Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Hur firar man påsk?

Här har vi samlat några av påskens traditioner som du kan hämta inspiration ifrån.

På påskafton dukar vi för påskfest

I Sverige firar vi påskhelgens stora fest på påskafton, trots att helgen egentligen inte infaller förrän på söndagen. Det beror på att vi i Sverige oftare firar "aftnar" än de verkliga helgdagarna eftersom man förr i tiden räknade att den nya dagen började kl 18 kvällen innan. På påskafton dukar vi påskbordet och sätter in påskris, gärna med urblåsta ägg som prydnad. 

Att äta lamm är en judisk tradition

På påskbordet har vi saker som sill, Janssons frestelse, lax, godis, påskmust och självklart ägg. Att äta lamm på påskafton eller påskdagen är en förhållandevis ny tradition i Sverige men kommer från en mycket gammal judisk tradition (andra Moseboken, kapitel tolv). Traditionen är också kopplat till "påskalammet" som Jesus och lärljungarna var samlade för att äta på skärtorsdagens kväll.

Ägget är en symbol för liv

Få maträtter är så starkt förknippade med en högtid som ägg är förknippat med påsken. Det finns flera orsaker till att vi äter mycket ägg under påsken. Ägg är en gammal symbol för liv, därför passar det bra med ägg när vi firar att Jesus uppstått från döden. Genom det hårda skalet, en symbol för graven, bryter Kristi nya liv fram. 

Men påskens äggtradition har också en praktisk anledning. Tidigare var det många som inte åt ägg under fastetiden före påsk. När fastan var slut var det vår, en tid på året när hönorna börjat värpa och det fanns mycket ägg så då fick man passa på att njuta av äggen.

Det godisfyllda påskägg som vi idag ger till varandra är alltså en djup symbol i modern tappning.

Vi pyntar med påskens färger

Att vi symboliserar färgen gult med påsk är antagligen även det kopplat till äggen, eller rättare sagt kycklingarna som kommer från dem. Även höns, tuppar och fjädrar i glada färger, som pryder både påskkort och bonader, har ju starka kopplingar till just ägget. 

Färga ägg med lökskal

Att måla ägg under påsk är en rolig aktivitet för både stora och små. Men man kan också koka äggen tillsammans med olika saker som rödbetor, lökskal eller kaffesump för att färga dem. De färgade äggen kan man använda för både dekoration och ägglekar.

Bild: Alex & Martin /IKON

Duka med vit eller gul duk

När man ska duka fram påskbordet är det vanligast att välja mellan två färger på bordsduken. Om man vill välja den kyrkliga traditionen så ska duken vara vit som är glädjens färg, men många brukar också välja en gul duk, som enligt den folkliga traditionen har blivit påskens färg.

Vill man göra lite extra fint så kan man låta en bukett med påskliljor pryda bordet. Likaså ett påskris med färgglada urblåsta ägg. Påskriset är från början en påminnelse om hur Jesus plågades när han korsfästes, men idag används det som dekoration för att det är fint.

Påsklekar

Ägglekar som äggpickning och äggrullning är populära framför allt i södra Sverige, helst utomhus.

Äggpickning är en gammal lek med anor från medeltiden. Leken börjar med att varje deltagare får varsitt hårdkokt ägg som man gärna får måla för att äggen ska gå att skilja åt. Under själva leken tävlar man en mot en. Leken går ut på att man ska knacka toppen av sitt oskalade ägg mot motståndarens ägg. Den som längst lyckas undvika en skada på sitt ägg vinner. Vinnaren går vidare till nästa omgång medan deltagaren med ett trasigt ägg blir utslagen ur tävlingen. Leken fortsätter till dess endast en deltagare är kvar med ett oskadat ägg. 

Påskkärringar och påskeldar

Påskkärringarna idag är annorlunda än de häxor man förr trodde fanns. Idag klär barn ut sig till påskgummor och påskgubbar, knackar på dörrar, bjuds på godis och önskar en glad påsk. Detta sker antingen på skärtorsdagen eller på påskafton, beroende på vart i landet man bor.

I Västsverige tänder man påskeldar och fyrar av smällare. Genom eld och smällare trodde man sig förr kunna skrämma bort ondskan och häxorna som återvände från Blåkulla natten mellan skärtorsdagen och långfredagen. På Blåkulla trodde man i det gamla bondesamhället att de hade varit iväg och träffat djävulen.

Påsknattsmässan går från sorg till glädje

På natten till påskdagen besöker många påsknattsmässan. Påskdagen är Kristi uppståndelsedag och den vill man möta med så mycket fest och glädje som möjligt. Därför sker det en dramatisk övergång från långfredagens sorg till påskdagens glädje under den här mässan. Inne i kyrkan tänds ljus och man hälsar varandra med den urgamla påskhälsningen: "Kristus är uppstånden. Ja han är sannerligen uppstånden."