Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Besöksadress: Sysslomansgatan 4, Uppsala Telefon: 018-16 96 00 E-post till Svenska kyrkan

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

Kyrkan förvanskade de samiska namnen

”Svara, det är du!” Storebroderns uppmaning och knuff i sidan hjälpte Lás-Biet-Heaihka-Johánas att veta när det var han som ropades upp. Första dagen i skolan var nämligen också den första gång han hörde sitt officiella namn, Johannes Marainen.


Redan på 1600-talet lades grunden till den svenska folkbokföringen, som gav kyrkan och prästerna makt över vilka namn som registrerades. Det namn som prästen skrev in i kyrkboken blev det officiella. Detta slog hårt mot det samiska folket. Namn och namnsystem är kulturspecifikt, men de samiska namnen byttes ut eller ”korrigerades” till svenska namnformer. Majoriteten av de förkristna samiska namnen är utplånade och kan aldrig återskapas.

Bild: Gustaf Hellsing

Samiska namnformer som t.ex. Risten, Niilas och Mihkku ersattes med svenska former som Kristina, Nils och Mikael. De svenska formerna ansågs vara de ”riktiga” namnen, som användes i kontakter med det svenska samhället. De samiska namnformerna användes enbart i familjen och släkten. Marainen berättar att många samer har upplevt det som en personlig kränkning att vara tvungna att använda det officiella namnet.

Det namn föräldrarna hade valt till sina barn kom aldrig med i registren. Georg Bergfors, som var präst i Norrbotten, har skrivit att många samer inte kunde uppge sitt ”eget riktiga namn, såsom det står i kyrkböckerna”. Men kyrkböckernas namn var bara majoritetssamhällets namnskick, aldrig det samiska samhällets. Kyrkböckerna innehåller inte de namn som i första hand användes, utan de namn som passade in i mallarna. 

Samlingsnamn på samer

Johannes Marainen uppger att prästerna ofta använde ett och samma officiella ”samlingsnamn” för flera olika samiska förnamn. Biete, Biera, Beahkka och Beaivi kunde alla bli inskrivna som Per i kyrkboken. På detta sätt kunde det i kyrkböckerna se ut som om det fanns flera Per i samma familj. I det verkliga namnbruket hade bröderna förstås olika namn, men hade registrerats med samma ”samlingsnamn”.

Det namn en person bär är så nära kopplat till identiteten att namn och identitet ofta är svåra att skilja åt. Namnet är en viktig komponent i uppfattningen av det egna jaget. Den som har ett namn som uppfattas som krångligt, får ofta känslan av att vara krånglig även som person. Om man får veta att det egna namnet inte duger, upplever man lätt att man inte heller duger som individ.

Vilken typ av namn man bär talar också om för omgivningen vilken språklig och etnisk grupp man tillhör. Att samiska namn har ändrats till svenska har bidragit till ett osynliggörande av den samiska gruppen. Det har politisk betydelse vilka namn som accepteras. I möten mellan minoritet och majoritet blir namnen ofta en viktig maktfaktor.

Samiskt namnskick har utarmats

Kyrkans behandling av de samiska personnamnen har skapat problem på flera olika plan. Namnen och namnskicket, som unik kulturyttring, har utarmats och förvanskats. De individer som har fått sina namn underkända har kränkts. Försvenskningen av namnen har varit ett led i en assimilation där samer skulle göras till svenskar. Allt detta har skapat svårläkta sår.

Märit Frändén