Meny

Frågor och svar angående revisionsrapporten

Kyrkostyrelsens arbetsutskott tog onsdagen den 15 november emot den revisionsrapport som revisionsbyrån Grant Thornton tagit fram, på uppdrag av dom förtroendevalda revisorerna. Granskningen gäller arbetsprocessen med översyn och revidering av kyrkohandboken.

Vad är en kyrkohandbok?

En kyrkohandbok innehåller ordningar för gudstjänster, till exempel högmässa liksom kyrkliga handlingar som dop, vigsel, begravning och konfirmation.

Vad innebär en revisionsrapport och vem har gjort den?

De förtroendevalda revisorerna har lämnat över en revisionsrapport till kyrkostyrelsens arbetsutskott. Det är revisionsbyrån Grant Thornton som granskat arbetsprocessen med översynen och revisionen av kyrkohandboken.

Utgångspunkten för revisionen är att belysa brister och utvecklingsmöjligheter i kyrkans projektprocess.

”Granskningen är fokuserad till hur projektet har drivits och innefattar inte någon bedömning av innehåll och kvalitet i själva slutprodukten, d v s kyrkohandboken. Huvudsyftet med granskningen är att få fram utvecklingsområden för hur Svenska kyrkan arbetar med större projekt. Därför inriktas rapporten på de delar i projektarbetet som vi anser har störst behov av utveckling, medan delar som ansetts ha fungerat väl inte är berörda mer än översiktligt”, skriver revisionsbyrån om sin granskning.

Vad är det den har granskat?

Granskningen omfattar perioden 2006 till 2017 med fokus på arbetsprocessen från och med 2010.

Arbetet med kyrkohandboken började redan 1997 med en anpassning till en ny bibelöversättning och framtagandet av en kyrkoordning. Dessutom efterlystes ett mer inklusivt språk. Sedan har arbetet utvecklats från översyn till en mer genomgripande revision.

Vad är slutsatserna i revisionen?

Grant Thorntons starkaste rekommendationer gäller kravställning och uppföljning av projektet från styrelsen och styrgruppen, samt roller och ansvar, projektplanering och transparens.

Kyrkostyrelsen anses inte ha följt och styrt arbetet tillräckligt aktivt. Revisorerna underströk dock vid presentationen av rapporten att styrningen och uppföljningen var tillfredställande från 2014 och framåt, då arbetsutskottet blev styrgrupp. Under den perioden får styrning och uppföljning ”grönt ljus”.

Har kyrkostyrelsen fått faktagranska revisionsrapporten innan publiceringen?

Nej, kyrkostyrelsen kan konstatera att i den frågan föreligger inte samsyn mellan revisionsbyrån och de förtroendevalda revisorerna. Revisionsbyrån hade föredragit att kyrkostyrelsen hade fått faktagranska rapporten innan den publicerades, medan de förtroendevalda revisorerna ansåg det olämpligt.

Hur har arbetsprocessen för kyrkohandboken varit organiserad?

Mellan åren 2006 och 2016 har det bland annat funnits en referensgrupp med ledamöter från nomineringsgrupperna och fram till 2012 även en expertgrupp som fungerade som arbetsgrupp.

Mellan 2013 och 2016 fanns det sedan en slutförslagsgrupp, som liksom expertgruppen, hade liturgisk, musikalisk och pastoral kompetens från olika delar av Svenska kyrkan.

I mars 2016 utsågs en revisionsgrupp för att lägga fram ett förslag våren 2017. De lade fram förslaget till kyrkostyrelsen våren 2017, som sedan lämnade sin skrivelse till kyrkomötet, KsSkr 2017:06 Kyrkohandbok för Svenska kyrkan del 1, inklusive relaterade dokument samt förslag till Kyrkohandbok.

Hur har arbetsprocessen sett ut sedan 2006?

Enklast kan den beskrivas genom schemat nedan, som visar hur arbetet med de olika förslagen skett genom åren.

Tidslinje för processen för ny kyrkohandbok
Tidslinje för processen för ny kyrkohandbok. Bild: Svenska kyrkan

Vad händer nu?

Kyrkostyrelsen har tagit emot revisionsrapporten. De ska nu gå igenom den och se vilka lärdomar de kan dra inför framtida projekt.     

Arbetsutskottet konstaterar också att den rekommendation Grant Thornton ger avseende roller, ansvar och mandat för alla inblandade, är en viktig lärdom för framtida projekt. Det måste tydliggöras vilka krav som ställs på respektive funktion och vilka beslut de har rätt att fatta. Även för externa experter måste ansvar och mandat tydliggöras.

Hur har analysen och bearbetningen av remissvaren 2016 kvalitetssäkrats?

Alla remissvar har lästs och bearbetats enligt vetenskaplig metod. De som kommit in elektroniskt har kodats och sedan har det kodade materialet sorterats efter innehåll och i analysen lästs utifrån teman, t.ex. vigsel. Det gäller även de spontana remissvaren, både de som kommit in digitalt och på papper. De har också kodats, sammanfattats och bearbetats på samma sätt.

Vad händer med förslaget till kyrkohandbok?

Revisionsrapporten omfattar inte själva förslaget till kyrkohandbok. Efter behandling i kyrkomötets läronämnd och gudstjänstsutskott ligger nu gudtjänstutskottets betänkande för beslut i kyrkomötets andra session den 20-23 november. I gudstjänstutskottets betänkande, 2017:01, föreslås att kyrkohandboksförslaget ska antas med de ändringar som utskottet föreslår.