En rättvisare fördelning av resurser handlar till exempel om att dela mer istället för att alla ska äga, att återvinna och att tillverka produkter som håller. Det handlar också om att anställda som tillverkar varorna vi köper får löner som går att leva på. Inom Svenska kyrkan finns det gott om exempel på såväl återbruk som delningsekonomi och rättvis handel.
Hållbar livsstil
I församlingarna finns kopplingen mellan hållbar livsstil och hållbar utveckling ständigt närvarande. Det yttrar sig till exempel i gudstjänst och konfirmandundervisning, men också genom att undvika matsvinn och aktiva val för energi, resor och andra inköp.
Fastan är i kristen tradition att avstå från något för att öva sig i solidaritet med andra. Därför lyfter vi under fastetiden särskilt frågor om hållbar livsstil i relation till fattigdom.
I klimatarbetet talar Svenska kyrkan om klimaträttvisa, eftersom de som har bidragit minst till klimatförändringarna är de som drabbas mest. Den mer välbeställda delen av världen måste ta ett större ansvar. Biskoparna uppmanar oss att ställa om i Ett biskopsbrev om klimatet.
Tillsammans med andra kyrkor och trosbaserade organisationer lyfter Svenska kyrkan behovet av att slopa subventionerna till fossila bränslen globalt. Under COP23 i Bonn, Tyskland, i november 2017 gick flera religiösa aktörer samman för att lyfta behovet av hållbara livsstilar och Svenska kyrkan står som medlem i Lutherska världsförbundet bakom denna uppmaning.
Hållbara marknader
Att bidra till hållbara konsumtions- och produktionsmönster är viktiga utgångspunkter i Svenska kyrkans arbete med inköp och investeringar.
Svenska kyrkan bidrar till mål 12 genom vårt engagemang för Fairtrade och Swedwatch. Swedwatch publicerat närmare hundra rapporter som berör produktion och konsumtion med koppling till Sverige. Svenska kyrkan har använt flera av dem som utgångspunkt för dialoger med företag som vi handlar varor av eller investerar i.
