Other languages with Google Translate

Use Google to automatically translate this website. We take no responsibility for the accuracy of the translation.

Prata med oss

Trosbekännelsen sammanfattar kyrkans tro

Trosbekännelsen är en slags sammanfattning av vår gemensamma kristna tro. Den enskilda tron kan se annorlunda ut eftersom tro är personligt, men när trosbekännelsen läses i våra gudstjänster får vi vila i vad vi gemensamt tror, trots de tvivel som kan finnas.

Kristna världen över reser sig ofta upp i en gudstjänst och läser trosbekännelsen tillsammans. Läs med du också om du vill vara en del av kristenheten och den världsvida kyrkan.

Trosbekännelsen talar om tron på:

  • Gud Fader
  • Jesus, Guds son
  • Den Heliga Anden
  • Kyrkan
  • Livet efter döden

Egentligen finns det flera formuleringar av trosbekännelsen. Den vanligaste kallas för den apostoliska trosbekännelsen och den skrevs ner på 200-talet efter Kristus. I Svenska kyrkan används ibland också den Nicaenska trosbekännelsen.

I psalmer och dikter har många fler uttryckt sin tro, ibland på ett enkelt sätt. Ett exempel är psalm 766.  

Den apostoliska trosbekännelsen

Vi tror på Gud Fader allsmäktig,
himmelens och jordens skapare.

Vi tror ock på Jesus Kristus,
hans enfödde Son, vår Herre,
vilken är avlad av den Helige Ande,
född av jungfrun Maria,
pinad under Pontius Pilatus,
korsfäst, död och begraven,
nederstigen till dödsriket,
på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda,
uppstigen till himmelen,
sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida,
därifrån igenkommande till att döma
levande och döda.

Vi tror ock på den helige Ande,
en helig, allmännelig kyrka,
de heligas samfund, syndernas förlåtelse,
de dödas uppståndelse och ett evigt liv.

Dogge Doggelitos tolkning av den apostologiska trosbekännelsen. Den är inspelad i Mariakyrkan och är ett samarbete mellan Åhus församling och Kristianstads pastorat.

DEN NICaeNSKA TROSBEKÄNNELSEN

Den nicaenska trosbekännelsen formulerades av konciliet i Nicea år 325. Texten fick sedan sin slutgiltiga grekiska utformning vid konciliet i Konstantinopel år 381 och lyder:

Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är;

och på en enda Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son, född av Fadern före all tid, Gud av Gud, ljus av ljus, sann Gud av sann Gud, född och icke skapad, av samma väsen som Fadern, på honom genom vilken allting är skapat; som för oss människor och för vår salighets skull har stigit ned från himmelen och tagit mandom genom den helige Ande av jungfrun Maria och blivit människa;

som ock har blivit för oss korsfäst under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven; som på tredje dagen har uppstått, efter skrifterna, och stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida; därifrån igenkommande i härlighet till att döma levande och döda, på vilkens rike icke skall varda någon ände; 

och på den helige Ande, Herren och livgivaren, som utgår av Fadern och Sonen, på honom som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras och som har talat genom profeterna;

och på en enda, helig, allmännelig och apostolisk kyrka.

Jag bekänner ett enda dop, till syndernas förlåtelse, och förväntar de dödas uppståndelse och den tillkommande världens liv.