handlar om aspekter som inte kyrkohandboken reglerar, som gestaltning och bemötande.
  • I kommentarerna om språket i kyrkohandboksförslaget framkommer olika bedömningar av vad som är ett välfungerade gudstjänstspråk i olika typer av gudstjänstsammanhang. Här finns även vissa regionala skillnader.
  • 88 procent av kyrkoråden bedömer att den traditionella gudstjänstmusiken från 1986 års kyrkohandbok, Gudstjänstmusik A i kyrkohandboksförslaget, är bra eller ganska bra medan 10 procent svarar ”varken dålig eller bra”. 
  • I svaren om den kompletterande gudstjänstmusiken, Gudstjänstmusik B-E, märks bland annat att tidigare försöksförsamlingar är mer positiva än de som inte varit det. Om Gudstjänstmusik B uttrycks bland annat att musiken är fin men svår, den kräver resurser i församlingen (t ex kör) men vinner i längden. Gudstjänstmusik C, D och E lyfts särskilt fram i svaren som betydelsefull ur ett barnperspektiv.  

fakta kyrkohandboken

2016 års kyrkohandboksförslag är ett bearbetat förslag utifrån kyrkohandboksrevisionens uppdrag. Det har varit en lång process med bland annat en så kallad reflektionsfas med remissomgång 2006–2010, kyrkohandboksförslaget 2012, församlingarnas försöksverksamhet 2013 och remissvarens synpunkter vid remissomgången 2014. 

Läs mer om kyrkohandboken.