Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Predikan på Askonsdagen

Ärkebiskop Antje Jackeléns predikan på Askonsdagen, den 14 februari 2018, i Uppsala domkyrka.

”Att resa sig starkare”

”Detta är den fasta jag vill se: att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok.” (Jes 58:4-9)

Ytligt sett motsäger våra två texter varandra. Jesaja kräver en fasta som märks utåt: hungriga får mat och hemlösa husrum. Matteus däremot talar om en fasta i det fördolda. Den gemensamma nämnaren är denna: Fasta och frihet hör ihop. Vår egen och andras frihet. Vi är aldrig riktigt fria så länge vår medmänniska sitter i fattigdomens och förtryckets fångenskap. Och vi kan inte verka för andras frihet utan att också rikta blicken på det som gör oss själva ofria. Med andra ord: Fastan som pågår i det dolda, i det inre rummet, i hjärtats bön (enligt evangeliet i Mt 6) hör oskiljaktigt ihop med arbetet för bröd, frihet och rättvisa i världen (i enlighet med Jes 58). Därför är det självklart att Fastan också är Svenska kyrkans största insamlingsperiod, i år med temat Att resa sig starkare. Må denna fastetid leda till att vi hjälper andra att resa sig starkare – och att vi själva reser oss starkare!

Fastan är en tid för fördjupning. För det djupa läsandet av vår värld och vår egen historia i denna värld. Men vem av oss har ännu tålamod och ork till uthållig djupläsning av en monumental roman? Vem har ännu tid att följa Jesus på sin vandring genom lidande och död till uppståndelsens strålande morgon? Vem har ännu förmåga att begrunda betydelsen av att Jesus exempel sprängde lagen om skuld och vedergällning?

Livet online präglar oss och vår samtid. Snabba klick mellan länkar och budskap vänjer oss vid ständiga avbrott. Online lever vi ofta i ständig distraktion. Vi odlar kanske inte längre vår kunskaps trädgård utan blir till jägare och samlare i den elektroniska vildmarken. Det gör något med vår hjärna, säger forskningen. Ungdomar ”jagar” framåt och tar sig inte tid att fundera över de stora frågorna, säger en undersökning om ungdomars existentiella hälsa.

Den tyske filosofen Byung-Chul Han varnar för att den digitala kulturen gör att vi exploaterar oss själva. Vi hamnar i ett frivilligt självförtryck som skulle behöva genomlysas av Fastans befriande kraft. Den digitala kommunikationens form är ständigt presens, nutid. Framtiden som för oss präglas av Guds löfte blir tommare. Transparens blir det stora honnörsordet. Den totala transparensen tvingar fram ett tidsschema för kommunikationen som hindrar långsam och långsiktig planering. Det blir svårt att låta saker och ting mogna. Våra smartphones öppnar narcissistiska rum. Det är sällan den andre som talar till oss, utan ofta bespeglar vi oss själva.

Det digitala baseras på fingrar som räknar (det latinska digitus = finger). Inte på handen som handlar. Vi förvandlas från odlare till jägare. Från dem som med handen kultiverar den jord som vi är komna från till dem som har fingret på den digitala avtryckaren. Vi siktar på gillanden, ofta utan djupare insikt. Det syns på mängden av ovärdiga och ovederhäftiga nätkommentarer. På mängden av nätlögner och näthat. Vi exploaterar oss själva tills vi bryter ihop, varnar filosofen.

Som en som själv har mycket glädje och nytta av nätet blir jag eftertänksam. Jag vill inte förlora förmågan till det ”djupa” läsandet. Djupläsningen får intellekt och känsla att mötas. Den knyter ihop dåtid, nutid och framtid. Så motverkar den reduceringen av de stora berättelserna till ett platt nu.  Djupläsningen ger självkännedom och mognad. Den gör oss till humanister i ordets bästa bemärkelse.

Nej, jag kommer inte att rata nätet. Men jag vill heller inte avstå från det djupa läsandet.  Fastan hjälper oss att se kritiskt och självkritiskt. Vi påminns om nödvändigheten av måttfullhet. Somligt kräver helt enkelt långsamhet. Fasta och frihet hör ihop.

Varje gudstjänst är en övning i djupläsning. Vi hör och läser om Guds historia med världen. Vår oro och distraktion får vika undan. Vi utvecklas som människor, som skapade medskapare. Vi reser oss starkare.

Låt oss be om en frihetens och befrielsens fasta. En fastetid ”till läkedom och ljus och liv” (ps 438). Några frågor att ta med sig:

- Vad kan jag släppa för att bygga en framtid där relation går före konsumtion, där våra ekologiska fotavtryck står i relation till jordens resurser, där global rättvisa flyttar från dröm närmare verkligheten?
- Hur kan jag be och agera för fred, bli en motkraft mot det hat som finns också i vårt land?
- Hur kan jag vårda min och andras existentiella hälsa?
- Hur kan jag ge tid åt varandet inför Gud?