Prata med oss

Kontakt

Svenska kyrkan Besöksadress: Sysslomansgatan 4, Uppsala Telefon: 018-16 96 00 E-post till Svenska kyrkan

Jourhavande präst

Kyrkan kan hjälpa dig. Akut samtals- och krisstöd.

Till innehållet

Kyrkan tog över mark av samer under oklara former

Kyrkan tog i äldre tid över stora s k lappskatteland från samerna under oklara former. Marken blev grunden för dagens prästlönefastigheter, där avkastningen går till prästernas löner. Kyrkans markinnehav har minskat vartefter.


I samband med att de första kristna kyrkorna byggdes i Sverige fick också prästerna mark för att kunna försörja sig – s k prästbord . Så var också fallet för de präster som bosatte sig i Lappmarken. När kyrkor och prästgårdar anlades i Lappmarken skedde det i ett område där i stort sett all mark redan var i bruk och uppdelad mellan samerna i lappskatteland.

Lappskattelanden var basen för det samiska hushållets försörjning som enskilda samiska hushåll nyttjade och betalade skatt för. De hade inte sällan brukats inom en och samma släkt i generationer.

Bild: Gustaf Hellsing/Ikon

Kyrkan tog över hela lappskatteland eller delar av dem som prästbord. De var ofta mycket stora och rymde fiskevatten och naturslåttermarker, precis som nybyggarnas ägor. Ett exempel är Lycksele prästbord om totalt 83 000 hektar. I dag äger kyrkan knappt 1 200 hektar inom detta område. Med tiden gjordes avstyckningar från prästborden till nybyggen och byar och kyrkans markinnehav minskade vartefter.

 

I dagens lagstiftning kallas marken för prästlönefastigheter och avkastningen går till prästernas löner. Svenska kyrkan äger idag totalt 32 500 hektar mark i lappmarkerna, som alla ligger i inlandskommunerna i Luleå stift. Kyrkans mark torde till större delen ha sitt ursprung i de prästbord som inrättades när nya kyrkor byggdes

Det är oklart hur det gick till i äldre tid före mitten av 1700-talet när kyrkan tog över vidsträckta lappskatteland i Lycksele, Arvidsjaur, Jokkmokk, Jukkasjärvi, Arjeplog, Åsele, Sorsele och Kvikkjokk för att etablera nya kyrkor och prästgårdar. När kyrkan förvärvade mark i områden som dominerades av nybyggare skedde det genom dokumenterade frivilliga upplåtelser, markbyten och förvärv. Men när det gäller lappskatteland saknar vi dokumentation.

Påtryckningar på enskilda samer

Prästborden tycks ha kommit till genom lokala uppgörelser mellan präst och samer, men påtryckningar på enskilda samer att lämna ifrån sig sina land kan ha förekommit.  Troligen blev det vanligare med mer eller mindre hårda påtryckningar under det sena 1600-talet och 1700-talet, när samernas rättigheter till mark och vatten successivt urholkades. Landshövding Johan Graan menade i början av 1670-talet att innehavare av skattejord måste kunna visa papper på sitt förvärv, annars tillhörde jorden kronan, dvs staten. Tidigare hade lappskattelanden haft samma status som böndernas marker. Häradsrätten avgjorde då marktvister enligt samisk sedvanerätt.

Hand i hand med staten

När det blev aktuellt med marker för nya kyrkor i Stornäs och Dorris vid 1900-talets början var inte ens samerna tillfrågade. Lappskattelanden hade redan mist mycket av sin betydelse i o m den nya rennäringslagen 1886. Att marken tillhörde kronan var ett synsätt som en gång för alla hade slagit igenom. Kyrkans markförvärv har gått hand i hand med hur staten har sett på samernas markrättigheter.

Gudrun Norstedt konstaterar avslutningsvis att det krävs mer grundlig forskning för att kunna svara på hur Svenska kyrkan gick till väga för att få tillgång till mark i ett område som var indelat i lappskatteland.

Roland Asplund